2016 Robert Hall Cabernet Sauvignon

2016 Robert Hall Cabernet Sauvignon

Två år efter Robert Halls död, köptes hans livsverk Robert Hall Winery, av O’Neill Vintners & Distillers. Firman startades 1999 av Robert och Margaret Hall och var vid försäljningen till O'Niell den femte största vinproducenten i Paso Robles. Den årliga produktionen uppgick till strax över 700 000 flaskor.

Robert Hall Winery har 55 hektar vingård i Paso Robles AVA. Området ligger längst det som kallas Central Coast i norra delen av San Louis Obispo County, ungefär mitt emellan Los Angeles och San Francisco. I sin Cabernet Sauvignon använder firman frukt från flera olika vingårdar och varje vingårdsläge vinifieras för sig.  En del av vinet har lagrats 18 månader på europeiska ekfat medan resten har legat i tankar med ekstavar.

Vinet släpptes på Sb 6 maj i år och vi provade det ganska omgående. Vi ville undersöka om det är något vi vill handla mer av och lägga undan några år. Robert Hall Cabernet 2016 finns i skrivande stund i över 200 butiker runt om i landet och en flaska kostar 189 kr. En av butikerna som har vinet bor vi bara 100 meter från. Det gör det mycket enkelt att fylla på förrådet och några flaskor till kommer det definitivt att bli. Efter provsmakning tror jag knappast att vinet kommer genomgå någon revolutionerande förvandling efter några år i källaren men några flaskor vill jag ändå testa med!

Vi dricker vinet till pan pizza med chorizo och tunt hyvlad fänkål. Och självklart mycket ost. Vi kör med en blandning av mozzarella och cheddar. Pizzan funkar jättebra till vinet. Den rejäla fruktigheten klarar den kryddiga chorizon på ett förtjänstfullt sätt.

På klassiskt cabernetvis handlar det i doften en hel del om svarta vinbär. Men vi hittar också inlagda körsbär, choklad, fat och våt skogsmark. Körsbär, svarta vinbär och choklad återkommer i smaken men nu tillsammans med björnbär och lite lakrits. Vinet är ganska mjukt men med en del tannintorrhet.

Pan pizza med chorizo och fänkål.

2015 Orin Swift Cabernet Sauvignon Palermo

 2015 Orin Swift Cabernet Sauvignon Palermo

Det kanske är heltokigt att redan nu dricka Cabernet Sauvignon från Napa Valley årgång 2015? Men efter vad jag lyckats ta reda på är 2015 Palermo från Orin Swift i bra form och nyfikenheten blir helt enkelt för stor. Jag har aldrig tidigare provat något vin från firman. 

Orin Swift är en ganska ny aktör inom vinbranchen i Napa Valley. Firman ligger i St Helena och startades 1998 av David Swift Phinney. Hans vars enda professionella vinrelaterade erfarenhet var en kortare period på Robert Mondavi Winery.

Vi dricker vinet till en lammstek med potatisgratäng. Inte speciellt svårmatchat och vinet sitter som en sportmössa! Däremot blev bilderna på maten ett stort fiasko.

Vinets doft är fruktig och ganska intensiv. Här finns björnbär, svarta vinbär, plommon och körsbär tillsammans med rått kött. Trots vinets ungdom är tanninerna inte alls påträngande utan märks mer som en torrhet. Vinet har ganska hög alkoholhetta. I smaken handlar det om svarta vinbär, fat och aning lakrits. Inte jättekomplext på något vis och knappast prisvärt men både jag och Jen gillar Palermo en hel del.

Trots min bristande erfarenhet av Orin Swift har jag svårt att föreställa mig att vinet skulle bli speciellt mycket bättre om det fick ytterligare tid i källaren. Jag köpte vinet i januari förra året och det kostade 539 kr.

2015 First Drop Shiraz Mother's Milk

2015 First Drop Shiraz Mother's Milk

Tredje gången gillt för mig att dricka Mothers Milk Shiraz från First Drop Wines i Williamstown några mil nordost om Adelaide, Australien. Jag blev faktiskt inte alls blivit imponerad över årgångarna 2010 eller 2014 när jag provade dem. Denna gång har jag låtit vinet ligga lite längre. Årgång 2015 köpte jag på Sb i februari 2018. Den kostade då 159 kr. Skulle tiden i källaren innebära att jag nu tycker bättre om vinet?

First Drop Wines startades 2004 av Matt Gant och John Retsas. Man arbetar med inköpta druvor från Barossa, Adelaide Hills och McLaren Vale. Firman gör en hel drös med viner på olika druvor, varav en del kanske inte är de första man tänker på när det gäller Australien. Vad sägs till exempel om Arneis, Barbera, Tempranillo eller Touriga Nacional? Istället för att breda ut mig mer finns en film om First Drop nedan.

Mothers Milk är gjort på 100% Shiraz från två vingårdar i Barossa. En i den östra delen av dalen och en i den västra. Båda ligger runt 300-500 m över havet. Vinet har legat 12 månader på jästfällningen i 3-4 år gamla franska fat.

Vi dricker Mothers Milk till lammragu med gnocchi och haricots verts och vinet överraskar mycket positivt. Det är fortfarande ett enkelt vin men de skavanker jag tidigare inte gillat alls i tidigare årgångar är borta. Det kanske inte alls beror på att vinet fått ligga en liten stund i källaren. Men det är tillräckligt för att vinet ska få fler chanser om det dyker upp på Sb igen.

I doften hittar vi mörka bär och plommon tillsammans med tobak och lakrits. I munnen är vinet saftigt och några tanniner kan man knappt tala om. Smaken domineras av svarta och röda vinbär tillsammans med plommon. Vi hittar också en angenäm pepprighet. Syran är ganska hög.

Just nu finns ingen årgång av Mothers Milk på Sb men den dyker säkert upp igen. Då tänker jag hålla mig framme men vara noggrann med att ge vinet några år i källaren innan det serveras. 1 februari 2019 släpptes årgång 2016 i det tillfälliga sortimentet. Priset låg då fortfarande på 159 kr. Jag har vid en snabb sökning inte hittat om vinet funnits på Sb efter det.

2016 Calera Chardonnay Central Coast

2016 Calera Chardonnay Central Coast

Den 3 april släpptes 2400 flaskor 2017 Calera Chardonnay Central Coast på Sb. Vinet kostar 239 kr och finns i skrivande stund i ett femtiotal butiker runt om i landet. Flera som provat har gett vinet högt betyg. Men det vin vi druckit är alltså 2016 och årgångsvariationen har tidigare varit ganska stor när det gäller denna bas-chardonnay från Calera i Hollister, något tiotal mil sydsydost om San Francisco.

Vinet är gjort på inköpta druvor från odlare i Monterey, Santa Barbara, San Luis Obispo och San Benito. Druvorna plockades för hand och pressades i hela klasar. Enbart druvornas naturliga jäst användes. Vinet har genomgått malolaktiskt jäsning och har legat tio månader på franska ekfat där 10% var nya.

Vad ska man dricka till fondue?

Vi fick en vacker Steltonfonduegryta i julklapp och bestämde oss för att dricka vinet till fondue på ryggbiff med några olika såser. Det funkade fint men men såsen på yoghurt och feta behövs bytas ut vid nästa tillfälle. Den krockade ganska rejält med vinet.

Ryggbiff

Förutom yoghurtsåsen lagade vi bearnaisesås, mangosalsa, ugnsrostad sötpotatis och ångad broccoli. som vi serverade vid sidan av fondueköttet. Jag är nybörjare men har förstått att det finns en uppsjö av olika varianter på fondue. Vi gjorde vår genom att tillaga köttet i en buljong på lök och vitlök, kalvfond, svampsoya och timjan. Det fungerade över förväntan och att tillaga den tunt skurna ryggbiffen gick fortare än vad både Jen och jag trott.

Rostad sötpotatis

Årgång 2016 av Calera Chardonnay Central Coast kostade 219 kr när det inhandlades på Sb för lite mindre än ett år sedan. Vinet hamnar kanske inte i topp bland de årgångar jag provat men bra är det hur som helst.

I doften hittar vi päron, vanilj, mineral, vita blommor och apelsin. Här finns också butterscotch, fat och champinjon. I smaken handlar det om gult äpple, citrus, vanilj, kola och karamell. Efterhand som värmen stiger blir smaken mera tropisk och smörig. Kommer jag att kunna vänta med att öppna den omtalade årgång 2017?

Bernaisesås, mangosalsa och yoghurtsås med feta.

2 x Charles Smith Wines 2017

2017 Charles Smith Wines Cabernet Sauvignon Chateau Smith

2017 Charles Smith Wines Merlot The Velvet Devil

För en tid sedan drack vi 2017 Boom Boom! från Charles Smith Wines som just nu finns på på Sb:s hyllor. Det var en bra årgång av denna Syrah från Washington och jag bestämde mig genast för att prova fler röda årgång 2017 från Charles Smith Wines. Det blev 2017 Chateau Smith och 2017 The Velvet Devil.  Båda vinerna finns i beställningssortimentet. Importör är Bibendum/Folk o folk. Vi bestämde oss för att prova vinerna över två dagar och till olika maträtter. Häng med!

Ständigt denne Charles

Charles Smith växte upp strax utanför Kaliforniens huvudstad Sacramento. Hans mamma kom från Wales och pappan, som var hängiven hemmabryggare av vin, var från Frankrike. Som ung vuxen flyttade Charles till Danmark och arbetade med musik, bland annat som manager och turnéledare åt småberömda danska duon The Raveonettes. Arbetet gjorde att många måltider intogs på restauranger och Charles blev mer och mer intresserad av mat och framförallt dryck. När han i slutet av 1990-talet flyttade tillbaka till USA öppnade han en liten vinbutik utanför Seattle. Men det var inte nog och ganska snart började Charles köpa druvor och göra vin. Han hade nu omlokaliserat till Walla Walla som ligger ungefär 15 mil sydost om Seattle. 2001 släpptes det första vinet, 330 lådor K Vintners Syrah.

2006 startades Charles Smith Wines som skulle fokusera på lite enklare och billigare viner som skulle vara tillgängliga direkt, utan lagring. Succén lät inte vänta på sig särskilt länge. 2009 utsågs Charles Smith till "Winemaker of the Year" av Food and Wine Magazine och 2014 blev han det igen. Denna gång var det Wine Enthusiast som stod för utmärkelsen.

Bland de mer exklusiva vinerna från Charles Smith som jag har provat är favoriterna Sixto Chardonnay Frenchman Hills och flera olika varianter på druvan Syrah från K Vintners. Men då talar vi om viner som för de billigaste kostar ganska många hundralappar. Ännu mer imponerande är faktiskt hur bra Charles lyckats med de lite billigare vinerna. Som han själv säger är det lätt att göra bra vin men svårt att göra ett bra vin billigt. 

Sedan 2016 ägs Charles Smith Wines av Constellation Brands men Charles Smith är enligt utsago fortfarande högst delaktig. Charles driver också Wines Of Substance som under sig har etiketterna Sixto, Vino/Casasmith, B. Leighton, Substance och K Vintners. Det får mig att undra hur aktiv han egentligen hinner vara på Charles Smith Wines? 

Cheesesteak Stuffed Peppers

Första dagen lagar vi ett recept jag hittade för ett tag sedan på delish.com som jag genast ville prova. Maträtten är en variant på Philly cheesesteak som i original är en hoagie roll (ungefär som en mjuk baguette) med tunt skivad och stekt ryggbiff och smält ost. Provolone är ganska typiskt. Annars är det amerikansk processad fulost som gäller. Vanliga tillbehör är stekt svamp, sauterad lök, paprika, chilifrukt, hot sauce och ketchup. 

I den variant vi lagar fyller vi en halv paprika med kött, lök och svamp samt gratinerar med mozzarella. Recept nedan. Det blir mycket smaskigt och funkar fint till vinet. Paprika kan annars vara en utmaning till vin men en gratinerad röd variant gör det klart enklare.

Gratinerad paprika med ryggbiff och svamp

4 pers

2 röda paprikor

400 g ryggbiff i bit

500 g champinjoner, skivad

1 gul lök, strimlad

2 msk italiensk kryddmix*

olja 

smör

2 st mozzarella à 125 g

Sätt ugnen på 175°. Skölj och dela paprikorna. Ta ut mellanväggar. Lägg i smord form och baka i ugnen 30 min. Skär under tiden ryggbiffen i tunna skivor och strimla eventuellt, beroende på hur små du vill ha köttbitarna. Stek svamp i olja och ganska rejält med smör. När löken är nästan klar tillsätter du lök och kött. Stek några minuter. Krydda med salt, peppar och italiensk kryddblandning. Om du har lust stänker du över lite worstershiresås.

Ta paprikorna ur ugnen. Skiva mozzarella och lägg en bit i botten på varje paprikahalva. Fyll paprikorna med kött och svampblandningen. Lägg på ytterligare en skiva mozzarella. Gratinera tills osten smält. Det tar några minuter.

Vi serverade paprikorna med kokt ris och en kall sås gjord på yoghurt och paprikaröran Muhammara. En mycket god och enkel sås men till rödvinerna fungerade det inte alls. Undvik!

*Jag gör min egen genom att lite på frihand blanda ihop lite örtkryddor jag har i mitt kryddskåp. Det blev oregano, rosmarin, timjan, persilja (eller egentligen persillade), mejram och salvia.  

2017 Chateau Smith Cabernet Sauvignon

Förutom vid provningar har vi endast druckit Chateau Smith vid ett tidigare tillfälle. Då var det årgång 2010 och vi drack vinet till en köttgryta. Denna gång ska vi alltså prova vinet över två dagar och till två olika maträtter där de fyllda paprikorna var först ut.

Vi häller upp och provar direkt efter öppning, en så kallad "Pop & Pour". Vinet har tydlig doft av svarta vinbär men här finns också andra mörka bär och en del fat. Vinbären och de mörka bären återkommer i den fylliga smaken. En del mörkt röda körsbär finns också på plats och vi hittar även lite choklad. Till en början är vinet lite småbråkigt i munnen men redan efter en stund i glaset mjukas det upp en del. Tanninerna är nästan mjöliga och finns knappast i överflöd.

Chateau Smith 2017 är gjort på 100% Cabernet Sauvignon. Druvorna har växt i flera vingårdar i Rattlesnake Hills AVA, Yakima Valley AVA och i Wahluke Slope AVA. Vinet har jäst på naturlig jäst och har lagras på franska ekfat i 10 månader med jästfällningen. Hälften var nya fat.

Förra gången vi drack Chateau Smith var det som tidigare nämnts årgång 2010 som gällde. Slutsatsen den gången var att det inte handlar om någon större komplexitet men ett saftigt och lättgillat vin. Efter dag 2 då vi drack Chateau Smith till köttfärslimpa med gräddsås, är jag beredd att skriva under på det igen. Vinet är inte helt bra direkt vid öppning men med lite luft kommer det mer till sin rätt. Om jag skulle ha fler flaskor skulle jag lagt dem i källaren något år för att de vassa kanterna ska slipas av. Chateau Smith kostar 185 kr och finns i beställningssortimentet.

2017 The Velvet Devil Merlot

The Velvet Devil 2017 är en blend med 89% Merlot, 10% Cabernet Sauvignon och 1% Malbec. Druvorna kommer från olika vingårdar i Columbia Valley AVA, Yakima Valley AVA och Wahluke Slope AVA. Liksom hos Chateau Smith jäser vinet på naturlig jäst. Druvorna avstjälkas men krossas inte innan jäsningen.Vinet har lagrats på franska ekfat i 10 månader. 30% av faten var nya.

The Velvet Devil har doft med solmogna röda körsbär, blåbär, rökt kött och örter. Vinet är mycket mjukt och smakar körsbär, björnbär och vanilj. 

Till skillnad från Chateau Smith blir inte Velvet Devil bättre dag 2. Snarare tvärtom. Det här är ett vin som är perfekt att hälla i karaff och sedan dricka direkt. The Velvet Devil kostar 139 kr och finns i beställningssortimentet.

Köttfärslimpa med potatispuré och gräddsås.

Slutsatser

Vi kan inte med bestämdhet säga att vi föredrar det ena eller andra av de två viner från Charles Smith Wines som vi provat. I nuläget är The Velevet Devil med sin amerikanskt solmogna stil är bäst för omedelbar konsumtion medan vi tror att Chateau Smith kommer att segla om med något år i källaren. Eller gör som oss och prova båda!

Fylld paprika med ryggbiff, champinjon och mozzarella.

2016 Ravenswood Vintner's Blend Zinfandel

 

2016 Ravenswood Vintner's Blend Zinfandel

För kanske 20 år sedan drack jag Zinfandel oftare än vad jag gör i dag. Då var Vintner's Blend från Ravenswood den zin jag tyckte var bäst och som fanns i de flesta av Sb:s butiker.  Dessutom låg vinet i en schysst prisklass. 2009 kostade vinet fortfarande under hundringen.

Detta gjorde att Ravenswood Vintners Blend länge var min stående rekommendation om någon frågade efter Zinfandel eller helt enkelt efter ett fruktigt och bärigt vin. Men efterhand som smaken förändrats har Ravenswoods basvin fallit lite under min radar. Därför var det extra spännande att prova vinet igen. Jag måste direkt säga att det var en mer positiv upplevelse än vad jag hade väntat mig.

En ring av korpar

Det var 1976 som Joel Peterson arbetade med det som skulle bli Ravenswood Winerys första årgång. Det var bråttom att få in druvorna eftersom en storm var i antågande. Tre korpar övervakade arbetet och de var dessa som sedan hamnade i ring på etiketterna. Den berömda loggan skapades av den lokala konstnären David Lance Goines. Tydligen är hans skapelse i dag inte helt ovanlig som tatuering...

1979 fick Peterson strålande omdöme för sina viner och hamnade i topp vid en stor provning i San Francisco. Detta gjorde att det satsades pengar på det lilla vineriet och Peterson kunde knyta odlare till sig som levererade druvor. 1982 började Rawenswood göra Zinfandelvin på druvor från flera olika odlare och vingårdar. Detta ledde i mitten på årtiondet fram till Vinter's Blend som ganska direkt gjorde succé och sedan dess är Ravenswoods storsäljare. Jag vet inte hur mycket som tillverkas varje år av detta vin men det handlar om en ansenlig mängd flaskor. Ravenswoods totala årliga produktion överstiger i dag en miljon lådor och Vintner's Blend utgör definitivt lejonparten av dessa.  

Naturlig jäst

40% av druvorna i vinet kommer från Ravenswoods egna vingårdar i Sonoma, Dry Creek Valley, Russian River Valley och Alexander Valley. Resten kommer från kontrakterade odlare runt om i Kalifornien. Druvblandningen består av 76% Zinfandel 3% Petite Sirah och 3% icke namngivna blå druvor. Vinet har jäst på sin naturliga jäst och har sedan legat på franska ekfat i 9 månader. 35 % av faten var nya. 

2016 Ravenswood Vintner's Blend Zinfandel går emot rådande (svenska) zinfandeltrend och innehåller mindre än 3% socker. Bra! Det gör att det rejält fruktiga vinet inte tippar över i ett rött dessertvin utan håller sig en bit borta från syltburkarna. Däremot klarar det av kryddig mat på ett förtjänstfullt vis. Doften är full av både röda och mörka bär plus en hel del fat och en aning peppar. Som sammanfattning får man kanske säga att man får vad man betalar för. I detta fall 135 kr. Då handlar det om ett ganska enkelt vin utan större djup och nyanser. Men vem hade räknat med det? Jag gillar ändå Ravenswood Vintner's Blend i sin fruktighet och rättframhet.

Jag dricker vinet till enchiladas utan tomat eller någon annan sås som rullarna simmar i utan en på utsidan ganska torr variant. På insidan handlar det om en ganska typisk svensk fyllning. Det innebär så klart köttfärs. Denna gång kryddad med min egen kryddmix och chipotle i adobo. Naturligtvis får färsen sällskap med massor av cheddar.

Enchiladas med köttfärs

2015 Darioush Chardonnay Signature

2015 Darioush Chardonnay Signature

En alldeles underbar Chardonnay som trots att den inte är lastgammal, redan hunnit få en del mognad. Jag brukar inte skriva om viner jag inte betalt själv men gör denna gång ett undantag. Flaskan är inhandlad i New York av en kär vän till Jen och mig och jag fick den i födelsedagspresent.

Darioush Khaledi som invandrat till Kalifornien från Iran, startade Darious 1997. I östra Napa Valley har Darouish Khaledi och hustrun Shahpar byggt en anläggning som ska påminna om den antika staden Persepolis, en gång huvudstad i Akemeniderriket i nuvarande södra Iran, inte långt från staden Shiraz. I planen ingick också att skapa fantastiska viner på på platsen. De flesta tyckare är ganska ense om att Darioush har lyckats med sina föresatser. Se gärna filmen nedan för att få en uppfattning om Darioush på 4240 Silverado Trail i Napa.

Vinmakare hos Darioush är Steve Devitt och av årgång 2015 gjordes 2 369 lådor Chardonnay. Druvorna kommer från Darioush egen vingård i  Oak Knoll och från vingårdarna Hudson och Beckstoffer. 66% av vinet har legat 12 månader på nya franska ekfat.  

Vi dricker vinet till lax med kokt potatis, gröna ärtor, hollandaisesås och rostade pinjenötter. Inte helt oväntat fungerar det ypperligt tillsammans. Vinet har en elegant, fyllig doft med citrus, bakade äpplen, fudge och vita blommor. Här finns också en antydan om fat, vanilj och rostade nötter. I munnen känns vinet runt, mjukt och gräddigt. Smaken är citrusfräsch med päron, melon, mandel och crème brûlée. Balansen är helt enastående!

Det finns för närvarande ingen Darioush Chardonnay på Sb. Däremot släpps firmans 2016 Cabernet Sauvignon den 27 mars. Flaskorna kommer att kosta 1165 kr. Vinobele importerar.

2016 The Hess Collection Pinot Noir Hess Select

2016 The Hess Collection Pinot Noir Hess Select

Donald Hess är konstentusiasten som blev rik på mineralvatten i Schweiz och på 1970-talet köpte mark på Mount Veeder. Så småningom blev det också ett vineri. Detta var så pass stort att det också fick tjänstgöra som galleri till Donalds redan då imponerande konstsamling.

Sedan några år är Donald Hess pensionär sig men innan han drog sig tillbaka utvecklade han vinaffärerna till Sydafrika, Argentina och Australien. Även i Kalifornien har verksamheten växt.  

Konstsamlingen har också utökats och gallerier öppnats i Argentina och i Sydafrika.  Men om vi håller oss kvar på Mount Veeder och vin från the Hess Collection som just nu finns att köpa i Sverige, handlar det om Chardonnay och Pinot Noir.  Pinnen kostar 189 kr och det vita vinet ytterligare en tia. Sigva importerar.   

Ugnsgrillad kyckling från REKO.

Den största delen av druvorna kommer från Santa Lucia Highlands i Monterey County. Ett område där det främst odlas Pinot Noir och Chardonnay. Vinet har legat 12 månader på neutrala franska fat.

I den ganska maffiga doften hittar vi mörka björnbär och vinbär men även röda körsbär och kryddor. Jen hävdar med bestämdhet att det också finns en ton som påminner om en av parfymerna från Hotel Costes i Paris.

I munnen upplevs vinet som kraftfullt och fylligt med massor av mörka bär, lakrits, kryddor och en hel del fat. Vi gillar vinet men den som vill dricka en klassisk Pinot Noir får leta på annat håll.

Vi dricker det goda vinet till ugnsgrillad kyckling med skysås och pommes med dip. Fungerar finfint!

Grillad kyckling med citron och rosmarin, skysås, sallad, pommes och dip.