Juliusspital Riesling Kabinett Trocken från vingården Würzburger Stein har doft av aprikos, päron, lime och mineral. Massor av mineral, gröna äpplen, citrus och kanske lite fläder finns i smaken som innehåller aningen restsötma. Friskt, fräscht, saftigt och jättegott. Rekommenderas!
tisdag, december 30, 2008
2007 Juliusspital Würzburger Stein Riesling Kabinett Trocken
Juliusspital Riesling Kabinett Trocken från vingården Würzburger Stein har doft av aprikos, päron, lime och mineral. Massor av mineral, gröna äpplen, citrus och kanske lite fläder finns i smaken som innehåller aningen restsötma. Friskt, fräscht, saftigt och jättegott. Rekommenderas!
söndag, december 28, 2008
2001 Domaine Bott-Geyl Gewurztraminer Furstentum
På plats i Skåne äter Jen och jag idag lunch hos mina föräldrar på Råå tillsammans med Den långe Jugoslaven och hans familj. Jag lagar en fiskgryta på torsk från Öresund, odlad lax från Norge och räkor från Nordostatlanten. För att matcha Gewurztraminern som Den långe Jugoslaven tagit med sig har jag förutom fisk och skaldjur även fänkål i grytan som kryddats med bland annat fänkålsfrön och apelsinzest.
Vingården Furstentum med Grand Cru-läge är 30 ha stor och ligger på en brant sydsluttning 350-400 m ö h. Här odlas förutom Gewurztraminer också Pinot Gris. Bott-Geyl förfogar över sammanlagt 13 ha druvodlingar i Alsace och har flera Grand Cru läge. Man gör sammanlagt 8000 lådor vin per år.
Dagens flaska luftas i ett par timmar. Doften är väldigt fruktig, inte speciellt kryddig och bara aningen parfymerad. Den innehåller honung, aprikos, mogna söta gula päron, apelsin- och citronskal och mandelmassa. Lite blommor, gula sådana vill också vara med och slåss om uppmärksamheten. Oj, oj, oj så bra det här börjar!
Också smaken känns förvånansvärt fruktig och ungefär samma saker som i doften återkommer d v s aprikos, de gula päronen och mandelmassan. Smaken upplevs som fet och restsockerhalten i det torra vinet är hög. Ett helt strålande vin som fungerar förträffligt ihop med fiskgrytan.
Bott-Geyl ägnar sig åt biodynamisk druvodling och jag har tidigare på bloggen sagt att jag inte vill stödja detta hokus pokus ekonomiskt men det råder inget tvivel om att det produceras fantastiskt bra biodynamisk vin. Faktum är att de två bästa Gewurztraminer jag druckit båda kommer från Bott-Geyl. Det ena är dagens fantastiska vin och det andra (eller snarare första) en 2002 Mandelberg. Att rangordna dem kan jag inte men konstaterar att båda har varit helt enastående.
Fiskgryta med fänkål och apelsin
6-8 pers
½ kg räkor med skal
600 g laxfilé
600 g torskfilé
1,5 tsk fänkålsfrö
2 lagerblad
2 msk kycklingfond
1-1,5 l vatten
3 fänkålshuvud
2 gula lökar
2 dl saft från pressad apelsin
2 msk apelsinzest
1 burk krossade tomater (400 g)
1 tsk paprikapulver
salt
vitpeppar
ev. kajennpeppar
Rensa räkorna. (Räkskalen sparas, de kokar jag fond på som ska användas till en kommande middag.) Skär fisken i bitar ca 2 x 2 cm, salta och peppra och ställ åt sidan. Hacka löken och skär fänkål och lök i smala strimlor. Fräs upp i lite olja med fänkål, lök, fänkålsfrö, paprikapulver och lagerblad i en kastrull. Häll på vattnet, tomatkrosset och fond. Sjud i 10 minuter. Lägg ner fiskbitarna och saften från apelsinen i den sjudande buljongen. Sjud i ytterligare 4-5 minuter eller tills fisken är nätt och jämnt klar. Lägg i de rensade räkorna och apelsinzest. Smaka av med salt, nymald vitpeppar och eventuellt en knivsudd kajennpeppar för lite hetta.
Servera grytan med bröd.
måndag, december 22, 2008
2005 Tablas Creek Syrah
Tablas Creek är beläget någon mil inåt landet från Stilla havskusten, ungefär mitt emellan San Francisco och San Diego. Företaget är ett samarbete mellan amerikanske Robert Haas och familjen Perrin på Château de Beaucastel i Courthezon, bara några km utanför staden Châteauneuf Du-Pape. Tablas Creek Syrah från 2005 består av 90% Syrah och 10 % Grenache.
Jag lagar köttfärslimpa på nötkött och potatismos på bakade potatisar med skalet kvar och har till det en gräddsås. Maten blir utmärkt god men det fungerar inte riktigt med vinet som har mycket syra i sig. En påminnelse om de 10 procenten Grenache? Efter maten kommer vinet mer till sin rätt. Tyvärr har vi inga intressanta ostar hemma annars tror jag att en Emmentaler hade varit mitt i prick.
Vinets doft är ganska köttig och fullpackad med mörka bär som björnbär och moreller. Här finns också rök, svartpeppar och något jag närmast förknippar med krut - men har jag någonsin luktat på krut? Förvånande är det också när hallonbugg plötsligt dyker upp som från ingenstans.
Som sagt så är vinet ganska syrligt och mina tankar går närmast till en ung Pinot Noir. De mörka bären återkommer och får sällskap av plommon. Likaså pepparn kommer tillbaka och här finns ganska gott om tanniner. Ett vin som känns som ett OK hantverk men som inte riktigt passar mig.
Meatloaf
4 pers
400 g nötfärs
1liten gul lök, riven
1 tjock skiva surdegsbröd
1 dl mjölk
1 ägg
1 tsk salt
2 krm peppar
½ dl chili sauce
Rosta surdegsbrödet och skär bort kanterna. Skär det i mindre bitar och mixa det i en blender tillsammans med mjölken. Låt stå och svälla ca 10 min. Blanda med övriga ingredienser förutom chili saucen. Lägg smeten i en liten ugnsfast form. Bred över chili saucen. Grädda i ugn 200 °C i ca 45 min.
tisdag, december 16, 2008
2005 Robert Craig Cabernet Sauvignon Affinity
Till detta dricker vi en välluftad bordeauxblend från Napa Valley på 76% Cabernet Sauvignon, 18% Merlot, 5% Cabernet Franc och 1% Petit Verdot. Frukten kommer från Robert Craigs Estate Vineyard, en 3,2 ha liten vingård vid foten av Mt George, strax söder om Stag's Leap District och från diverse varmare vingårdar längre ”upp” i dalen. 2005 gjordes 5600 lådor av detta vin.
Affinity doftar svarta vinbär, körsbär. Det är aningen kryddigt och faten framträder tydligt men utan att bli det minsta besvärande. I munnen är vinet runt och fylligt. Det har en härlig fruktighet och känns friskt och livligt. Också här framträder svarta vinbär och i bakgrunden finns ekfaten. Mittenpartiet är mycket bra och kraftfullt men eftersmaken lite kort. Det senare är vår enda invändning mot vinet. Tanninerna är härligt saftiga. Drick nu!
söndag, december 14, 2008
2006 Landmark Chardonnay Damaris Reserve
Den 1 december släppte Sb Damaris Reserve, Overlook och Steel Plow Syrah. Namnet på det sista vinet är kanske inte så konstigt när man vet att familjen härstammar från John Deere (han med traktorerna, ni vet) som uppfann stålplogen.
Druvorna till 2006 Landmark Chardonnay Damaris Reserve kommer från två vingårdar i Sonoma. Största delen (61%) från Sangiacomo Vineyards i Carneros och en mindre (39%) från Flocchini i Sonoma Coast.
Som jag tidigare skrivit i bloggen har jag svårt att se nyanser i färger men Jen hävdar med bestämdhet att det här ser ut son danskt citronvand.
Doften är kompakt. Det är lite svårt att förklara men vi tycker att det doftar mycket olika saker men har ganska svårt att sätta fingret på vad. Initialt dominerar gula äpplen, päron, vita blommor och citrus i form av clementin och söta citroner. När vinet luftats några timmar och vi koncentrerar oss lite mer hittar vi också en tydlig brödighet, marsipan, hasselnötter, champinjon och inlagda gröna oliver. Här finns också en exotisk ton. Vi har svårt för att enas om vad men bestämmer oss för att vita persikor eller aprikoser är det som kommer närmast. 13 månader i franska ekfat gör sig påmint genom en söt vaniljton.
I munnen vinet är mycket mjukt. Fruktigheten är tydlig. Också här förekommer gula äpplen, päron och tydliga drag av vanilj men också en svag saffranston och honungsmelon. Eftersmaken är mycket lång. Av de 14,4 procenten alkohol märks absolut ingenting. En fantastisk balans!
Vi dricker vinet till mat som vi hämtat inspiration till genom California Avocado Commission. Hängmörad ryggbiff läggs på en skiva stekt surdegsbröd med ruccola, stekta tomatskivor, avokado, karameliserad gul lök och en kräm gjord på avokado och Stiltonost. Fantastiska mackor och en fullträff tillsammans med det likaledes fantastiska vinet. Det här skulle jag skulle vilja ha källaren fullt av!
Ryggbiff-sandwich med avokado och Stilton
2 pers
2 skivor surdegsbröd
2 skivor ryggbiff eller annan biff
2 avocado
100 g Stiltonost
2 dl ruccola
2 dl karameliserad lök (se nedan)
1 tomat
1 tsk balsamvinäger
smör
olja
salt
peppar
Dela avokadon och mosa tre halvor tillsammans med osten. Stek köttet och brödet. Stek tomatskivorna hastigt på hög värme i olja. Häll på balsamvinäger salta och peppra. Ställ åt sidan. Lägg en liten näve ruccola på varje brödskiva. Lägg en stor sked karamelliserad lök ovanpå och sedan biffen. Bred avokado/stiltonkrämen på köttet. Lägg på tomatskivor och toppa med några skivor färsk avokado. Avsluta med lite salt och nymald svartpeppar.
Karamelliserad lök
2 gula lökar
20 g smör
1 msk vitvinsvinäger
1 msk flytande honung
salt och peppar
Skala lökarna och skiva dem tunt. Fräs löken I smör under omrörning på svag värme i 15-20 min. Tillsätt vinäger, honung, salt och peppar.
onsdag, december 10, 2008
2006 Rock Rabbit Winery Shiraz
Rock Rabbit är förresten ett litet däggdjur som är släkt med hare och kanin. Utan svans blir den inte större än ca 20 cm. På svenska kallas den Piphare.
Vinet har fått ett väldigt blandat mottagande av svenska vinskribenter som har kallat det allt från Kronstams ”det enda toppvinet under hundralappen” till Artbergs ”IG” eller onödigt som han hellre vill kalla det. De positiva omdömena är vad jag sett nog ändå i majoritet.
Enligt Sb består vinet till 100% av Shiraz men enligt Rock Rabbit själva är det en blend med 90% Shiraz och 10% Cabernet Sauvignon. Druvorna kommer från diverse vingårdar i Central Coast. 50% är från Santa Barbara County, 40% från Paso Robles och 10% från Monterey County.
2006 Rock Rabbit Winery Shiraz har skruvkork, 13,5% alkohol och doftar fruktigt av blåbär, björnbär och körsbär. Det är kryddigt av svartpeppar och har tydliga toner av lavendel och gräs. Här finns också aningen vanilj från fatlagringen.
Smaken på 2006 Rock Rabbit Winery Shiraz gör mig besviken. Vinet är alltför utslätat för att jag ska finna det intressant och då spelar det ingen roll att det är ett vin för under hundralappen. Samma saker som beskrivits i doften återkommer i smaken tillsammans med sylt. Tanniner saknas helt.
För att matcha det fruktiga vinet äter vi en vildsvinsgryta med smak av vinbär och grönpeppar, parmesanpotatismos och savoykål som brässerats med bacon. Maten smakar utmärkt och funkar bra med vinet som sammanfattningsvis doftar OK men vars smak är helt opersonlig och utslätad. Inget kul!
Vildsvinsgryta med smak av grönpeppar och vinbär
8-10 pers
1 kg vildsvinskött, skuret i stora tärningar
2 gula lökar, grovhackad
3 vitlöksklyftor, finhackade
400 g champinjoner, halverade
smör
olja
3 msk mjöl
8 dl vatten
3 msk kalvfond
4 dl matlagningsgrädde
0.75 dl vinbärssaft
10 krossade enbär
3 tsk krossad grönpeppar
Stek svampen i några msk smör och olja. Häll på balsamvinäger och koka in denna. Stek köttet i smör och olja tills det fått färg runtom. Lägg i lök och vitlök och stek vidare. Lägg i svampen. Strö över mjölet och rör runt. Häll i vatten, fond och saft. Lägg i grönpeppar och enbär. Koka på svag värme i 1-2 timmar, tills köttet blir lagom mört. Häll på grädden. Smaka av med salt och peppar
Bräserad savoykål med bacon
6 pers
2 pkt (280 g) bacon
300 g savoykål, strimlad
20 g smör
2 msk vattenStrimla baconet och fräs det i gryta 1 minut. Tillsätt savoykålen och vattnet. Stek vidare i 3 minuter.
Parmesanmos
6 pers
1,5-2kg potatis
3 dl mjölk
50 g smör
2 dl riven parmesan
salt
vitpeppar
Skala potatisen och skär den i mindre bitar. Koka den mjuk i en gryta. Tillsätt smör och varm mjölk. Mosa med potatisstöt. Smaka av med salt och vitpeppar. Tillsätt parmesanosten.
lördag, december 06, 2008
2002 Trimbach Pinot Gris Réserve Personnelle
Jen är i Marrakesh på jobb och jag har ingen som helst lust att laga mat i dag så det får bli lite het take away från den lokala thai/kinasyltan som knappast är stadens bästa men en sådan här dag passar det ändå utmärkt. Till detta en decembernyhet från Alsace.
Trimbach behöver knappast någon närmare presentation men här kommer ändå en kort sammanfattning: Den anrika vinfirman har sitt säte i Ribeauvillé ungefär mitt i Alsace, halvvägs mellan Basel och Strasbourg. Största delen (80%) av druvorna Trimbach gör vin av köps in men man sköter själva 30 ha vinodlingar och fyra ha är Grand Cru-lägen. Företaget har drivits av familjen Trimbach sedan starten 1626. I dag är det bröderna Hubert och Bernard som sitter vid rodret med assistans av sönerna. Trimbach gör vin på alla de klassiska vita Alsacedruvorna.
Pinot Gris Réserve Personnelle görs bara de år förutsättningarna för druvorna varit extra goda. Druvorna kommer från grand cru-vingården Osterberg och släpps aldrig ut på marknaden förrän det lagrats fyra år på flaska.
Vinets doft är ganska diskret men mogen. Här finns toner av ananas- och champinjoner på burk, honung, persika och gula Williamspäron. Smaken är torr men med viss mjuk restsötma, lite kryddighet och drag av aprikosmarmelad, honung, burkchampinjoner och marsipan. Till den ganska heta gröna currygrytan förstärks kryddigheten i vinet. Jag tror att det skulle fungera ännu bättre till en syrlig och mindre het asiatisk rätt och på egen hand är vinet magnifikt. Tyvärr infinner sig en inte helt angenäm kärvhet i eftersmaken men då är vi inne på petitesser. Men det tycker jag man ska vara när det handlar om vin som kostar +200 kr flaskan.
Sammanfattningsvis: OK till thaimaten och den bästa Pinot Gris jag druckit. Utan den där kärvheten i eftersmaken hade det varit rena himmelriket.
onsdag, december 03, 2008
2006 Cecchetti Wine Company Line 39 Petite Sirah
Kaliforniska Line 39 har tagit sitt namn efter längdgraden där vineriet ligger i Lake County AVA. Här ligger en av landets äldsta och Kaliforniens största (naturliga) sjö, Clear Lake. I början av förra århundradet var Lake County det mest vindruvsproducerande countyt i hela USA men under förbudstiden revs rankorna upp och ersattes med päron- och valnötsträd. Historien är nu på väg att ta en ny vändning och Lake County är ett av de snabbast växande druvodlingsområdena i Kalifornien. Här odlas mest Cabernet Sauvignon följt av Merlot och på tredje plats Petite Sirah.
Bakom Line 39 står Cecchetti Wine Company som startats och drivs av Roy Cecchetti med ett långt förflutet med att marknadsföra nya vinmärken, bland annat Pepperwood Grove. Därifrån tog Roy med sig vinmakaren Bob Broman och förutom Line 39 ligger de båda och Roys fru Rachael också bakom Redtree. Line 39 gör förutom Petit Sirah också vin på Cabernet Sauvignon och Sauvignon Blanc.
Maten som vinet ska matcha är kryddrökt fläskfile, bönsalsa från Texas, chipotle i adobosås, mexican rice och refried beans. Alla recepten finns i listan till höger. Tyvärr glömde jag att servera de stekta bönorna som stod kvar på diskbänken när jag dukade av…
Vinet doftar blåbär, björnbär, körsbär och fat. En liten ton av mint visar sig också. I munnen är vinet så som jag tidigare upplevt druvan, det vill säga fruktigt, aningen syrligt och med lite tannintorrhet. Körsbären och björnbären återkommer i smaken där jag också hittar lite vanilj. Vinet har hyfsat lång eftersmak. Ett riktigt bra vin med moderat prissättning.