Anpassad sökning

torsdag, juli 28, 2011

2007 Pedroncelli Zinfandel Mother Clone Dry Creek Valley


Detta är den sista av sommarens zins för under 200 kr från beställningssortimentet och än en gång en bra prestation. Lika bra som sommarens vinnare i klassen - Wente Zinfandel Beyer Ranch från 2008 är det dock inte.

Pedroncelli i Geyserville startades 1927 och överlevde förbudstiden genom att sälja druvor till hemmabryggning. Firman är något av Zinfandel-specialister men gör flera olika viner, både röda, vita och rosé i prisklassen $10-20. 2007 Pedroncelli Zinfandel Mother Clone Dry Creek Valley kostar 179 kr i Sverige.

Istället för att skriva berättelsen bakom vinets namn kan den som är intresserad kolla in filmen nedan där Julie Pedroncelli St. John berättar och förklarar.


Min matmatchning med vinet blir tyvärr inte mitt i prick. Jag hörde tidigare i år om chorizosmör i Sveriges Radios meny och testade i går en upphottad variant med chipotle i adobo och det blev mycket gott. Utan vin upplevdes det inte som speciellt hett men ihop med vinet förstärktes hettan och både mat och vin blev sämre än på egen hand. Smöret blev dock alldeles förträffligt gott och nästa gång det grillas ska jag prova att kombinera chorizosmöret med en söt glaze för att det förhoppningsvis ska funka bättre med vinet. Denna gång var köttet fantastiskt fin och mör entrecôte från USA men nästa gång blir det nog gris. Jen har nämligen frågat efter det.

Vinet har doft av jordgubbssylt och kirsch, björnbär, hallon och rent allmänt röda bär. Här finns en kryddig ton med lagerblad och svartpeppar. Med luft tillkommer blåbär och eukalyptus.

I smaken finns det också röda bär. Här finns ganska gott om tanniner och vinet upplevs som väldigt torrt och har hög syra. Tyvärr är alkoholen på 14,4% inte speciellt väl integrerad.


Chorizosmör med chipotle

75 g smör, rumstempererat
1 färsk chorizo (a ca 80 g)
1 tsk rökt paprikapulver, sweet
1/2 tsk chipotle i adobo, hackad

Ta bort skinnet från korven och stek köttet i smör. Låt svalna. Blanda med smör, paprikapulver, chipotle, lite salt och peppar. Rulla in i smörgåspapper och kyl.

Entrecôte med chorizosmör, råstekt potatis och grillad rödlök.

onsdag, juli 27, 2011

2008 Michael David Winery Incognito Rouge


Jag har tidigare druckit Incognito från Michael David Winery i den vita varianten gjord på Viognier och gillade den inte alls. Tyckte ändå att jag skulle prova på den röda varianten som är en blend med 21% Syrah, 18% Cinsault, 18% Carignane, 13% Tannat, 11% Souzou, 10% Cab Franc, 6% Mourvedre och 3% Petite Sirah.

Vi dricker vinet till grillad ryggbiff som marinerats i en Teriyakiliknande soyablandning och det fungerar helt OK till Incognito Rouge.

Vinet har doft från allehanda frukter och bär. Här finns jordgubbar, svarta vinbär, körsbär, blåbär och plommon tillsammans med kryddor, vanilj och en mintig ekalyptuston.

Smaken kan beskrivas som allmänt rödfruktig. Här finns spår av ek, hasselnöt, örter och kryddor. Syran är tyvärr lite för låg men tanniner finns det ganska gott om och balansen i vinet får tummen upp!

Sammanfattningsvis ett vin som lämnar mig tämligen oberörd men som ändå är helt OK för de 149 kr som det kostar i beställningssortimentet.

fredag, juli 22, 2011

2008 Paul Dolan Vineyards Zinfandel Mendocino County


Andra gången på kort tid har en relativt billig Zinfandel överträffat förväntningarna. Förra gången var det 2008 Wente Zinfandel Beyer Ranch som överraskade och denna gång handlar det om ett vin från Paul Dolan gjort av organiskt certifierade druvor (CCOF) från Mendocino som i beställningssortimentet kostar 136 kr.

Paul Dolan har ingen information om årgång 2008 på sin hemsida men enligt uppgifter jag hittat på annan plats är vinet gjort av 100% zin. Enligt svenske importören Ward Wines var årgång 2007 en blend med 92% Zinfandel och 8% Primitivo!!?

Paul Dolan med ett förflutet bland annat som president på Fetzer Vineyards har numera iklätt sig rollen som överstepräst bland Kaliforniens biodynamiker och på hemsidan kan man få ovärderlig information om dagens månfas och om det är en bra dag för att dricka vin... Dock är det bara ett av firmans viner, Deep Red (en blandning av Syrah, Petite Sirah, Grenache och Zinfandel) som är Demetecertifierade. Däremot är alla druvor man arbetar med organiskt odlade.

Vinet har har ek i både doft och smak och 73,5% har legat 18 månader på neutrala fat,  20% har legat lika länge på ett år gamla amerikanska fat och 6,5% har spenderat 9 månader på nya amerikanska fat.

I vinets doft finns en del drottningsylt men framför allt färska, solmogna björnbär och röda körsbär. Peppar och en örtig, kryddig ton återfinns också. Vidare finns det en artificiell jordgubbsdoft, ungefär som jordgubbsbugg och något jag inte kan precisera närmare men som jag upplever som orent och som stör en del.

I munnen är det framför allt vinets friska fruktighet som överraskar positivt. Björn- och körsbär dominerar också här. Pepparn som i doften är en blandning av svart och vit är i smaken tydlig svartpeppar. Vinet upplevs som ganska hårt extraherat och munkänslan är något tjock och trögflytande och med ganska hög sötma. Här finns förvånansvärt gott om tanniner. En utmärkt zin som slår det mesta på SB:s hyllor på fingrarna!

Det spöregnar i Skåne och den planerade grillningen blir det inte tal om. Istället stekte jag hamburgare i stekpanna och för första gången hade jag malt egen köttfärs. Jag misslyckades dock med att få tag på fett från nöt och högrev plus ryggbiff fick istället sällskap av fett från gris. Målet var såklart att få till en fetare köttfärs än den 10 procentiga man normalt köper i butik och min landade enligt uträkning på ca 25%. Hamburgarna blev fantastiskt fina i konsistensen och smakade bra. Nu vill jag skaffa mig en köttkvarn.

tisdag, juli 19, 2011

2007 Fleur de California Petite Sirah North Coast


Vi fortsätter testa några av betällningssortimentets lite billigare röda viner från Kalifornien. Denna gång har det blivit dags för druvan Petite Sirah från firman Fleur de California med bas i Carneros. Vinet kostar 149 kr.

Förutom Petite Sirah gör Fleur de California vin på Pinot Noir och Chardonnay. Ordinarie pris i USA för dessa viner ligger på moderata  $13-17. 

2007 Fleur de California Petite Sirah North Coast (det finns en variant med druvor från Central Coast också) är ett välgjort, habilt men enkelt vin utan någon komplexitet att tala om. Det är dock svårt att inte tycka om vinet, åtminstone när man som vi äter kamben med råstekta potatis, bbq-sås och coleslaw med ananas och marchmallows. Till den maten är kanske komplexa viner inte det första man tänker på.

I vinets doft hittar jag björnbär, körsbär och svartpeppar. En aning syltighet, fat och örter finns också med i bilden.

I smaken återkommer de mörka björnbären och röda körsbären men de har fått sällskap av blåbär. Också svartpeppar och fat återkommer. Syran är ganska hög och här finns en hel del tuggiga tanniner.


Coleslaw med ananas och marshmallows


En rejäl sats som säkert räcker till 6 eller 8 pers

3 l strimlad vitkål
140 g konserverad ananas, hackad
2 dl mini-marshmallows
60 g ananas juice
2 dl crème fraîche
1 dl majonnäs
1 tsk senapspulver
salt
svartpeppar

Blanda  ananas juice, crème fraîche, majonnäs och senapspulver. Smaka av med salt, svartpeppar och ev. socker. Blanda med hackad annans och vitkål. Avsluta med att röra i marchmallows salta och peppra ev lite mer. Öka gärna mängden ananas efter tycke och smak.

Kamben som precis penslats med bbq-sås.

söndag, juli 17, 2011

2008 Wente Vineyards Zinfandel Beyer Ranch


Jag är hundvakt. Eftersom vädret är OK och jag har tillgång till en grill väljer jag såklart att använda den för att laga middag men istället för att göra något märkvärdigt matexperiment blir det korv med bröd! För att lyxa till det lite extra det är ju ändå lördagskväll, får den utmärkta kryddiga vikingkorven från SP Chark i Asmundtorp sällskap av en skiva bacon, ost, karamelliserad lök, jalapeños, ättiksgurka och en fruktig BBQ-sås med persika. Till detta en zin som tar mig med storm.

En vacker men något blåsig dag vid öresundskusten på Råå.
Wente Vineyards har jag tidigare endast hört talas om på grund av samarbetet med Annika Sörenstam. Via Grand Vinum finns nu 2006 Annika Syrah och 2008 Annika Chardonnay att beställa på Sb. Jag har inte provat någon av dessa. Delvis för att de är ganska dyra (744 respektive 390 kr), delvis för att jag är skeptiskt inställd till vin som säljs med något känt namn som dragplåster.

Wente Vineyard Zinfandel Beyer Ranch lider varken av att förknippas med någon kändis eller att det är dyrt. Tvärtom. Priset i beställningssortimentet ligger på 140 kr. Till det priset tycker jag att detta vin är årets kap och kanske precis vad jag letat och längtat efter; en riktigt bra och billig zin!

Wente Vineyards ligger i Livermore AVA, några mil inåt landet från San Fransisco Bay. Mitt på dagen är det varmt här men morgon och kväll kyls området av vind och dimma som sveper in från Stilla Havet genom Golden Gate.

Livermore är en av de äldsta vinregionerna i Kalifornien och fick sitt namn från Robert Livermore som planterade de första vinrankorna här på 1840-talet. Wente som startades på 1883 var ett av de första kommersiella vinerierna i Livermoore. I dag förfogar man över 800 ha ekologiska duvodling i Livermore Valley. Förutom Zinfandel växer här Chardonnay, Merlot och Cabernet Sauvignon.

2008 Wente Vineyards Zinfandel Beyer Ranch är gjort på 100% Zinfandel från  tre olika vingårdar. Druvorna jästes separat och har legat 16 månader på "amerikanska-, franska- och östeuropeiska fat". Hur stor andel av dessa som var nya framgår inte av Wentes hemsida.

Vinets doft innehåller massor av solmogna röda- och mörka bär. Här finns hallon, jordgubb, körsbär, björnbär och röda plommon. Plommonen finns också med som marmelad och här finns i zinfandelvin klassisk svartpeppar och lite mindre klassisk eukalyptus. Fat och vanilj får väl också räknas till det lite mindre oväntade dofterna när det handlar om Zinfandel.

Plommonen återkommer i vinets smak som är mer ljusröd än björnbärssvart. Här finns sötma men mindre än väntat och en behaglig syra vilket gör att gelé kommer närmare i smaken än sylt. Här finns också tydliga drag av krokant. Jag upplever Beyer Ranch Zinfandel som ett välgjort och fint balanserat vin men eftersom jag sitter utomhus och det inte är speciellt varmt vet jag inte vad som händer med de 14,5 procenten alkohol när vinet kommer upp i rumstemperatur.
Vikingkorv från SP Chark i Asmundtorp med  bacon, ost,
karamelliserad lök, jalapeños, ättiksgurka och BBQ-sås.

lördag, juli 16, 2011

2007 X Winery Cabernet Sauvignon Tri-County X3


Aningen förvirring råder kring namnet på detta vin från X Winery i Napa som enligt flaskan heter antingen X3 eller Tri-County. Tyvärr finns det ingen information på vineriets hemsida och på andra sidor varierar namnet. Jag gör valet enkelt och kallar vinet vid båda namnen. 2007 X Winery Cabernet Sauvignon Tri-County X3 finns i beställningssortimentet för 199 kr.

X Vinery som startades 2001 har inga egna vingårdar utan köper in alla druvor. Tidigt fick X Winery goda omdömen från Robert Parker och försäljningen tog fart. I dag gör man ett tiotal olika viner inklusive de lite exklusivare Amicus by X Winery. Jag har tidigare bara testat firmans storsäljare Red X och blev positivt överraskad.

Eftersom också X3 var en positiv upplevelse måste det nog bli mer vin från X Winery i framtiden. För närvarande finns det fyra olika viner från X i beställningssortimentet.  

Vi dricker X3 till grillad fläskkarré men eftersom jag är i Skåne kallar vi köttet för dess rätta namn - grishals. Undantaget en liten majs- och persikosalsa består tillbehören av extremt närodlade haricots verts och riktigt små, fina färskpotatis. Det blir knappast enklare eller godare än så här.

Tillbaka till vinet som fått sitt namn från att druvorna kommer från tre olika counties. 80% är från Nova Vineyards i Lake County, 10%  från Spring Mountain Vineyards i Napa och 10 från Sonoma där firmans leverantörer heter Truchard och Sangiacomo. Oklart från vem av dessa som druvorna kommer.

I vinets doft hittar jag solmogna röda och mörka bär, främst hallon, björnbär och svarta vinbär. Här finns färska och torkade plommon tillsammans med läder och vitpeppar.

Vinet har ganska gott om tanniner. Det är friskt och fruktigt och här finns svarta vinbär, grön paprika, en svag stjälkbitterhet och aningen restsötma. Eftersmaken håller i sig länge.

torsdag, juli 14, 2011

2007 Stag's Leap Wine Cellars Chardonnay Karia


Sista middagen innan vi åker iväg på semester med slutmål i Toscana, blir vi sugna på Chardonnay och valet faller på Karia från Stag's Leap Wine Cellars, strax utanför Yountville. Firman gjorde sig ett namn vid den berömda "Judgement of Paris" 1976 då man blev bästa Bordeauxblend med den första årgången av S.L.V. och ägaren Warren Winiarski blev något av en legend.

Först blir vi lite besvikna på vinet och säger saker som "Ja, det var bra men inte fantastiskt." men efterhand som temperaturen på vinet ökar och det bara blir bättre och bättre ändrar vi uppfattning. Det här vinet är ganska fantastiskt! Eftersom vi var lite sent ute fick vinet inte någon riktigt chans att andas utan vi chockluftade det genom att hälla det några gånger fram och tillbaka i karafferna. Jag vet att det beteendet inte ses med blida ögon av vissa vinkonässörer och denna gång hade de helt rätt. Det här var fel sätt att behandla Karia.

Vinet är inte speciellt kaliforniskt utan påminner mer om något fatlagrat från Bourgogne. Det har legat 9 månader på ekfat, 23% var nya franska fat. I den friska doften hittar vi spår av dessa men framför allt handlar det om frukt som grape, äpple, päron och något ospecificerat exotiskt. Några hasselnötter har också letat sig med i bilden. 

Smaken innehåller också minnen av fatlagringen. Munkänslan är aningen fet och oljig och lite bitter men syran hög. Vi hittar omogen persika, galiamelon och gula äpplen och som sagt, vinet blir bara bättre och bättre men plötsligt är det slut...

Vi drack 2007 Stag's Leap Wine Cellars Chardonnay Karia till en pastasallad med bland annat kycklinglever, champinjon och torkade tranbär och till det rörde vi ihop en enkel senapsdressing. Mums!



Senapsdressing

1 äggula, rumstempererad
1/2 msk dijonsenap
1/2 msk citronjos
1 dl olja (t ex majs eller raps)
salt
svartpeppar

Vispa allt och tillsätt oljan droppvis under fortsatt vispning. Smaka av med salt och svartpeppar.

Pastasallad med kycklinglever

tisdag, juli 12, 2011

2008 Michael David Vineyards 7 Deadly Zins


Hanna och Axelina kommer på besök och vi bjuder på i stort sett samma hamburgare som förra gången vi drack Zinfandel. Skillnad denna gång är att vi inte orkar fritera några pommes,  gör om cheeseburgaren till en bacondito och istället för avokado blir det guacamole.
Urgoda mediumheta chipotlechips från Blair's.

Eftersom vi även denna gång använde en het chipotlesås och tryckte i några chipotlechips var det självklart att det skulle drickas zin. Eftersom mina beställningar från beställningssortimentet ligger och väntar i butiken på Råå i Skåne blev det att handla i Sicklabutiken och valet föll på 7 Deadly Zins från Michael David Winery i Lodi. Vinet som är i  typisk Lodi-stil med bland annat få och mjuka tanniner, är gjort på en blandning av Zinfandel från gamla rankor, Petite Sirah och Petit Verdot. Hur gamla rankorna är eller hur stor andel av de olika druvorna som finns i vinet framgår inte på hemsidan.

Jag har druckit flera årgångar av 7 Deadly Zins och även om det långtifrån är något "bra" vin är det perfekt till mat som i dag och det är lätt att förstå att det gjort succé i Sverige. Jag kan egentligen inte säga speciellt mycket om skillnad mellan årgångarna förutom att det skett en uppryckning från den ofokuserade 2005:an.

7 Deadly Zins 2008 doftar massvis av både röda och mörka bär och frukt (plommon). Här finns viol, svartpeppar, bakpulver och något mindre trevligt från kemhyllan (aceton?) och givetvis rejält med fat.

Smaken är också den fruktdriven och ekad och här finns en metallisk ton. Tyvärr blir det alldeles för mycket blåbärssoppa på egen hand och alkoholen på 15% är inte integrerad alls. Det blir underkänt för det här vinet från "the Zinfandel Capital of the World" men helt rätt tillsammans med burgarna.

 Till dessert, dock utan något vin blir det ett experiment som inte känns helt klart men redan mycket smarrigt. Jag kallar det för en banoffee cheesecake med choklad eftersom det i stort sett är just det, en banofee paj ovanpå en chokladcheesecake med snickers och kakao. Recept kommer när kakan känns helt klar. Jag funderar på salta jordnötter...

Banoffee cheesecake med choklad

lördag, juli 09, 2011

2008 Xanadu Chardonnay


Ungefär samtidigt som Decanter rapporterar om kris i Margaret River provar vi denna Chardonnay från Xanadu Wines, ett av de äldre vinerierna i området, som passar som hand i handske till vår stekta lax med rostad mandel, grillad sparris och en béarnaiseyoghurt. Receptet till den senare kommer från Meny i Sveriges Radio P1.

Den smöriga såsen har hög syra som möts upp fint av citrus- och smörtonernerna i vinet och det samma gäller för de rostade fattonerna som är något återhållsamma men som samspelar fint med den rostade mandeln. I vinets doft hittar vi också salmiak, vanilj och tuttifrutti (närmast i form av Ahlgrens bilar). Citrustonerna är inte så mycket citron utan istället fruktig pomelo och grape.

I den tropiska smaken är det desto mer citron men också lite kryddig lime. Vinet är mycket fint balanserat och allt hålls fint på plats. Ett fynd för 149 kronor!

Också Mattias Gade gillar Xanadu Chardonnay.


Bearnaiseyoghurt

2 pers

50 g smör
½ msk dragonblad i vinäger
½ tsk dijonsenap
1 tsk rödvinsvinäger
½ tsk worcestershiresås
1 ½ dl naturell turkisk yoghurt, 10 %
några droppar Tabasco
salt och grovmalen svartpeppar

Smält smöret  med dragon i en kastrull. Vispa samman senap, vinäger, worcestershiresås och yoghurt. Vispa ner det smälta smöret. Smaka av med tabasco, salt och peppar.

Receptet från Meny i Sveriges Radio P1.

Stekt lax med rostad mandel, färskpotatis, grillad grön sparris
och béarnaiseyoghurt.

söndag, juli 03, 2011

2008 Mendocino Wine Company Zinfandel Zig Zag Zin


I fredags var Jen och jag på AG Restaurang & Bar och givetvis blev det den omtalade hamburgaren för mig till huvudrätt.  Jag erkänner att jag är något av en burgarfantast men jag blev inte imponerat av AG:s variant. Tvärtom faktiskt.

Köttet i burgaren var dock mycket, mycket bra. Perfekt stekt och kryddat och brödet var OK. Även Pommes fritsen på oskalade potatis var bra, de kanske bästa jag ätit någonsin men den så kallade ketchupen till fritsen var helt oförklarlig. Smakade mest som utspädd, kryddad och rökig tomatpuré. Den rinniga feta såsen som tydligen kallas för senapsmajonnäs var aningen bättre men knappast något jag kommer att längta efter att doppa potatis i.

Med tanke på hur det muttrades på mat och service från de intilliggande borden var det nog inte den bästa dagen i den 30° varma restauranglokalen och något återbesök lär det inte bli.

Istället bestämde vi att på lördagskvällen laga hamburgare hemma. Eftersom vi inte har någon köttkvarn och alltså inte kan mala själv satsade vi på den bästa köttfärsen jag känner till, från Ejmunds Gård på Gotland. Tjocka skivor cheddar, avocado, chipotlechips och en het chipotlesås fick göra köttet sällskap i de utmärkta potatisfrallorna efter recept på den eminenta siten hamburgare.org.

Till detta drack vi en Zinfandel från beställningssortimentet. Zig Zag Zin från Mendocino Wine Company importeras av Ward Wines och kostar 112 kr.

Vinet har en trevlig doft med typiska zin-kännetecken. Här finns plommon, björnbär, svartpeppar och dessutom choklad och vanilj. Trevligt!

Smaken lämnar däremot en hel del att önska. Sylt och alkohol dominerar och det är endast den höga syran som räddar vinet från att klappa ihop fullständigt. 

Ett plötsligt blodsockerfall på stan i veckan fick mig att köpa en kaka vit choklad. Det som blev över använde vi till en smulpaj på rabarber. Eftersom vi hade jordgubbsglass hemma blev det lite sådan också.


Hamburgare med pommes och cole slaw.

Rabarberpaj med vit choklad och jordgubbsglass