2019 Angels & Cowboys Proprietary Red Sonoma County

 

2019 Angels & Cowboys Proprietary Red Sonoma County

När det dyker upp Zinfandelviner i Sb:s beställningssortiment (eller rättare sagt bland ordervaror som det kallas nu för tiden), känner jag ett stort behov av att beställa och testa. Precis så var det med det här vinet. Trots det tveksamma namnet och att information på hemsidan egentligen inte gjorde mig speciellt nyfiken. Detta var i oktober förra året och priset för en flaska låg på 349kr.

Bakom namnet Angels & Cowboys ligger affärsmannen Yoav Gilat som arbetat en hel del med marknadsföring av både alkoholfria och alkoholhaltiga drycker som Red Bull, Corona, Beringer och SKYY Vodka. 2014 startade Yoav Angels & Cowboys tillsammans med Michael Schwab som är grafisk designer. Just etikettens design verkar vara väldigt högprioriterad när det gäller Angels & Cowboys.  Om den blivit lyckad är så klart upp till vars och ens tyckande.

Men innehållet i flaskan är så klart det viktigaste. Tyvärr har jag haft problem att få fram info om vilka druvor man använt. Angels & Cowboys har ingen info på sin hemsida om årgång 2019 och på andra sidor jag hittar är informationen inte konsekvent. Att Zinfandel är den stora ingrediensen verkar stå klart men vilka andra druvor som använts råder det delade meningar om. På de sidor som jag kollat på (mestadels olika webbbutiker) nämns Syrah, Petite Sirah, Carignane, Merlot, Grenache, Sangiovese och Petit Verdot. 

Jag dricker 2019 Proprietary Red från Angels and Cowboys till aligot - den underbart ostiga potatispurén, stekta bitar av biff med vitlök och smör, ugnsrostad brysselkål samt en rödvinssky. Maten blev toppen men vinet, som jag inte gillade alls, var helt fel. Sötman i Angels & Cowboys Proprietary Red är väldigt

hög och här skulle möjligtvis något med rejäl chilihetta fungera bättre.

Vinet har en kryddig och syltig doft med mörka bär som björnbär, blåbär och mörka bigarråer tillsammans med vanilj. Smaken är väldigt söt och syltig med björnbär och plommon. Vinet är väldigt mjukt och alkoholen sticker ut en del. Helt ofattbart att James Suckling har gett ganska höga betyg åt detta elände och att Decanter skrivit att det är ett "A well-done wine". 

Till sist några rader till er som följer mig på Instagram. Mitt konto har blivit kapat och det är inte jag som skickar konstiga meddelanden till er. Jag har anmält till Meta men än har inget hänt. Jag kan bara be om ursäkt för de problem och misshagligheter detta kan ha orsakat. Till mitt försvar kan jag bara säga att vad jag vet har jag inte klickat på några som helt konstiga länkar eller liknande.

Garlic-Butter Steak Bites (länk till recept i texten).

UPPDATERING DAG 2

Som ni säker förstår blev det inte mycket mer än ett glas Angels & Cowboys till min middag. Korken åkte på flaskan för att ge det en ny chans dagen efter. Och faktiskt har vinet vunnit lite på att få lite mer luft. Jag gav det lite mer än två timmar i karaff när jag först öppnade det men det hade nog lönat sig att låta det stå i karaff hela dagen. Självklart är det fortfarande ett alldeles för sött vin för min smak men det rätt ska vara rätt och riktigt så dåligt som jag tyckte det var i går är nog liite orättvist. Om någon sitter på en flaska råder jag er att låta den ligga kvar i källaren i åtminstone fem år.

2018 Bogle Vineyqards Zinfandel Old Vine

2018 Bogle Vineyqards Zinfandel Old Vine

1968 planterade familjen Bogle i Clarksburg sina första vinrankor. I tio års tid odlade Bogle druvor till andra vinfirmor men 1978 startades Bogle Vineyards. I dag är det syskonen Warren, Jody och Ryan Bogle som sköter verksamheten och firman går i frontlinjen när det gäller miljömedveten hållbar odling och vinmakande. Något som inte alls är självklart när det gäller vin i de lägre prisklasserna. Däremot är det snarare regel än undantag att de lite dyrare vinerna från Kalifornien produceras med stor miljömedvetenhet.

Härlig KRAV-ryggbiff från pensionerad sörmländsk mjölkko. 

Jag brukar gilla Bogle Zinfandel Old Vine och årgång 2018 var inget undantag. Jag har haft vinet liggande sedan det inhandlades för två år sedan. Det kostade då 179 kr. 14 april släpps årgång 2020 på Sb. Priset kommer då att halka upp till 187 kr. Jag kommer att passa på att lägga vantarna på ett par flaskor som sedan får ligga till sig något år.

Bogle Zinfandel Old Vine är ett ganska enkelt vin och även om sötman upplevs som högre än knastertorr, kanske delvis beroende på att det är fin syra i vinet, är det långt ifrån de syltbomber som Sverige tycks älska. Vi dricker Bogle Zinfandel Old Vine till en härligt tjock bit ryggbiff som vi serverar på toskanskt vis, d v s skuren i strimlor på en bädd av ruccola med riven parmesan och citron. Svårare än så behöver det ibland inte vara.

Biff tagliata med ruccola, pressad citron och parmesan.

2019 Duckhorn Vineyards Merlot Napa Valley

 

2019 Duckhorn Vineyards Merlot Napa Valley

Jen är på jobb i Båstad och då är det perfekt att ha halvflaskor med bra vin till fredagsmyset. Denna gång tar jag fram relativt nysläppta 2019 Merlot Napa Valley från Duckhorn Vineyards. Att korka upp en så pass ung Merlot är kanske dumt men recensioner från runtom i världen berättar att vinet är toppen redan nu. Dessutom finns det i skrivande stund fortfarande några flaskor kvar i Sb:s butiker runtom i landet och möjlighet att fylla på förrådet. En flaska på 375 ml kostar 240 kr och är värd varenda krona. 

Duckhorn Vineyards startades 1976 av Dan och Margaret Duckhorn. Dan hade innan dess rest runt i Bordeaux tillsammans med numera välkände vinmakaren Ric Forman. 1978 släpptes första årgången från Duckhorn. Det blev blygsamma 800 lådor Cabernet Sauvignon och lika många Merlot. Då från vingården Three Palms. Året efter släpptes Napa Valley Merlot första gången.

Vinet har en härlig doft med choklad, buljong, mynta och körsbär. Smaken domineras av svarta vinbär och hallon men jag hittar också tobak och en del spår av fatlagring. Vinet är mycket bra redan nu. Munkänslan är frisk och fräsch med en del mycket fint tannindamm och antydan till alkoholhetta.

Till det härliga vinet väljer jag att käka en favoritpizza med pepperoni, röd chili, basilika och Grana Padano från Crispy Pizza Bistro som funnits här i Hammarby Sjöstad i ett par år. Crispy gör gourmetpizza men långt ifrån Napoli-style. Istället har man en mer avslappnad inställning som känns ganska befriande. 

Det har blivit alldeles för elitistiskt i den svenska pizzadammen och då menar jag inte bara diskussionerna om Hawaiipizza. Att t ex följa samtalet (!) i Facebookgruppen "Pizza. Råd och recept för den bästa hembakade pizzan." är ett skämt. Gud nåde den som väljer annan ost än fior di latte, bakar i något annat än ugn från Ooni eller använder mjöl där vetet är odlat någon annanstans än i Italien. Slappna av!

Pizza med pepperoni, röd chili, basilika och Grana Padano.