2005 Lillian Winery Syrah White Hawk

2005 Lillian Winery Syrah White Hawk

Egentligen hade vi tänkt dricka australiensiskt i dag men Peter Lehmans 1998 Shiraz Stonewell var tyvärr slut när jag kom till Regeringsgatan och istället plockar vi fram en betydligt mycket yngre Syrah från Maggie Harrisons Lillian Winery. Jag har som jag tidigare skrivit om en svaghet för ung Syrah så det ska säkert gå bra ändå.

Maggie Harrison var tidigare assisterande vinmakare åt Manfred Krankl på Sine Qua Non så hon bör ha god koll på hur man gör vin på Syrah. Numera är Maggie vinmakare på Antica Terra i Oregon. Lillian är hennes eget märke och än så länge gör man endast Syrah med frukt från White Hawk Vineyard i Santa Barbara County, Kalifornien.

Den Långe Jugoslaven med familj har under vår semester skött om våra törstiga basilikaplantor med den äran och jag försöker inkludera örten i det mesta vi lagar för tillfället. I går blev det strimlor i gräddfilen som vi hade till morotssoppa och i dag hoppas jag att det ska fungera med basilika i balsamicosåsen jag tänkte att vi skulle ha till entrecôte från Texas som får färg på grilljärnet och sedan går färdigt i ugnen.

Till detta blir det råstekt potatis och vaxbönor med lite riven parmesan och tryffelolja. Det finns så mycket fina svenska grönsaker just nu att det är svårt att välja!

Vinet som får en timme i karaffen är magnifikt! Den ganska blommiga doften är stor och innehåller salta charkuterier, läder, tobak, körsbär och björnbär. De sistnämnda kommer fram först efter att vinet fått luft.

I den ganska kryddiga smaken (15,5% alkohol) hittar vi lakrits, viol, svarta vinbär, björnbär och mörk choklad. Eftersmaken är väldigt lång och tanniner saknas inte. Applåd!

Nedan följer recept på balsamicosåsen men observera att det är baserat på att man först har stekt kött i pannan. Eftersom vi låter köttet gå klart i ugn passar detta tillagningssätt perfekt men om man istället steker biffar får dessa ligga och vila under tiden.

Balsamvinägerreduktion med färsk basilika

2 pers

1 schalottenlök, finhackad
1 dl balsamvinäger
2 dl vatten
3 msk kalvfond
10 basilikablad, strimlade
2 msk smör

Stek köttet i olja och lått denna vara kvar i pannan. Tillsätt schalottenlök och stek i några minuter. Tillsätt vinäger och skrapa ur stekpannan. Häll i vatten och fond. Koka ner tills ungefär hälften återstår. Rör ner basilikan och tillsätt sedan smöret. Rör till det smälter och såsen blir blank.

2007 Sequillo White

2007 Sequillo White

Sista dagen på semestern kräver såklart mat med lite tanke bakom och just den här till ära dricker vi sydafrikanskt, något som inte händer allt för ofta här hemma. Kanske för att jag många gånger druckit röda viner därifrån som inte alls tilltalat mig. Idag är det dock vitt som gäller till fisken från Öresund. Vi har efter besöket på Råå laddat upp med massor av fisk efter frysraset tidigare i år.

Sequillo Cellars i Swartland startades av Eben Sadie som återvände till Sydafrika år 2000 efter en längre utflykt och arbete i Tyskland, Österrike, Bourgogne och även Oregon. Eben anser att han i dag har en mer europeisk syn på vin och ser tradition och terroir som mycket viktiga ingredienser i ett bra vin.

Vinet är kryddigt och doftar mycket frukt i form av päron, persika, gula plommon, gula äpplen och ananas men här finns också vanilj, mineral och citruszest.

Smaken är ekig och även här finns det gott om kryddor. Frukten återkommer med päron, gula och röda mogna äpplen samt honung.

Det smakar utmärkt och fungerar förträffligt med rödspättafiléerna som ugnsbakas tillsammans med tändstickstunna strimlor av morötter och fänkål och serveras med smörslungade potatisar och kantareller. Till detta serverar vi en saffranssås.

Rödspätta på fänkål och morotsbädd med saffranssås och smörslungad kantarellpotatis

2 pers

Fisken

300 g rödspättafilé

1 fänkålsstånd, skuren i tändstickstor strimlor

2 morötter, skurna i tändstickstor strimlor

1 lime, zest och skal

salt

peppar

Strimla morötter och fänkål i tändstickstora strimlor.. Lägg i en ugnsfast form. Salta lätt Placera fiskfiléerna ovanpå. Salta och peppra och strö limezest på. Pressa limen och häll josen i formen. Täck med folie och baka i 200ºC ca 25 minuter.

Saffranssås

½ gul lök, finhackad

1 vitlöksklyfta, finhackad

1 msk smör

1 msk vetemjöl

½ kuvert saffran

½ dl vatten

1,5 dl crème fraîche

2 msk hummerfond

½ lime, zest och skal

salt

vitpeppar

Fräs lök och vitlök i smör. Lägg i mjölet och späd med vatten. Rör ordentligt och tillsätt fond, crème fraîche, lime och saffran. Smaka av med salt och peppar.

Smörslungad kantarellpotatis

8 små potatisar

1 hg kantareller

2 msk persilja, hackad

2 msk smör

salt

svartpeppar

Koka potatisen i vatten och stek kantarellerna i smör. Häll av vattnet från potatisen och ånga av. Lägg i kantarellerna med smöret och persiljan. Krydda med salt och peppar. Vänd runt.

2008 Vietti Moscato d’Asti Cascinetta

2008 Vietti Moscato d’Asti Cascinetta

Även om jag tycker att 2007:an var något bättre gör Vietti fantastisk Moscato d’Asti som är en underbar avslutning på en trevlig middag.

I dag gick mina dessertplaner åt skogen på grund av sockerkaksbagarens klantighet men det ordnade sig ändå och vi drack vinet till chokladkaka med hallonsorbet.

2005 Longboard Vineyards Syrah Dakine Vineyard

2005 Longboard Vineyards Syrah Dakine Vineyard

Longboard håller till i en lagerlokal ett litet industriområde i Healdsburg. Vi besökte dem under vår Kaliforientripp i vintras och provsmakade en hel del av deras olika viner. Longboard producerar förutom tre Syrah även Pinot Noir, Merlot, Carignan, Sauvignon Blanc (ett grape-fruktigt vin som är det bästa från Amerika jag druckit på denna druva), två Cabernet Sauvignon och en söt Sémillon.

Longboardfolket är precis så laidback i verkligheten som de vill framstå på sin hemsida. Jen och jag fick tillbringa ganska lång tid i deras tasting room omgivna av lådvis med Longboard-viner och surffilmer på storbilds DVD innan Sadie dök upp och serverade oss vin för provsmakning.

Longboard är en ganska ny firma och druvorna till detta vin planterades av en av Longboard-ägarna, Oded Shakked år 2000. Namnet Dakine är hawaianska och betyder ”det bästa.”

Firman startades av Oded från Israel som ramlade in på vinmakning när han var i Bordeaux och fick tillfälligt arbete på Chateau Lafitte där han hoppades kunna tjäna ihop till ännu en tid som skulle ägnas åt hans stora intresse – surfing. Istället blev han via UC Davis, vinmakare på Jordan Winery i Sonoma och tillsammans med Robert Watkins och Bruce Lindquist startades så småningom Longboard.

Dakine Vineyard i Russian River Valley är till största delen planterad med Syrah men en mindre del består av flera olika druvsorter som alla finns representerade i detta vin. I den ”field blend” som blev 2005 Syrah Dakine Vineyard var 89% Syrah, 3% Grenache, 3% Zinfandel, 2% Carignan, 1.5% Malbec och 1.5% Petite Sirah. Druvorna fermenterades i samma tank och fick sedan ligga 20 månader på franska ekfat, varav 30% var nya. Sammanlagt gjorde Longboard 290 lådor av detta vin år 2005.

Vi provade vinet med mycket gott resultat till kamben som först kokats i en timme och sedan fick en snabb visit på grillen där de fick färg och karamelliserad yta med hjälp av en katrinplommonglace som blev väldigt god. Denna fick också bli till en kall sås med hjälp av lite crème fraîche.

Vinet som är mycket mörkt gör succé runt bordet. Doften upplevs, trots att vi sitter utomhus som kompakt och innehåller gräs, mörka bär som björnbär och blåbär, ek och jord. Smaken är kraftig med påtaglig ek-karaktär och mörka samt röda bär (björnbär, körsbär).

Ett kompakt och fruktigt vin som inte saknar ryggrad i form av syra och tanniner. Mycket bra och jag vill ha villa och grill!

2005 Longboard Vineyards Syrah Dakine Vineyard kostade $45.


Katrinplommonglace

1/2 dl socker
2 dl katrinplommon
1 dl äpplemos
3 msk äpplecidervinäger
3 dl vatten
2 msk kycklingfond
1 tsk liquid smoke
1 tsk worcestershiresås
2 tsk kinesisk soya
1 jalapeño, grovhackad
1 anchochili, strimlad
1 tsk chilipulver
Tabasco
salt
svartpeppar
2 msk Maizena

Smält sockret i en kastrull så att det blir ljust brunt. Tillsätt övriga ingredienser utom Tabasco, salt, peppar och Maizena. Koka på svag värme i ca 10 minuter. Kör med stavmixer till en slät sås. Smaka av med Tabasco, salt och peppar. Red med Maizena utrört i lite vatten.

Ta undan hälften av glacen och tillsätt 2 dl crème fraîche så blir det en fruktig och god sås att servera till köttet.

Ojai Red

Ojai Red

Red är namnet på en blend från Ojai med Pinot Noir och Syrah från olika årgångar som inte klarade Adam Tolmach höga krav och därför inte buteljerades separat under vingårdens namn.Innehållet och andelarna är inte helt kända men att det är Pinot Nior och Syrah det handlar om är ingen hemlighet och tydligen är det störst andel av den senare druvan.

Initialt doftar det också en hel del röda Pinot Noir-bär, framför allt hallon och jordgubbe men efterhand som vinet får andas blir bären mörkare och mörkare och efter en halvtimme svävar mörka körsbär, plommon och björnbär ovanför de friska och syrarika hallonen och de söta jordgubbarna.Fram träder också toner av tobak och hela tiden lurar eukalyptys i bakgrunden. Svagt visserligen men klart märkbart.

Blandningen av röda och svarta bär finns också i smaken, framför allt gör sig jordgubbarna påminda och vad jag minns harv jag aldrig tidigare provat ett vin med nypontoner i smaken men det hittar jag i Ojai Red tillsammans med mint.

Vinet är mjukt och tanniner finns det i stort sett inga alls. Alkoholhalten är måttliga 14% men trots det finns det en ganska kraftig eldighet. Dock ej så kraftig att jag upplever det som störande.

Ett riktigt bra vin med mindre prislapp än vad de vingårdsbetecknade vinerna från Ojai brukar ha.

Vi drack Ojai Red till strutsburgare som grillades och serverades med alla klassiska hamburger-tillbehör. Tidigare i veckan besökte vi Evas strutsar utanför Ängelholm och jag passade då på att köpa strutsfärs som kändes roligare och mer spännande än filé.

Strutsfärsen fungerade utmärkt till burgare men eftersom köttet innehåller väldigt lite fett blandade jag både i grädde, ägg och rökt skinka. Dessutom använde jag achochili som smaksättare. Mums!

Strutsburgare

4 st

600 g strutsfärs
4 skivor rökt skinka (påläggstyp)
1 ägg
0,25 dl vispgrädde
1/2 gul lök
1 anchochili, strimlad och finhackad utan kärnor och mellanväggar
1 msk chilisauce
2 tsk salt
1/2 tsk svartpeppar
3 stänk Tabasco

Blanda allt och forma till burgare. Grilla några minuter på varje sida. Servera med bröd och hamburgertillbehör.

1996 Heitz Cellar Cabernet Sauvignon Martha's Vineyard

1996 Heitz Cellar Cabernet Sauvignon Martha's Vineyard

Martha's Vineyard i det här fallet är inte alls den berömda semesterön utanför Cape Cod i Massachusetts. Istället är det en mindre än 14 Ha stor vingård strax söder om Oakville i Napa som sedan första skörden 1966 levererar druvor exklusivt till Heitz och uteslutande är det Cabernet Sauvignon det handlar om.

Martas vineyard som drivs helt ekologiskt omges av eukalyptusträd och vinet är omtalat för sina toner av mint i både doft och smak.

Heitz Cellars stora framgångar kan till stor del förklaras med druvorna från Marthas men givetvis spelar grundaren och vinmakaren Joe Heitz också en stor roll. Joe arbetade innan han och frun Alice startade eget, bland annat som assisterande vinmakare på Beaulieu Vineyard och var dessutom drivande bakom inrättandet av Department of Enology vid Fresno State College.

Joe Heitz dog 2000 och numera drivs Heitz Cellars av syskonen Kathleen Heitz Myers och David Heitz, den senare vinmakare.

Vi dricker 1996 Heitz Cellar Cabernet Sauvignon Martha's Vineyard till grillad entrecôte från Texas med den speciella marmorering som amerikanskt biff har och det blir helt sanslöst mört och gott. Tillbehören håller vi på en enkel nivå; potatis, majrova och kålrabbi kokas och får sedan lite färg på grillen och till köttet har vi också ett örtsmör och grillade gula knipplökar.

Vinet då? Jo, tack riktigt , riktigt, riktigt bra! I doften finns toner av de berömda eukalyptysträden men framför allt handlar det om svarta vinbär (färska, men även i form av gelé) och körsbär. Lite längre i bakgrunden finns det också blyerts och ceder.

Smaken domineras också av svarta vinbär men här finns också en kryddighet av svartpeppar och mint. Tanniner finns men de är mest i form av torrt damm.

Var då allt bra? Nja, ska vi gnälla på något är det nog att vinet upplevdes som aningen tunt i mitten men detta blev bättre efterhand som det luftades.

Ett strålande vin som inte är speciellt amerikanskt i stilen. Mer, tack!

2006 Walter Hansel Winery Chardonnay Cahill Lane

2006 Walter Hansel Winery Chardonnay Cahill Lane

För en tid sedan berömde jag Walter Hansels 2006 Pinot Noir från The North Slope och nu har det blivit dags för ännu en 2006:a men nu från vingården Cahill Lane och druvan Chardonnay. Hansel tillverkar varje år cirka 5000 lådor vin på denna druva.

Chardonnay Cahill lane får vara något av en dark horse vid en middag på grillade kamben med en glace av bbq-sås där vinvalet egentligen är Seghesios strålande bas-zin från 2006.

Hansels Cahill Lane Chardonnay visar sig dock även den vara ett utmärkt vin till de korta ribsen som innan de hamnar på grillen kokats i någon timme. Eftersom det dessutom serverades en het salsa med mycket asiatisk chili föredrog åtminstone jag det vita svalkande vinet till maten.

Innan jag glömmer det vill jag rikta ett stort tack från Jen och mig till grillmeistro Jacob som bjöd in till en mycket trevlig kväll på Pensionat Päronet i Malmö. Vi ses nästa helg för nya äventyr!

2006 Walter Hansel Chardonnay Cahill Lane doftar tropisk frukt, päron och vanilj som samsas med smör, fat, mineral och rostat bröd.

Smaken innehåller päron, citrus, tropisk frukt och fat. Munkänslan är ganska fet och fyllig och här finns rejält med syra. Very American och jättegott!

2004 Müller-Catoir Gimmeldinger Mandelgarten Riesling Spätlese trocken

2004 Müller-Catoir Gimmeldinger Mandelgarten Riesling Spätlese trocken

För några dagar sedan drog vi korken ur vår första 2004 Müller-Catoir Gimmeldinger Mandelgarten Riesling Spätlese trocken. Vi drack vinet till en laxlasagne och det var första gången jag lagade sådan. Därför gick jag efter recept trots och att jag fick smått onda aningar under tillagningen gjorde jag inga förändringar. Det blev helt klart ätbart och det gick åt en hel massa trots att vi åt bröd till men det är inte så jag föreställt mig min första laxlasagne och det krävs en del justeringar innan receptet hamnar här på bloggen.

Som jag skrivit tidigare har jag ett mål med den här sommaren och det är att lära mig att baka riktigt bröd. I torsdags fick mina durumbaguetter högsta betyg av Willard 6 år och Alve 4 år som gillade brödet bättre än lasagnen. Bättre betyg och jury har jag svårt att tänka mig.

Men det här är ingen brödblogg (till er som söker det måste jag åter igen rekommendera Pain de Martin) och eftersom det inte blir något recept i dag kastar jag mig genast in på beskrivning av vinet.

Jag hade ganska höga förväntningar på denna utjästa spätlese och det smakade verkligen bra med härligt hög men något rund syra. Vinet luftades bara en halvtimme. Doften är frisk och har finns gott om mineral, päron, melon, citron och någon exotisk frukt.

Också i munnen får vi en friskt och fräsch känsla. I smaken återkommer mineralen tillsammans med päronen, citrus (både citron och grape) och melon.

Ett mycket bra vin redan i dag men det finns inga mognadstoner än och resterande flaskor får fortsätta vila.

PS. Frankofilen har också smakat även om det var ett tag sedan.