Jolie-Laide

När Vinopia väljer att sälja vin på låda från Jolie-Laide i Sebastopol, Sonoma County, gäller det att hålla sig framme. Lådan innehöll en flaska vardera av Pinot Gris Rorick Heritage Vineyard och Valdiguié Rosé. Båda från 2016. 

Jolie-Laide, franska för fulsnygg, är en ung firma som endast gör cirka 500 lådor vin per år. Bakom vinerna står Scott Schultz som kom till Kalifornien från Chicago 2007. Ganska snart hamnade han som vinansvarig på Thomas Kellers Bouchon i Yountville. Sedan var steget inte långt till vinproducenterna Realm och Pax Mahle. I dag arbetar Scott med Wind Gap och Ryme Cellars men det är vinerna från Jolie-Laide som gjort honom till en storstjärna på den kaliforniska vinhimlen.

Vinerna från Jolie-Laide är ofta gjorda på druvor som inte tillhör de vanligaste på USA:s östkust. Eller vad sägs om Gamay, Melon och Trousseau Gris (som jag nämnt ovan var de viner vi provade gjorda på Valdiguié respektive Pinot Gris). I portföljen finns också viner på de lite vanligare druvorna, Syrah och Grenache. 

2016 Pinot Gris Rorick Herritage Vineyard 

Rorick Heritage Vineyard ligger i Calaveras County, någon timmes bilresa nordöst om Sacramento. Alltså ganska långt inåt landet och vid foten av Sierra Nevada. 2016 Pinot Gris är fotstampad och har legat på skalen i tre dagar. Det handlar alltså om ett i orange vin, även om tiden på skalen är relativt kort och Scott Schulz beskriver färgen som "Champagne like". Druvjuicen har fermenterats i en blandning av rostfria fat och neutrala ekfat.

I den blommiga doften hittade vi äpple tillsammans med päron och inte helt mogna jordgubbar, kryddade med lite vanilj. I smaken handlar det om smultron, apelsin och äpple, tillsammans med aningen kryddighet och mineral. Alldeles oerhört bra och vinet fortsätter prestera även när temperaturen är densamma som i rummet. Imponerande!

Vi dricker vinet till en förrätt på miso- och soyamarinerad salmalax med sallad på mango, gurka och avokado.

2016 Valdiguié Rosé

Druvan Valdiguié kommer ursprungligen från Frankrike där den går under flera olika alias. Den odlas främst i Languedoc-Russilllion där den kallas Gros Auxerrois. Andra namn kan vara Valdiguer, Quercy, Noir de Chartres eller Cahors Det senare namnet ska inte blandas ihop med området Cahors där Malbec är druvan som gäller.

I Kalifornien trodde man länge att det som visade sig vara Valdiguié var en klon av Gamay och kallade druvan Napa Gamay. När undersökningar visade att druvan i själva verket var Valdiguié blev det förbjudet att använda namnet Napa Gamay på vinetiketter. I dag finns det finns bara 120 hektar vingård med Valdiguié kvar i Kalifornien.

Vi drack 2016 Jolie-Laide Valdiguié Rosé till en härlig kycklinggryta med smakinspiration från Marocco och norra Afrika. Det fungerade strålande men vinet imponerade inte lika mycket på mig som jag förstått att det gjort på många andra som provat det. Jag tror inte att det enbart berodde på mina skyhöga förväntningar men de spelade självfallet in.

Vinet har en relativt återhållen, smått kryddig doft med hallon, jordgubbar och äpple. Här finns också en del apelsin och citron. Vi hittade även lite härliga vingummin och en del mineral. Smaken är ganska kartig med smultron, melon, citrus och apelinfestis. Syran är relativt hög, det märks att druvorna plockats tidigt. Fermentering har skett i en mix av rostfria och neutrala ekfat.

Absolut ett bra vin men jag hade nog väntat mig mirakel och blev något besviken på 2016 Valdiguié Rosé. Man bör betänka att vinerna kostar en hel del. Boxen från Vinopia gick lös på 894 kronor. Å andra sidan var 2016 Pinot Gris så vansinnigt trevlig att bara den kunde jag betalt nästan vad som helst för.