Zinfandel - sanslöst populär

De flesta som läser detta känner säkert till att den italienska druvan Primitivo är identisk med den i Sverige populära amerikanska druvan Zinfandel. Sedan 1999 får Primitivo på vinetiketter i EU kallas Zinfandel och vice versa. Därför finns det i dag ett antal viner från italienska Apulien med namn och etiketter som snarare för tankarna till guldrusch och kofösare än till den italienska stövelklacken. Viner som med största sannolikhet är svåra att hitta i någon vinbutik i Bari eller Brindisi.

Dessutom finns det på Sb några amerikanska viner som är gjorda på kalifornisk Zinfandel men som inte finns att köpa i USA. Jag har inte varit speciellt nyfiken på någon av dem men när jag i julas besökte en Sb-butik som hade fyra av dessa billiga viner på hyllorna slog jag till. Nu har vi testat dem mot varandra för att försöka utröna om de är något vi skulle kunna tänka oss att dricka mer av.

Först ut i vår provning är The Ultimate Zin 2012 för 81 kr. Producent är House of Big Wines som enligt leverantören The Wine Team "använder sitt kunnande och expertis för att ta fram några av vinvärldens mest konkurrenskraftiga och populära produkter" men som inte har någon hemsida som jag kan hitta. Från samma producent och leverantör kommer också Lynx Petite Sirah som precis som The Ultimate Zin, inte finns att köpa i USA. Vi har smakat Lynx Petite Sirah men fann vinet ointressant.

Ultimate Zin blev utsedd till "Best value: 70–79 kr" på Vinordic Wine Challenge 2013. Även om det inte är något pris som vi sätter någon större tillit till, bådar det gott men vi blir grymt besvikna. The Ultimate Zin har en syltig doft med björnbär, blåbär och körsbär som totalsabbas av en kemisk, ganska vedervärdig ton. Smaken är bättre men ointressant. Här finns bär, aningen salmiak, hög sötma och en del fat. Några tanniner har letat sig in i vinet som enligt uppgift ska vara gjort på 100% Zinfandel. Alkoholhalten ligger på 13,5%.

Över till två "svenska" viner. Prohibition Zinfandel 2013 för 101 kr och 2012 Amazin' Zinfandel som kostar 81 kr, är nämligen båda producerade av Prime Wine Sweden.

2012 Amazin' Zinfandel har precis som det förra vinet en alkoholhalt på 13,5% och är gjort på 100% Zinfandel. Doften är bland det märkligaste jag stött på i vinsammanhang. Det är betydligt mer parfym än druvjuice. Vill man vara snäll kan man nämna björnbär och plommon men främst handlar det om parfym, rökelse och en aning ceder. Trots den i sammanhanget ganska moderata alkoholhalten sticker vinet i näsan. Sammantaget blir det hela både märkligt och en smula obehagligt.

Den fruktiga smaken är något bättre. Här finns körsbär och plommonmarmelad tillsammans med rökighet. Vinet är mycket mjukt.

2013 Prohibition Zinfandel är det vin som i denna mediokra samling kniper sistaplatsen i våra protokoll. Det är framför allt två saker som gör Prohibition till förlorare. Dels den kemiska doften med körsbär, hallon och kattlåda, dels den galet ointegrerade alkoholen som jag är rädd ska ge mig brännblåsor i munnen. Alkoholhalten ligger på 14, 5%. På vinets pluskonto kan nämnas att Prohibition är det minst syltiga av vinerna. Finns i SB:s beställningssortiment och kostar 101 kr. Också detta vin är gjort på 100% Zinfandel.

Det sista vinet blev det vi gillade bäst av de fyra men gott var det inte. Charles Smith och Charles Bielers hemsida har ingen information om Charles & Charles Zinfandel men på importören Vinovums sida är det utnämnt till "Årets succé" Vinet är gjort på 90 % Zinfandel, 6 % Merlot och 4 % Syrah. Druvorna kommer från Lodi, Mendocino och Lake County i Kalifornien.

Vinet har doft av röda bär, främst smultron. Här finns också en tydligt örtig ton. Smaken handlar om körsbär och blåbär. Några tanniner hittar vi också men vinet känns ganska glest.

Vi provar vinerna till två varianter på högrevsburgare med engelsk lagrad cheddar. Den ena dressar vi med guacamole och riven feta och den andra gör vi lite hetare med en fruktig bbq-sås och skivad rödlök.

Tja, vad ska man säga? Är det kanske så sorgligt att vi växt ifrån enkel, syltig Zinfandel eller är de fyra ganska udda fåglarna helt enkelt mycket sämre än min gamla favorit Ravenswood Vintners Blend?