2012 Beringer Vineyards Chardonnay Private Reserve

2012 Beringer Vineyards Chardonnay Private Reserve

Beringer Vineyards är en institution i Napa Valley. Firman grundades 1875 och ägdes av familjen Beringer i nästan 100 år innan den såldes till Nestlé 1971. Därefter har Beringer haft flera olika ägare innan australiensiska Treasury Wine Estates tog över 2011.

Beringer var den första firman i Kalifornien som efter förbudstiden öppnade för besökare. En industri som efter det i det närmaste exploderat. 2012 besökte 3 miljoner turister Napa Valley där de passade på att spendera $1,2 miljarder.

Beringer Vineyards  gör i dag vin i alla olika prisklasser. På hemsidan ligger de billigaste på $8 (70 kr). För det priset kan man välja mellan rosévinerna vit Zinfandel, vit Merlot eller röda Red Crush som är gjort på Petite Sirah och Merlot.

I  andra änden av skalan finns Cabernet Sauvignon Private Reserve Napa Valley där 2012 som är senaste årgången, kostar $165 (1455 kr). Den Chardonnay vi dricker släpptes på Sb 19 februari och det finns fortfarande några flaskor kvar. Priset ligger på 350 kr. Beringer själva säljer 2012 Chardonnay Private Reserve till privatkunder för $46 (405 kr).

Vi dricker vinet till en kantarellpizza med några rostade pinjekärnor. Vi testar samtidigt att göra pizzabottnen på rågdeg och det fungerar riktigt bra ihop med svampen.

2012 Beringer Vineyards Chardonnay Private Reserve doftar äpple och ananas tillsammans med fat och skumbanan. I smaken finns grönt och gult äpple, päron, vanilj och fat. Vi hittar ovanligt mycket tanniner för en amerikansk Chardonnay.

Vinet är gott men jag hade väntat mig lite mer komplexitet. Om jag haft fler flaskor hade jag väntat några år innan det är dags att öppna nästa.

Kantarellpizza på rågdeg

2014 Wines of Substance Cabernet Sauvignon

2014 Wines of Substance Cabernet Sauvignon

Jag gillade förra årgången av detta vin från Charles Smith i Washington State. 1000 flaskor av årgång 2013 släpptes i Sb:s tillfälliga sortiment i höstas. Nu när årgång 2014 släppts i Sverige, har antalet flaskor på Sb utökats till 3600. I skrivande stund finns vinet i 70 butiker runtom i landet. Eftersom årgång 2014 är minst lika bra som 2013 och priset fortfarande är 169 kr tror jag flaskorna kommer sälja slut ganska snart.

Frukten, 100% cab, till 2014 Wines of Substance Cabernet Sauvignon kommer från de unga vingårdarna Goose Ridge och Frenchman Hills. Vinet har legat 12 månader på 50% nya franska ekfat.

Substance 2014 har fruktig doft med svarta vinbär, plommon och körsbär. Här finns också mörk choklad och viol. Också smaken är fruktig. Vinet har en ganska hög syra tillsammans med en del tanniner. Även om det inte finns några stora vinster att vänta kommer vinet säkert må gott av något år i källaren.

Vi dricker Wines of Substance cab 2014 till en kalvstek med hasselbackspotatis, grönpepparsås ångade morötter och sauterad agretti. Agretti är vår senaste grönsaksupptäckt som både Jen och jag fallit ganska pladask för. Vi har bland annat ätit lättkokt agretti till spaghetti med citron och olja. Enkelt och jättegott!

Agretti tillhör släktet sodaörter, där bland annat tumbleweed också ingår. Agretti har odlats runtom i Europa, främst för att användas vid glasframställning. Nu när bland andra Jamie Oliver hyllat agretti verkar efterfrågan, åtminstone i Storbritannien, vara större än utbudet. I Stockholm har vi handlat agretti på Stockholms matmarknad.

Läs mer i The Independents artikel om den brittiska uppståndelsen kring agretti.      

Kalvstek, hasselbackspotatis, ångade morötter, sauterad agretti
och grönpepparsås.

2012 Girard Artistry

2012 Girard Artistry

Artistry från Girard i Napa Valley är en bourdeaxblend som i årgång 2012 är gjord av 59% Cabernet Sauvignon, 13% Petit Verdot, 11% Malbec, 9% Cabernet Franc och 8% Merlot. 900 flaskor lanserades på Sb i slutet av februari 2016. Det finns fortfarande några kvar, bland annat i vinkällarbutikerna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

På Girards hemsida kostar 2012 Artistry $45, vilket med dagens kronkurs blir 405 kr. Priset på Sb ligger på 349 kronor. Rena fyndet alltså!

Vinet har en trevlig doft med svarta vinbär, lakrits, choklad, viol och cederträ. Det är så klart väldigt ungt men enligt rapporter på Cellartracker ska Artistry 2012 kunna drickas redan. Det gjorde det inte. Smaken är just nu helt knuten trots en halv dag i karaff. Självklart borde vinet få ligga några år men jag blev helt enkelt inte tillräckligt nyfiken för att köpa fler flaskor. Trots det tilltalande priset.

Fantastiskt kött i Helenelund

Från flera håll har jag hört lovord över Håkans kött och delikatess i Sollentuna, precis vid pendeltågsstationen i Helenelund. Strax före jul hade jag förmånen att prova Håkans fantastiska merguez och sedan dess har det bara varit en tidsfråga innan jag skulle ta mig till Sollentuna och besöka den lilla butiken. 

Väl i Helenelund blev det självklart ett paket merguez men till vinet från Girard hade vi bestämt oss för att satsa på varsin biff. Köttet i Håkans butik såg fantastiskt ut och jag fastnade till slut för entrecôte.

Vi ville att köttet skulle få den största uppmärksamheten under vår middag och ville inte krångla till det. Därför serverade vi entrecôten med en enkel morotssallad och chimichurri på persilja och koriander. Smaskens!

Entrecôte från Håkans kött i Helenelund.

Chimichurri  

½ dl koriander, hackad 

1 dl bladpersilja, hackad 

1 medelstor schalottenlök, hackad 

1-3 vitlöksklyftor, finhackade 

1 dl olivolja 

½ msk rödvinsvinäger 

½ msk pressad citron 

½ tsk chili flakes 

½ tsk salt 

½ tsk svartpeppar  

Blanda allt och förvara i burk i kylskåp.

Ett ganska risigt foto föreställande morotssallad med russin,
chimichurri och en mediumstekt entrecôte

2010 Ojai Syrah White Hawk Vineyard

2010 Ojai Syrah White Hawk Vineyard

Om jag skulle vara tvungen att välja en vintyp att dricka resten av livet skulle jag inte behöva tänka efter det minsta. I min bok finns det inget som ens kommer i närheten av ung Syrah.  

480 flaskor Syrah White Hawk Vineyard 2010 från The Ojai Vineyard släpptes på Sb 1 april 2014. Många anser att det är alldeles för tidigt att dricka vinet redan men jag håller inte med. Med någorlunda lång luftning är 2010:an fantastisk nu. De 480 flaskorna är så klart sedan länge slut på Sb men i slutet av förra året släpptes White Hawk 2012. Några få flaskor finns kvar och de kostar 399 kr.  

Den 30 ha stora (lilla!) White Hawk Vineyard ligger ungefär 250 m ö h i en sandig södersluttning i Cat Canyon, Los Alamos Hills, Santa Barbara County. Stora delar av av White Hawk Vineyard är planterad med Syrah men en del Chardonnay växer också i vingården. Ojais Adam Tolmach har beskrivit klimatet i området som "neither a hot or cold". Morgonen är ofta grå men framåt dagen blåser dimman bort och ger solen fritt spelrum.

Klicka för karta

2010 Ojai Syrah White Hawk Vineyard har en mullig doft med björnbär, blåbär och moreller. Här finns en del fat, vanilj och lakrits tillsammans med kryddor och en svagt rökig ton.

Vinet har bra syra och en del tanniner. Vi hittar choklad, vanilj och en aning fat. Frukten är mörk med björnbär, körsbär och svarta vinbär. Perfekt balans och mycket, mycket bra!

Stekt kalvlever med potatis, haricots verts, stekt syltlök och kapris. Till det
serverade vi en rödvinssås.

2012 Charles Smith Chardonnay Eve

2012 Charles Smith Chardonnay Eve

Etiketterna till vinerna från Charles Smith är skapade av Rikke Korff. Eve är den jag tycker hon lyckats allra bäst med. Kan det finnas annat än ett fantastiskt vin i en flaska med en så snygg etikett? 

Ja, eventuellt... 

Jag har en något kluvet förhållande till Eve. Jag har druckit vinet flera gånger men egentligen bara varit nöjd när jag i slutet av 2013 provade årgång 2012. Det är alltså samma vin som fortfarande finns på Sb. Den 4 mars ändras årgången till 2014. Eve flyttas då från beställningssortimentet till det tillfälliga sortimentet på Sb och priset sänks till 109 kr. 

Jag har under senvinter provat Eve vid två tillfällen men vinet har inte övertygat. Antingen är det en annan, sämre batch än den jag drack i december 2013, eller har vinet inte klarat att bli äldre.

Eve är gjort på druvor från  tre vingårdar i Ancient Lakes AVA och en i Rattlesnake Hills AVA*. Vinet har doft av Nashipäron, tropisk frukt, melon och päron. Vi hittar också honung och vanilj. Smaken är blommig med gul frukt, päron och galiamelon. Här finns också aningen Granny Smith-äpple och Ahlgrens bilar. Det som stör mig är en viss bitterhet och något jag i brist på bättre förklaring väljer att kalla obalans.

Trots mina invändningar kommer jag utan tvekan att köpa Eve årgång 2014 när den släpps 4 mars.

Vi har som jag tidigare nämnde, druckit Eve vid ett par tillfällen under början av året. Denna gång till pappardelle med en krämig sås på champinjoner, citron, dragon, cashew och ruccola. Den blev faktiskt över förväntan smarrig.

Pappardelle med champinjon, cashew, citron, dragon och ruccola.

*AVA står för American Viticultural Area, ett druvodlingsområde i USA med speciella geografiska särdrag. I Washington State finns det tretton AVA:s. I Kalifornien över 100. Gränserna för en AVA bestäms av Alcohol and Tobacco Tax and Trade Bureau. American Winery Guide har tagit fram en trevlig karta över AVA:s.

Max Green-familjen och 2014 King Estate Pinot Noir Acrobat

2014 King Estate Pinot Noir Acrobat

Jen och jag bor granne med Max i Hammarby sjöstad men vi äter väldigt sällan mat därifrån. Max hamburgare är helt enkelt för dåliga. Faktiskt under all kritik. Dessutom äter vi ganska lite kött. När vi det gör står knappast en dålig fast food burgare överst på önskelistan. 

Däremot kan idén med fast food i vissa situationer vara extremt tilltalande. För några år sedan fanns något som kallades för fajitasallad i Max menyer och det var en rätt både Jen och jag tyckte ganska mycket om. De dagar matlagning inte hanns med var det enkelt att slinka ner på hörnet och beställa en sallad.  Men det var länge sedan Fajitasalladen försvann från Max. 

Därför blev vi positivt överraskade när Max i början av året presenterade  en ny satsning på vegetarisk mat. Naturligtvis ville vi prova för att undersöka om det kunde finnas några nya favoriter. Har man ett snabbmatställe i kvarteret är det så klart en fördel om där finns något smarrigt!

Max Green-familjen

I Max Green-familjen ingår fem rätter:

• BBQ Sandwich (vegansk) Ingredienser: Friscobröd, BBQ Pulled Oumph!, rödlök, isbergssallad, jalapeños och äggfri majonnäs. 50 kr
• Halloumiburgare (lakto-ovo) Ingredienser: Briochebröd, jalapeñosalsa, halloumiburgare, tomat, rödlök, isbergssallad och majonnäs. 50 kr
• Crispy Mexican-burgare (lakto-ovo) Ingredienser: Briochebröd, Pepper jack-ost, bönburgare, gurka, rödlök, isbergssallad och Spicy Originaldressing. 50 kr
• Greeenburgare (lakto-ovo) Ingredienser: Mörkt fiberrikt bröd, Cheddarost, Greenburgare, tomat, rödlök, isbergssallad, Originaldressing. 50 kr
• Halloumisallad (lakto-ovo) Ingredienser: Matvete, isbergssallad, lollo rosso, ruccola, äpple, tranbär, spenat, broccoli, morot, grillad paprika, grillad tomat, cocktailtomater, gurka, lök, kryddor, halloumiburgare, dressing. 69 kr

Föredömligt nog kan flera av rätterna beställas veganska, glutenfria eller utan ägg och smör. 

Maten

Vi beställde alla fem rätterna, lade till Crispy Fries, lökringar och några dipsåser. Jag tänker inte försöka beskriva varje rätt i detalj kan konstatera att det fanns sådant var ganska gott och är mycket bättre alternativ än de urtråkiga hamburgarna.

Halloumiburgaren och Halloumisalladen var helt OK men att man knappast blir mätt på salladen.

Jen tyckte bäst om Crispy Mexican-burgaren men den ger jag inte mycket för. Smakade som att skyffla i sig bönor och ströbröd.

Min solklara vinnare blev istället veganska BBQ Sandwich som är förvånansvärt het och smakrik. Kommer att bli mitt solklara val framöver när det handlar om Max. Mackan är fylld med Pulled Oumph! - en produkt av huvudsakligen sojaprotein. Läs mer på Oumphs webbplats.

Vinet

Till vår provning drack vi en billig och enkel Pinot Noir från King Estate i Eugene, Oregon. Acrobat ligger i tillfälliga sortimentet och i skrivande stund finns det fortfarande några flaskor kvar runtom i landet.

Vinet doftar röda söta bär som hallon och jordgubb. Här finns också spår av fat och en ton av chark. Faten återkommer i smaken tillsammans med röda bär. Inte så mycket jordgubb utan istället syrligare hallon och röda vinbär. Här finns också en svag ton av salmiak. Klart godkänt! Priset ligger på 159 kr.

2009 Sterhuis Astra White

2009 Sterhuis Astra White

Det finns flera fiskarter som heter eller kallas för Black cod och helt enkelt att reda ut denna (fisk)soppa är det inte...

Utanför Australien och Nya Zeeland simmar en typ av havsabborre som i Australien bland annat kallas Black cod.  Det gör den inte hos grannen Nya Zeeland där det istället finns två andra fiskarter som begåvats med samma namn. I USA och Canada är det fisken Sablefish som är Black cod men den har också flera andra namn. Minst sagt snurrigt!

För att förvirra ytterligare är Black cod också en rätt skapad av Nobuyuki Matsuhisa på restaurang Nobu i New York. I de flesta recept lagas rätten med vanlig, hederlig torsk (Gadus morhua) och det är också vårt val. Naturligtvis köper vi endast fisk som är MSC-certifierad och alltså kommer från livskraftiga bestånd och har fångats med minimal inverkan på havsmiljön.

Tillbaka till Nobuyuki Matsuhisa som snabbt gjorde sig ett namn genom restaurang Matsuhisa i Los Angeles. Där blandade han japansk matlagning med influenser från Peru och råvaror från Nordamerika. Robert De Niro blev ett stort fan och 1993 slog sig De Niro och Nobuyuki Matsuhisa samman och startade restaurang Nobu i Tribeca, New York City. I dag finns det Nobu-restauranger på flera platser i världen.

Vad dricker man?

Vi förstod att de flesta viner skulle bli en kompromiss till Black cod. Ganska snabbt bestämde vi oss ändå för vin och att satsa på en sydafrikansk blend från  Sterhuis i Stellenbosch. Astra White består av lika delar Sauvignon Blanc, Chardonnay och Chenin Blanc. Av årgång 2009 tillverkade Sterhuis 220 lådor Astra White. 120 flaskor släpptes på Sb i december och det finns fortfarande några kvar i vinkällarbutikerna.  Priset ligger på 349 kr.

Vinet har en blommig men frisk doft med päron, gult äpple och citrus. Vi hittar också vingummi och något obestämbart tropiskt. Munkänslan är något fet och i smaken finns äpple, ananas och gröna örter. Det fungerar helt OK till fisken men vinet förhöjer knappast upplevelsen av maten eller tvärtom. Det hade vi inte heller väntat oss. Ska man leta efter dryck som gör det är det förmodligen sake som gäller. Om någon har andra förslag, tar jag tacksamt emot dem!

Black cod

2 pers

1/2 dl sake  

1/2 dl mirin  

4 msk misopasta (egentligen vit men vi har röd hemma och använder det istället) 

3 msk strösocker  

2 bitar torskrygg (ca 250 gram vardera)

Koka ihop sake, mirin, miso och socker. Låt svalna. Häll undan lite av marinaden och spara i kylskåp. Torka av fisken med hushållspapper. Lägg filéerna och resten av marinaden i plastpåse och låt ligga i kyl 1-3 dagar.

Sätt ugnen på grill, högsta värme. Lägg fiskbitarna på ugnsplåt med bakplåtspapper. Pensla över lite av marinaden och grilla 6- 10 minuter. Vänd gärna fisken efter halva tiden. Torskens innertemperatur ska upp till 52° och ytan ska vara gyllenbrun.

Servera med syltad ingefära, ris, ångade grönsaker och lite av den sparade marinaden.

Black cod med ris, ångade morötter och syltad ingefära.

2011 Wattle Creek Cabernet Sauvignon

2011 Wattle Creek Cabernet Sauvignon

Christopher och Kristine Williams emigrerade i början av 1980-talet från Australien till USA och hamnade i Arizona. 2001 flyttade paret med familj till Sonoma County i Kalifornien. Där slog de sig ner på den 23 hektar stora vingården i Alexander Valley som de köpt nästan tio år tidigare och döpt till Wattle Creek. 

Wattle Creek Winery producerar i dag 70 – 80 000 liter vin per år och har blivit certifierade för sin hållbara druvodling. Firman gör vin på flera olika druvor. På Sb finns i skrivande stund den 2011 Cabernet Sauvignon som vi provat och 2013 Sauvignon Blanc.

Familjen Williams australiensiska rötter märks i firmans namn och logga som är en Golden Wattle, nationalträd i Australien och medlem i akasiafamiljen. Dessutom odlar firman naturligtvis Shiraz, inte Syrah.

Wattle Creeks logga - Acacia pycnantha

2011 Wattle Creek Cabernet Sauvignon är ett ganska druvtypiskt vin med doft av svarta vinbär, björnbär, viol och söt mint. Här finns också en del vanilj och fat. Vinbären finns även i smaken tillsammans med körsbär, fat och mynta.

Även om det inte handlar om något stort vin får Wattle Creek klart godkänt för denna cab som vi gärna dricker igen. En flaska kostar 190 kronor på Sb.