2012 Hanzell Chardonnay

2012 Hanzell Chardonnay

Den bästa Chardonnay jag någonsin provat kom från Hanzell i Sonoma, Kalifornien. Jag minns inte vilken årgång det var men jag var fullt inställd på att försöka få tag på en flaska när vi våren 2015 besökte Washington DC.

Jag hade via world wide web tagit reda på att Circle Wine & Spirits, i stadens nordvästra del, borde kunna hjälpa oss. Redan andra dagen på amerikansk mark letade vi oss fram till butiken. Butiken lovade att fixa fram en flaska som vi kunde hämta upp innan det var dags att åka hem till Sverige igen.

Därefter gav vi oss iväg på vår lilla roadtrip söderut som skulle ta oss genom North- och South Carolina och in i Georgia innan det var dags att ta flyget från Dulles Airport tillbaka till Stockholm. Har du missat inläggen från resan kan du läsa mer under rubrikerna USA i mars 2015, del 1 och USA i mars 2015, del 2.

Hanzell Vineyards startades av James Zellerbach som förutom med sin gård i Sonoma, också var involverad i genomförandet av Marshallplanen i Italien och blev USA:s ambassadör i Rom 1957.

I början av 1950-talet, då nästan ingen odlade Chardonnay i Kalifornien, började Hanzell plantera druvan på Mayacamas Mountains. Tillsammans med sin vinmakare Brad Webb, introducerade Zellerbach en hel del ny önologisk teknik som än i dag är synonym med vin från Kalifornien. Hanzells totala vingårdsareal uppgår till ungefär 19 ha och förutom Chardonnay växer också Pinot Noir här.

Vinerna från Hanzell är inte speciellt billiga. Jag betalade $70 för firmans enklaste Chardonnay men går man på de vingårdsbetecknade får man lägga till en tia och Pinot Noir startar på cirka $100.

Den största oron när man öppnar en flaska man släpat över halva världen och endast har en av, gäller ändå inte eventuellt förlorade pengar om det skulle vara något fel på flaskan, utan den förlorade upplevelsen. Därför finns det alltid ett viss mått av nervositet i bilden när det blivit dags att ta fram korkskruven.

Tyvärr var det något som inte stod helt rätt till med vår flaska. Turligt nog var det inte så illa att det inte gick att dricka vinet. Långt därifrån men att nå upp till de fantastiska höjder som vin från Hanzell i sina bästa stunder kan göra, lyckades inte denna dag. Trots att vi hade riktigt duktigt vinfolk på besök kunde ingen med säkerhet säga vad som störde men vi var helt överens om att det inte handlade om kork.

Vinets doft var mycket elegant och balanserad. Här fanns gult äpple, honung och mineral tillsammans med mandel och nougat. De gula äpplena återkommer i smaken men nu fanns det också friska gröna Granny Smith med i bilden. Vi hittade eleganta och gräddiga spår av fatlagringen och toner av sultanrussin. Fantastiskt gott men ändå en besvikelse eftersom vinet inte var perfekt.

 

Vi drack 2012 Hanzell Chardonnay till lyxiga Shrimp and Grits
med bland annat trattkantareller.

2014 First Drop Shiraz Mother's Milk

2014 First Drop Shiraz Mother's Milk

Den enda årgång Mothers Milk jag tidigare provat var 2010 och jag blev inte särskilt imponerad den gången. När 2014, som släpptes på Sb den 7 oktober och fortfarande finns i flera butiker runtom i landet, fick väldigt goda omdömen från flera håll, tyckte jag att det blivit dags för ett nytt smakprov.

First Drop Wines i Barossa Valley arbetar uteslutande med inköpta druvor från Barossa, Adelaide Hills och McLaren Vale. Firman gör en hel drös med viner på olika druvor, varav en del kanske inte är de första man tänker på när det gäller Australien. Vad sägs till exempel om Arneis, Barbera, Tempranillo eller Touriga Nacional?

Mothers Milk är ett ganska enkelt vin med druvor från tre vingårdar i Barossa. En i norra delen, en i östra och en i den västra. På Sb kostar 2014 Mothers Milk 159 kr. 

Tyvärr imponerar inte vinet på mig den här gången heller. Doften är trevlig med solmogna körsbär, blåbär, plommon och eukalyptus. Smaken är tät med svarta vinbär, plommon och körsbär. Här finns en trevlig uppfriskande syra men tyvärr också en tydlig ton av grön paprika. Det gör att Mothers Milk 2014 inte funkar alls för mig.

Pizza

2015 Luke Lambert Shiraz Crudo

2015 Luke Lambert Syrah Crudo

Luke Lambert växte upp i Brisbane, startade eget för omkring tio år sedan och är den hetaste vinmakaren i Yarra Valley just nu. Kanske till och med den mest spännande i hela Australien!

Luke blev intresserad av vin genom sina föräldrar och redan i tonåren visste han att det var vinmakare han ville bli. Efter high school reste Luke till Europa och förälskade sig i en lite lättare stil på vinerna än som var vanligt hemma i Australien.  Efter ett par år på norra halvklotet återvände Luke Lambert till Australien och universitetet i Wagga Wagga, några timmars bilresa österut från Canberra. 

Efter avslutade studier i "wine science" fick Lambert jobb på Coldstream Hills i Yara Valley men startade ganska snart upp sin egen verksamhet. I dag gör Luke Lambert vin på Chardonnay, Syrah och Nebbiolo. Johan Lidby är svensk importör och i beställningssortimentet på Sb finns, förutom 2015 Shiraz Crudo ( 219 kr), också en Chardonnay (309 kr) och en Syrah (329 kr). Druvorna odlas ekologiskt men vingårdarna är inte certifierade.

Yarra Valley (klicka för större karta)

I alla Luke Lamberts viner är druvorna handplockade och kommer från enda vingård. Crudo har deklassifierade druvor från vingården Denton i nordöstra delen av Yarra Valley. Druvorna har jäst på den naturliga jästen och inga nya ekfat har använts.

Crudo betyder rå och på köksitalienska mer specifikt rått kött (eller fisk) och det finns en animalisk ton i vinets doft, tillsammans med något som närmast kan beskrivas som en blandning mellan olja och asfalt. Vi hittar också örter, gräs, plommon och björnbär. I munnen upplevs vinet som slankt med smak av röd frukt, blåbär, björnbär och ett knippe mynta. Gott, gott, gott och hatten av för Luke Lambert. Ett strålande hantverk!   

2013 Michael David Winery Petite Petit

2013 Michael David Winery Petite Petit

The Blues Highway, eller mer officiellt U.S. Route 61, går genom hela USA. Vägen följer till stor del Mississippifloden norrut, från New Orleans i söder, genom delstaterna Louisiana, Mississippi, Arkansas, Missouri, Iowa och Minnesota. 

Årets nobelpristagare i litteratur har gjort vägen odödlig genom den enormt betydelsefulla  LP:n Highway 61 Revisited från 1965. Men Sunnyland Slim, Johnny Young och James "Son" Thomas har hyllat den 2 300 km långa vägen.  

Strax före gränsen mot Kanada, går Route 61 förbi det pytelilla samhället Grand Marais vid Lake Superiors stand. Här ligger My Sisters Place som bland annat har 24 sorters hamburgare på menyn. En av dessa, the Goober Burger, har uppmärksammats av Travel Channels TV-program Bizarre Foods. 

Gooberburgaren är alltså en ganska vanlig hamburgare men med ganska udda topping av jordnötssmör och majonnäs. Eftersom både Jen och jag gillar jordnötssmör var det naturligtvis helt nödvändigt att testa. Första gången vi gjorde det var på våren 2013 och eftersom vi gillade den bisarra skapelsen, menade vi båda att vi kunde tänka oss att käka detta igen. Det dröjde tre och halvt år men nu hade det blivit läge igen.   

2013 valde vi att dricka Peter Franus Zinfandel från 2008 med druvor från Brandlin Vineyard på Mount Veeder till våra burgare. Ett vin som det endast producerades strax över 800 lådor av. Denna gång valde vi det enklare Petite Petit från Michael David Winery i Lodi.

Vinet är en blandning med 85% Petite Sirah och 15% Petit Verdot. Årgången är på Sb ersatt med 1014 och kostar 159 kr.

Petite Petit har mullig doft med mörka körsbär, björnbär och en något kryddig ton med kaffe och vanilj. Fatlagringen är tydlig och tyvärr också alkoholhalten (14,5%). I den fruktiga smaken hittar vi svarta vinbär och körsbär. Här finns också choklad och en animalisk ton av rökt bacon. 

Petite Petit är ett trevligt, om än enkelt vin, som vi gärna återvänder till. Det funkar så bra någon kan hoppas på till de knasiga burgarna med jordnötssmör och mayo.

2014 KWV Grenache Blanc The Mentors

2014 KWV Grenache Blanc The Mentors

KWV eller Koöperatieve Wijnbouwers Vereniging van Zuid-Afrika (Sydafrikanska vinmakarföreningen) var mellan 1924 och fram till inledningen av 1990-talet, den totalt dominerande aktören inom vinproduktion och vinhandel i Sydafrika. Tidvis fungerade kooperativet som en myndighet med monopol på import och export av alkoholhaltiga drycker. 1997 ombildades KWV från kooperativ till en mer gängse företagsform.

KWV gör i dag massor av olika viner i flera serier. En av dessa är The Mentors som finns i över tio varianter med olika druvor eller druvblandningar. En handfull av dessa finns i Sb:s beställningssortiment men den Grenache blanc vi provat, hittade vi som tillfällig nyhet i butik. Vinet kostar 169 kr och i skrivande stund finns det fortfarande en del flaskor kvar runtom i landet.

Vi drack vinet till varsin laxfjäril med polenta, friterade kikärtor och stekt enokisvamp med misosmör. Vi lyckades också komma över en påse havskorall (glasört) som vi naturligtvis inkorporerade i rätten. Smaskigt!

Enoki

Vinet har doft med äpple, päron och tropisk frukt. Vi hittar också vanilj, brio fruktkola och minnen av de sex månader The Mentors Grenache blanc har legat på ekfat.

Munkänslan är aningen fet och vinet har schysst syra. Briokola återkommer i smaken liksom päron och fat. Här finns också örter och något som mest påminner om grapefrukt. 2014 KWV Grenache Blanc The Mentors funkar alldeles utmärkt till maten och det är svårt att föreställa sig hur kombon skulle kunna bli bättre.

Laxfjäril med polenta, stekt enoki med misosmör,
friterade kikärtor och havskorall.  

2013 Simi Chardonnay Reserve Russian River Valley

2013 Simi Chardonnay Reserve Russian River Valley

Det är inte varje vecka vi dricker Chardonnay och äter pizza. Det gick faktiskt ett par veckor mellan förra postens vin från Mount Eden och denna flaska från Simi i Healdsburg. Fast när det smakar så himla bra, är det märkligt att det inte händer oftare.

Simi har funnits sedan 1876 då bröderna Giuseppe och Pietro Simi som utvandrat från Toscana, började göra vin i det nya landet. 1904 tog Giuseppes då 18-åriga dotter Isabelle över verksamheten och drev den fram till 1970.  I dag ägs Simi av Icon Estates, som är en del av jättefirman Constellation Brands.

2013 Simi Chardonnay Reserve Russian River Valley doftar friskt och fruktigt med melon, päronsplit, champinjon och vanilj. Fatlagringen, 11 månader i franska fat där 35% var nya och 65% ett år gamla, ger sig ganska tydligt tillkänna. Det doftar lite old school.

Druvorna till vinet kommer från Simis egen Goldfields Vineyard och från grannen Duttons två vingårdar Dutton Family Vineyard och Tilbury Vineyard.

Fatlagringen blir än tydligare i smaken men här finns också melon, päron, tropiska toner, konserverad svamp och honung. Kanske så lång ifrån "the new California" man kan komma och självklart kan jag inte låta bli att gilla jag det. 

2013 Simi Chardonnay Reserve Russian River Valley är en tillfällig nyhet på Sb och kostar 199 kr.

2013 Mount Eden Vineyards Chardonnay Estate

2013 Mount Eden Vineyards Chardonnay Estate

2013 Mount Eden Chardonnay släpptes på Sb den 19 augusti. Trots ett respektingivande pris på 549 kr, är flaskorna i stort sett redan slut. I skrivande stund finns det sammanlagt 12 flaskor kvar men de kommer säkert inte bli några hyllvärmare. Den som har vägarna förbi Nordstan i Göteborg eller Hansa i Malmö, bör passa på att slå till. Helst på så många flaskor som plånboken tillåter. Även om vinet är strålande bra redan nu har det alla förutsättningar för att lagras. Mount Eden jämför själva årgång 2013 med 1984,"which aged beautifully for twenty-five years".

Mount Eden Vineyards i Santa Cruz Mountains, ägs och drivs sedan 2008 av Jeffrey och Ellie Patterson. Jeffrey började arbeta som assisterande vinmakare på firman redan 1981. Något år senare fick han ta över som  chefsvinmakare och Ellie blev firmans "business manager". I portföljen finns vin på Chardonnay och Pinot Noir samt en bordeauxblend med Cabernet Sauvignon, Merlot och Cabernet Franc.

Sammanlagt gjordes 1986 lådor Chardonnay Estate årgång 2013. Vi dricker vinet till pizza med tre varianter på kantarell - färska, smörstekta och picklade. Det blir super och vinet är, trots sin ungdom, perfekt att dricka till. 

2013 Mount Eden Vineyards Chardonnay Estate doftar galiamelon, citrus och äpplen, både röda- och gröna. Vi hittar också spår av fat, vanilj och smörkola.

I smaken återkommer äpple. Även här handlar det om både röda och gröna. Också fat och vanilj känns igen men här finns även lime, mineral och något som mest liknar lakrits. Allt är i utomordentlig balans och munkänslan aningen fet med schysst syra.

Ett väldigt, väldigt bra vin! Jag önskar jag hade haft många flaskor i källaren men det har jag tyvärr inte. Däremot ligger en 2012 Cabernet Sauvignon och väntar. Efter de rapporter jag hört som talar om ett fantastiskt vin redan nu, tror jag inte jag kommer lyckas med att vänta särskilt länge innan korkskruven åker fram...

2012 Silver Palm Zinfandel

2012 Silver Palm Zinfandel

Silver Palm Wines i Santa Rosa ägs av storfirman Jackson Family Wines som sammanlagt har över 50 vinerier på fem kontinenter och som hela tiden verkar fortsätta växa. I våras sålde till exempel Wells Guthrie och Murano Group sina respektive andelar i Copain Wines till familjen Jackson. Priset har inte offentliggjorts.

Silver Palm gör i dag fyra röda viner (Cab, Pinot, Merlot och Zin) och en vit (Chardonnay) med frukt från North Coast AVA och Central Coast AVA. Druvorna till 2012 Zinfandel kommer från Napa, Sonoma och  Mendocino counties på The North Coast. Blandningen i vinet är 86% Zinfandel, 13% Petite Sirah och 1% Barbera. 

2012 Silver Palm Zinfandel är mörkt och har en fruktig doft med björnbär, blåbär, mörka körsbär och hallon. Här finns också salmiak, kryddor och något jag inte kan sätta fingret på men som kan vara viol? 

Också smaken är fruktig med solmogna björnbär, blåbär och svarta vinbär. Här finns mjölkchoklad och muskotnöt och munkänslan är ganska tjock men utan att bli sötkladdig. Vinmakare Matt Smith har gjort ett bra jobb med frukten från den varma odlingssäsongen 2012. Druvmusten har legat på både amerikanska och franska fat men jag har inte lyckats hitta några uppgifter om hur länge.   

2012 Silver Palm Zinfandel är inget mästerverk men både Jen och jag gillar det! Silver Palm importeras av Wicked Wine och i sortimentet finns Zinfandel och Chardonnay. Båda varianterna kostar 199 kr. 

Vi dricker vinet till stekt ytterfilé från kamel, BBQ-beans, ugnsbakad sötpotatis och blandsallad. Vinet funkar utmärkt till maten och framför allt får vi nog tacka de söta bönorna för det. Kamel var gott och roligt att prova men jag tror köttet funkar ännu bättre i en gryta.

Snabblagade BBQ-bönor

3 pers

400 g kokta Cannelinibönor 

1 paket (140 g) bacon

1/2 gul lök (hackad)

2 klyftor vitlök (hackade)

1/2 jalapeno, hackad (utan kärnor och mellanväggar)

matolja

1, 5 dl Coca-Cola

0,5 dl ketchup

2 msk melass

0,5 msk äppelcidervinäger

0,5 msk chilipulver

0,5 tsk rökt paprika

2 krm kajennpeppar

svartpeppar

salt

Hetta upp matoljan i en kastrull. Stek bacon och mjuka upp lök, chili och vitlök. Skölj bönorna i sil och tillsätt dem, Coca-Cola, ketchup, vinäger, melass och kryddorna. Koka några minuter och smaka av med salt och svartpeppar.

Pintobönor hade kanske varit bättre än Cannelini men jag har svårt att hitta några färdigkokta. BBQ-bönor låter kanske märkligt men tänk på den svenska klassikern bruna bönor med sin smaksättning av sirap och ättika. Same same but different!

Stekt ytterfilé från kamel,  BBQ-bönor, sötpotatis och sallad.