2010 Sine Qua Non Syrah Five Shooter

2010 Sine Qua Non Syrah Five Shooter

Det är alltid en stor händelse vid de alldeles för få tillfällen vi drar korken ur en flaska Sine Qua Non. Men först är det mest nervöst. Måtte vinet inte vara korkskadat!

Men allt verkar vara OK och tidigt en fredagsmorgon, strax innan det är dags att hoppa på Tvärbanan för att åka till Solna, häller jag vinet i karaff. Där får det stå tills det är dags för middag på kvällen.

2010 var första gången Petite Sirah ingick i något vin från Manfred och Elaine Krankl. Blandningen detta år bestod av 85% Syrah, 5% Grenache, 5% Roussanne, 3% Petite Sirah, och 2% Viognier. Största delen av druvorna har mognat i de egna vingårdarna Eleven Confessions och Cumulus. En del kommer från Bien Nacido. 20% hela klasar ingick i fermenteringen och vinet har legat 22 månader på nya franska ekfat.

Five Shooters doft är väldigt tät. Här finns vinbär och björnbär tillsammans med sötlakrits, svartpeppar, ett gäng andra kryddor och rökt korv. Vi hittar också en örtig ton med mynta och rosmarin och skulle kunna sitta mycket länge med ett leende på läpparna och näsorna i glasen!

Vinet har rund syra med tät och stor smak. De mörka bären från doften återkommer tillsammans med ljusare körsbär, blyerts och choklad. Här finns gott om sandiga, finkorniga tanniner. Eftersmaken sitter i mycket, mycket länge!

Sine Qua Non importeras av Divine. Vinerna är galet svåra att få tag på och redan när 2010:an släpptes i maj 2013 kostade en flaska vansinnigt mycket. Sedan dess har priset på vinerna från SQN gått upp ytterligare nästan 500 kr. Det är naturligtvis helt snurrigt men jag kommer fortsätta köpa så länge jag får!

Att dricka SQN 2010 är väldigt tidigt men efter en dag i karaff är vinet förvånansvärt lättillgängligt. De flesta rekommendationer jag läst föreslår att flaskorna kan lagras till ungefär 2030...

2013 Grayson Cellars Chardonnay

Vi inleder middagen med varsin tallrik Shrimp and Grits. Versionen denna dag innehåller förutom stekta räkor och krämiga grits från Bear Branch Milling, också bacon, champinjoner, gröna ärtor och riven vällagrad cheddar. Vi kryddar med citrontimjan och persilja. Det blir svårt att inte gilla! "A man full of grits is a man full of peace."

Till detta dricker vi en enkel men trevlig Chardonnay från Grayson Cellars och det blir en bra kombo. Vinet har en härligt fruktig doft med citrus, melon och päron. Här finns gott om mineral tillsammans med champinjon och hasselnöt.

I smaken hittar vi citrus, Granny Smith, päron och vanilj. Spår från fatlagringen är uppenbar, syran rund och munkänslan något oljig. Vinet finns i beställningssortimentet och kostar 169 kr.

När det blivit dags för SQN gör vi cemitas med bland annat Huston Style Carnitas, refried beans, en mild sås, sallad och riven mozzarella. Ibland är det enkla det bästa man kan välja när man har ett fantastiskt vin i glaset!

Cemitas, typ...

2010 Mt. Brave Cabernet Sauvignon

2010 Mt. Brave Cabernet Sauvignon

Nej, ingen behöver påpeka att det är väldigt tidigt att dricka högklassig Cabernet Sauvignon årgång 2010 från Napa Valley redan nu. Men ibland är helt enkelt nyfikenheten för stor och med en dag i karaff visar det sig att ung ålder inte är något som stör oss när vi provar 2010 Cabernet Sauvignon från Mt. Brave. 

Mt. Brave är ett prestigeprojekt som Jackson Family Wines drog igång 2007. Cris Carpenter som tidigare arbetat på Cardinale och Lokoya fick uppdraget som vinmakare. Druvorna Mt. Brave arbetar med kommer från en vingård som är belägen cirka 450-550 m ö.h. i Mt. Veeder AVA.

Mt. Veeder är Napa Valleys största American Viticultural Area (AVA) men producerar mindre än 2% av det vin som varje år hamnar på flaska. På Mt. Brave görs tre viner. Förutom Cabernet Sauvignon även Malbec och Merlot. I cabben finns det små andelar Cabernet Franc och Merlot. Vinet har lagrats på franska ekfat där en femtedel var nya. Hur länge har jag inte lyckats ta reda på.

Vi dricker vinet till varsin biff av hästkött med ett kryddsmör på blåmögelost och bacon. Varför krångla till det?

Jen och jag tycker väldigt mycket om 2010 Mt. Brave Cabernet Sauvignon. Det har en tät doft med choklad, vanilj och mörka bär. Här finns inte överraskande svarta vinbär men också söta björnbär och saftiga körsbär. Smaken är rödfruktig körsbär och vinbär. Även här finns choklad och vanilj men också tydliga spår av viol. Syran är relativt hög och tanninerna korniga. Allt i vinet är i perfekt balans. Så himla läckert! 

Mt. Brave Cabernet Sauvignon finns i beställningssortimentet. En flaska kostar 699 kr och vinet säljs via Lively Wines Sweden. 

Kryddsmör med blåmögelost och bacon blir inte speciellt vackert men är
väldigt gott. Rekommenderas till hästbiff!

2014 Eric Bordelet Sidre Tendre

2014 Eric Bordelet Sidre Tendre

Sb:s utbud av fransk cider är inte speciellt stort. I veckan besökte jag butiken på Regeringsgatan och där fanns det fem sorter. Mitt val blev en flaska Tendre från duktiga Eric Bordelet i södra Normandie, nära gränsen mot Pays de Loire. Jag struntade denna gång i mina principer trots att jag befarar att Eric Bourdelet går omkring i foliehatt hela dagarna. Kanske funderar han över det här med att blanda preparat 500 och 501 med vatten*. Rör han verkligen ut preparatet med sådan inlevelse och entusiasm att dess kraft överförs till vätskan och så småningom också till växterna?**

Eric Bordelet har ett förflutet som sommelier på trestjärniga L'Arpège i Paris men återvände till Normandie där han växt upp och slog sig på äpple- och päronodling. Cider och Calvados från Eric Bordelet importeras av Riktig Cider. Enligt presentationen på deras hemsida har Eric Bordelet valt att odla enligt biodynamiska principer eftersom "livet i jorden är så grunt och att denna behandling främjar det viktiga livet där".

Trots flummet råder det ingen tvekan om att Eric Bordelet gör utmärkt, elegant cider. Tendre 2014 har ren doft med bara en svag antydan av stall. Det doftar så klart massor av äpple, både ugnsstekta och färska. Även konserverade päron har letat sig in i bilden.

Cidern är knappt halvsöt. I smaken finns en blandning av röda och gröna äpple med övervikt åt de förstnämnda. Också här har en del äpple stekts i ugn medan andra är färska. Fast färska kanske är fel uttryckt. Jag tänker inte närmast på frukt som kommer direkt från trädet utan snarare på sådan som legat mörkt och svalt i källaren en tid.     

Tendre 2014 släpptes på Sb i juli och en flaska kostar 85 kr. Det finns fortfarande gott om flaskor kvar runtom i landet och de blir förmodligen ännu bättre om de får vila i något år. 

Falukorv i ugn med bland annat bok choi, cashewnötter och champinjoner.

Tendre blev min måltidsdryck till falukorv. Ica's ekologiska med 72% kötthalt är en utmärkt korv som rekommenderas. Till korven provade jag att göra en liten röra med bland annat cashew, bacon, champinjoner, och gul lök. För att anpassa maten till den inte helt torra cidern ringlade jag över lite honung. En delad pak choi som penslats med buljong fick också följa med in i ugnen.

Istället för vanligt potatispuré provade jag att ersätta mjölk och smör med olivolja och citronjuice. Förutom salt kryddade jag med koriander och vanilj. De blev riktigt bra och ett klart spännande alternativ som jag kommer att använda fler gånger.

Potatispuré med vanilj

2 port

4 stora potatisar

olivolja av bra kvalité

1 vaniljstång, delad och fröerna urskrapade

1/2-1 dl hackad koriander

salt

några msk citronjuice

Koka potatis och mosa med olivolja till önskad fasthet. Smaka av med vanilj, citronjuice och salt. Rör i koriander.

Potatispuré med vanilj och koriander serverade till ugnsstekt falukorv på
klassiskt vis med lök och äpple. Dessutom bakad bok choi och  en röra
med bland annat nötter, champinjoner och bacon.

* Preparat 500 är ett humuspreparat gjort av kogödsel och preparat 501 framställs av finmalen kvarts eller bergskristall. Både 500 och 501 preparerats i kohorn som antroposoferna hävdar är bra på att samla de kosmiska krafterna. 50 gram av preparat 500 som rörts ut 15–20 liter ljummet vatten räcker till att sprutas över 1 hektar odlingsmark. För preparat 501 räcker det med 1 gram för att bespruta samma yta (10 00 kvadratmeter). 

Läs mer om de biodynamiska preparaten på Svenska demeterförbundets hemsida.

**Det var vid den fjärde föreläsningen av åtta som Rudolf Steiner höll i (nuvarande) Polen 1924 och som kom att ligga till grund för det biodynamiska jordbruket, som vikten av handrörning betonades. 1997 hävdade den biodynamiska tidskriften Kultura att frågan om hur preparaten ska blandas med vatten ut diskuteras all mer.  

Steiners föreläsningar från 1924 finns att läsa i engelsk översättning på Rudolf Steiner Archive. Se även Anders Öhmans referat av Steiners föreläsningar. 

2013 Estancia Chardonnay Monterey County

2013 Estancia Chardonnay Monterey County

En måndagskväll för inte så länge sedan orkade jag inte laga någon middag. Efter lite funderande kom jag fram till att en tunnbrödsrulle skulle sitta fint. Det var säkert tio år sedan jag åt denna klassiker som jag i min enfald trodde att alla gatukök kunde göra en åtminstone hygglig variant på. Oj, så fel jag hade!

När jag några dagar senare beklagade mig för Jen som lyckligtvis befann sig i en annan del av Europa den ödesdigra kvällen, började vi tala om hur man skulle göra den ultimata tunnbrödsrullen. Den ena ledde till det andra och vi bestämde denna fredag att laga något som inte skulle bli en tunnbrödsrulle men innehålla en del element från en sådan. Dessutom var det inte korv vi var sugna på utan fisk! 

Menyn vi kom fram till blev en öppen tunnbrödsrulle med luftigt mos, pankopanerade slätvarsfiléer, skagenröra, smörstekta champinjoner och ugnsbakade cocktailtomater. Till detta öppnade vi en billig Chardonnay från Kalifornien som var nyhet i Sb:s fasta sortiment 1 september.

2013 Chardonnay Monterey County från Estancia har fått goda omdömen i både svensk och amerikansk press. Vi blir däremot inte övertygade. Även om vi inte hittar något direkt fel på vinet känns det som om de olika delarna inte riktigt hänger ihop och att balans saknas. Kanske blir vinet bättre med något års lagring men jag tvivlar. Vinet kostar 139 kr på Sb.

I doften hittar vi tropisk frukt, melon och citrus. Här finns en del fat  och en ton av rostade nötter. Syran i vinet är ganska hög och i smaken finns Granny Smith-äpple, citrus, fat och en aning salmiak.

Tunnbröd med pankopanerade slätvarsfiléer, potatismos, skagenröra,
bakad tomat och smörstekta champinjoner.

Vad var det då som var fel med tunnbrödsrullen den där måndagskvällen kanske någon undrar. Här kommer det värsta:

• den grillade korven var först kokt och sedan stekt
• tunnbrödet smakade som om det blivit bakat någon gång bortom det förra millenieskiftet.
• feferoni!!!

2012 Au Bon Climat Hildegard

2012 Au Bon Climat Hildegard

Hildegard från Au Bon Climat i Santa Barbara, är en blandning med 40% Pinot Gris, 30% Pinot Blanc och 30% Aligoté. Vinet har fått sitt namn efter Hildegard av Vinzgouw, drottning av Franken och Karl den stores hustru nummer två, som levde år 758-783.

Au Bon Climat startades 1982 av Jim Clendenen och Adam Tolmach och redan första årgången skapade en hel del buzz i den kaliforniska vinvärlden. Så småningom gick Jim och Adam skilda vägar. Adam Tolmach startade The Ojai Vineyard och Jim Clendenen fortsatte driva Au Bon Climat.

Au Bon Climat gör framför allt vin på Chardonnay och Pinot Noir från olika vingårdar men också Hildegard och en blend på Pinot Gris och Pinot Blanc. Sedan år 2000 omfattar Jims verksamhet också Clendenen Family Vineyards som vid sidan av Chardonnay, Pinot Noir, Sauvignon Blanc och Viognier, producerar vin på druvor som kanske inte i första hand brukar förknippas med Kalifornien. I portföljen finns vin gjort på Riesling, Nebbiolo, Gewürztraminer, Fruilano och Aligoté. Både Au Bon Climat och Clendenen Family Vineyards importeras av Enjoy Wine & Spirits.

Ugnsgrillad kyckling med örter som serveras med ris,
purple king-bönor och gräddig skysås.

Vi steker kyckling från Bosarp i ugn med massor av smör, citron och örter. Till det kokar vi ris, bönor och gör en sås på steksky från kycklingen och grädde. Det blir mitt i prick till Hildegard och både Jen och jag faller pladask för vinet. Det har doft av päron och vanilj. Här finns också äpple, mineral, gula blommor, smör och en hel del ek. 

Smaken är frisk med bra syra men munkänslan samtidigt aningen fet. Här finns citrus, äpple, gula plommon och en liten dos salmiak. 

Vi tycker väldigt mycket om Hildgard och jag har sällan varit med om att en flaska tar slut så fort! 2012 Au Bon Climat Hildegard finns i beställningssortimentet och kostar 329 kr.

2013 Original House Wine Cabernet Sauvignon Steak House

2013 Original House Wine Cabernet Sauvignon Steak House

Ännu en skapelse från Charles Smith i Washington State. Hur många underetiketter och olika viner klarar den mannen av att jobba med? 

För att hjulen ska rulla lite lättare har Charles Smith nyligen öppnat Jet City Winery, en stor anläggning i Georgetown, Seattle.

Original House Wine har funnits i lite över tio år och har flera olika viner i sin portfölj. Det handlar om enkla och billiga vardagsviner. Svensk importör är Vinovativa som i sitt sortiment har de tre varianterna House Wine Red (röd blend med en hel drös olika druvor), Fish House (Sauvignon Blanc) och Steak House (Cabernet Sauvignon). 

Vinerna ligger i restaurangsortimentet och Steak House årgång 2012, kostar 155 kr. Jag köpte min 2013 på Viking Lines Cinderella för någon tjuga mindre. Hade dock gladeligen betalt mycket mer, bara jag slapp hemska ålandsbåtar och den ännu värre skräckupplevelsen de kallar för Viking Buffet!

Velvety, rich, juicy and American. Yessiree!

Vi dricker Steak House till Flap Steak. Flap Steak är nästan samma sak som flankstek. Båda är delar av kossans kållap, eller slag som vi i Skåne brukar säga, det vill säga en del av djurets magmuskel. Skillnad mellan Flap Steak och flankstek är att den förra sitter ännu längre bak mot djurets ljumske.

En Flap Steak får smaka stekpanna.

På vinets baksidesetikett står det "Velvety, rich & juicy" och "American". Inget kunde vara mer rätt. Steak house är enkelt att tycka om men kan knappast betecknas som ett stort eller komplext vin. I doften finns svarta vinbär, björnbär, hårdrostade fat och vanilj. I smaken hittar vi plommon, blåbär, fat och choklad. Tanniner finns det några men de är mjuka som en smekning.

Steak House fyller sin funktion med råge men vänta dig inte någon stor vinupplevelse!

Keepin' it simple - uppskivad Flap Steak med ruccola, parmesan och citron. 

2011 Robert Biale Zinfandel R.W. Moore Vineyard

 2011 Robert Biale Zinfandel R.W. Moore Vineyard

Detta var första gången jag drack vin från Robert Biale, Zinfandelexperten med adress precis utanför staden Napa, som jag länge varit nyfiken på. Därför passade jag på att plocka upp en flaska på välsorterade men knappast speciellt billiga MacArthur Beverages när Jen och jag semestrade i Washington i våras. Affären hade flera zins från Biale men mitt val föll på årgång 2011 med druvor från R.W. Moore Vineyard. Den kostade 460 SEK.  

Vingården R.W. Moore ligger i Coombsville AVA i den sydöstra delen av Napa Valley. Området är knappast mest känt för Zinfandel. Här är det framför allt Cabernet Sauvignon, Syrah, Chardonnay och Pinot Noir som gäller. Klimatet i Combsville är svalare somrar och mildare vintrar än i norra Napa Valley. 

Den som vill ta en närmare titt på Combsville kan spana in denna något fåniga men härliga promotionfilm från Coombsville Vintners & Growers:

R.W. Moore Vineyard planterades 1905 och är den äldsta i Coombsville som fortfarande är i drift. Sedan 1970-talet är det numera pensionerade tandläkaren Bill Moore som äger vingården och som sett till att bevara de historiska rankorna. Fram till 2009 såldes druvorna till Larry Turley men på senare år är det Robert Biale som gjort vin på Bill Moores druvor.  R.W. Moore Vineyard är den enda vingården i Coombsville som är planterad med Zinfandel.

2011 Robert Biale Zinfandel R.W. Moore Vineyard har en blommig doft med röda och mörka bär där speciellt jordgubb och körsbär sticker ut. Här finns toner av balsaträ och kryddor. Vi får ett litet alkoholstick i näsan men lyckligtvis hittar vi inget av det när vi smakar på vinet. Alkoholhalten ligger på 15,5%.

Vinet har fräsch syra och bärig smak med körsbär och plommon. Här finns också choklad och lagerblad. Jag antecknade inte under middagen utan först efteråt och det finns det säkert en hel del doft och smak jag glömt bort. Något jag däremot minns är den långa eftersmaken och att både jag och gästerna tyckte att det var en helt fantastiskt Zinfandel!

Biale gjorde 679 lådor av 2011 Zinfandel R.W. Moore Vineyard. Vi drack vinet till hjortköttbullar och potatismos med gräddsås, rårörda lingon och pressgurka. 

Köttbullar 

2013 G.D. Vajra Langhe Bianco

2013 G.D. Vajra Sauvignon Blanc Langhe Bianco

Fredag 21 augusti släpptes 1200 flaskor av denna 100% Sauvignon Blanc från G.D. Vajra i den lilla piedmonska byn Vergne. Enligt importören Moestue Grape Selections är det första gången Vajra gör vin på enbart Sauvignon Blanc. G. D. Vajra har själva ingen information om vinet på sin hemsida. 1200 flaskor blev det och alla skickades till Sverige. Det tycker jag är bra men Jen håller inte med mig.

Medan jag gillar det mjuka, runda och blommiga vinet är Jen mer tveksam. Att det inte kommer att passa som hand i handske till vår mat är en helt annan sak och knappast något man kan lasta vinet för... 

Kräftor är långt ifrån mitt favoritskaldjur men några brukar ändå slinka ner varje år. Någon riktig kräftskiva blev det däremot inte detta år. Anledningarna var flera:

• två gäster vilket känns för litet för en skiva
• vi drack vin istället för öl och snaps och sjöng således inte några snapsvisor
• inga kulörta lyktor hängde i taket
• den obligatoriska västerbottensostpajen fanns inte närvarande 
• lustiga hattar och knäckebröd saknades

Kräftor ville vi trots allt inte vara utan och vi köpte därför en burk svenska signalkräftor. Istället för den överskattade västerbottensostpajen bakade vi en pizza med stekta- och picklade kantareller. De picklade svamparna lade vi på efter pizzan blivit gräddad.

Istället för tomatsås mixade vi persilja, lite kapris och en klyfta vitlök med olja. Helt kunde vi inte hålla oss borta från Västerbottensosten och den fick fungera som pizzaost. Vi slängde också på några pinjenötskärnor. Det blev gott men knappast idealiskt till Sauvignon Blanc.

Pizza med persilje- och kaprisolja, Västerbottensost, pinjenötskärnor
och två varianter på gula kantareller.

Vinet har en något kryddig doft med äpple, krusbär och nässlor. Smaken är frisk och fruktig med grönt äpple, melon och citrus. Svagt i bakgrunden hittar vi också något vi inte riktigt kan beskriva närmare än att det hör hemma bland städskåpets kemtekprodukter.

Trots detta är 2013 G.D. Vajra Langhe Bianco ett trevligt vi vi gärna dricker mer av! Det kostar 149 kr och finns i tillfälliga sortimentet på Sb.