2009 Murphy-Goode Zinfandel Liar's Dice

2009 Murphy-Goode Zinfandel Liar's Dice

Precis som Byron i förra posten är det jättefirman Jackson Family Wines som äger Murphy-Goode. Jag har tidigare druckit årgång 2008 av detta vin som fanns i beställningssortimentet men från och med 2 september ingår Liar's Dice i Sb:s ordinarie sortiment. Jag har mailat Sb och påpekat felstavningen av vinets namn på hemsidan. Fondberg importerar och priset ligger på 179 kr.

Eftersom jag gillade vinet förra gången ville jag naturligtvis testa också 2009:an och skillnaderna är ganska stora. För att sammanfatta tycker jag ännu bättre om den aktuella årgången! Druvblandningen består av 98% Zinfandel och 2% Carignan. Jag upplevde det som om druvorna till 2009:an plockats tidigare än 2008:an men hittar ingen information om detta. Att vinet är friskare och frukten är mindre solmogen gjorde att jag fick vara mycket försiktig med chilihettan i mina enchiladas. Med ett riktigt syltigt vin hade det funkat att vara riktigt generös med jalapeño men med 2009 Liar's Dice fick jag vara försiktig med chili. Nu blev mina enchiladas med pulled beef riktigt goda ändå!

2009 Liar's Dice doftar plommon och björnbär. Här finns en del fat, peppar, gröna örter och eukalyptys. Smaken är frisk med blåbär, vinbär och plommon som inte mognat fullt ut. Här finns också fat och en kryddig ton av kanel.

2 kg högrev

Maten då? Jag hade tänkt mig att göra pulled pork och använda som fyllning i enchiladas men eftersom jag inte fick tag på någon bra fläskkarré fick det bli pulled beef på högrev istället. Något jag aldrig testat att laga förut. Jag gjorde den på samma sätt som om jag haft karré, dvs med grovt skivad gul lök, habaneros och coca-cola. Däremot blandade jag inte med bbq-sås utan kokte en salsa roja som jag använde som sås i och på mina enchiladas.

Högrev efter 6 timmar i ugnen tillsamman med en burk Coca-Cola,
ett par gula lökar och några habaneros.

Pulled beef

1-2 kg högrev, så fet som möjligt
1-2 gula lökar, skivade
2 habaneros skivade
33 cl coca-cola
salt
peppar

Gnid in högreven med salt och peppar. Lägg i en gryta med lock som tål ugnsvärme. Lägg lök och habanero ovanpå steken. Häll Coca-Cola över alltsammans. Lägg på locket och ställ grytan i ugn 100° i ca 6 h eller tills köttet lätt faller isär. Ta ur och luckra upp köttet. Tillsätt någon del av spadet men var försiktig med habanersosskivorna!

Enchiladas med pulled beef och sallad med korianderdressing.

2011 Byron Pinot Noir Santa Barbara County

2011 Byron Pinot Noir Santa Barbara County

Jag tog en rejäl funderare på vad jag skulle dricka till burgare med grillad halloumi och kom fram till att en kryddig Pinot Noir nog skulle göra jobbet. För ett tag sedan drack jag en riktigt bra Chardonnay från Byron i Santa Maria Valley. Det har nu lanserats en bas-pinot från samma firma och den var jag naturligtvis nyfiken på.

Byron som startades 1984 har haft flera ägare. 1990 såldes firman till Robert Mondavi och sedan vidare till Constellation Brands och Legacy Estates Group. I dag är det Jackson Family Wines som äger firman och sedan 2003 är Jonathan Nagy Byrons vinmakare. Byron gör flera viner på Chadonnay och Pinot Noir men också ett stilla vin på Pinot Blanc. Vin med druvor från Santa Barbara County är de enklaste och billigaste i Byrons portfölj och för tillfället de enda som finns i Sverige. Byron importeras av Winemarket. 

2011 Byron Pinot Noir Santa Barbara County som kostar 169 kr är gjort på hela druvklasar och har legat 10 månader på franska ekfat där 20% var nya. Fatlagringen har lämnat subtila spår i vinets doft som domineras av blåbär, hallon, jordgubbar, plommon och diverse julkryddor. I smaken åtekommer hallon och plommon. Dessutom finns här en del mineral, örter, kryddor och piptobak.

Elegant, god och enkel Pinot Noir som säkert kan ligga till sig ett år eller två och som jag kommer köpa mer av. Fungerade utmärkt till mina vegetariska burgare med grillad halloumi och bbq-sås.

Halloumiburgare med bbq-sås och favoritbröd från Magnus Johansson.
Dessutom nyfriterade pommes och en kryddig mayo.

2008 Columbia Crest Grand Estates Merlot

2008 Columbia Crest Grand Estates Merlot

För att försöka suga ut det sista av sensommaren blev det grillning på lördagskvällen. På gallret hamnade en mix med flankstek, flera sorters korvar, rotfrukter och grönsaker. Vännen J i Gustavsberg som alltid lagar fantastiskt bra mat hade förberett några såser. Jag som lovat att fixa vin, blev förvarnad om att smakerna skulle vara spretiga och innehålla en del chillihetta. Därför blev det ett småsyltigt vin från Columbia Crest som jag druckit till grillat vid några tillfällen under sommaren och som funkar bra till just den typ av mat som J beskrivit.

Columbia Crest, ett stenkast från Columbia River och gränsen mellan Washington State och Oregon, ingår i Ste Michelle Wine Estates stora företagsgrupp. Mest uppmärksamhet hittills fick firman när deras 2005 Cabernet Sauvignon Columbia Valley Reserve för några år sedan utsågs till bästa vin av Wine Spectator.

I 2008 Merlot Grand Estates ingår 94% Merlot, 5% Cabernet Sauvignon och 1% Cabernet Franc. Vinet har legat 14 månader på en blandning av amerikanska och franska ekfat. Alkoholhalten ligger på 13, 5%. Importör är Vinunic och priset i beställningssortimentet 129 kr. För de får man ett enkelt vin med massor av frukt, ganska kort eftersmak, rejäl sötma och mycket fat. Fungerar utmärkt till J:s heta såser med både sötma och syra.

Doften domineras av körsbär och plommon. Här finns en trevlig örtighet, lite svartpeppar och röd sylt. Också smaken är väldigt fruktig med körsbär och plommon, ganska söt, aningen syltig och rejält fatad.

Både J och jag tycker att  2008 Columbia Crest Grand Estates Merlot är ett alldeles utmärkt vinval till det som kanske blev den sista grillkvällen på mycket, mycket länge.

Flankstek med gillad majs, paprika och potatis. Till detta en
het mayo och bbq-sås med svarta vinbär och lingon.

2011 Michael David Sauvignon Blanc

2011  Michael David Sauvignon Blanc

Förra helgen var Jen och jag och några vänner från Skåne på sydasiatiska restaurangen Farrang på Tulegatan.  Maten var fantastiskt god och inspirerade till att försöka göra något likande. Lördagens försök blev mycket lyckat men det behövs trots allt en del små justeringar innan receptet hamnar här på bloggen.

På Farrang drack vi Nahe-riesling men till min asiatiska räksallad med risnudlar och en krämig dressing på äggula med risvinäger och sesamolja väljer vi en blend på Sauvignon Blanc och en liten del Semillon. Ungefär hälften av druvorna till vinet från Michael David kommer från Lake County som ligger runt Clear Lake, den största naturliga sjön i Kalifornien. Andra hälften är plockade i Lodi där Michael David har sitt vineri och där man varje år arrangerar sin Reggae and Rhone-dag med musik, mat och vinprovning. Vinet finns i beställningssortimentet för 139 kr men på Janake Wine Groups hemsida saknas information. Är vinet slut hos importören?

Vi har druckit 2011 Michael David Sauvignon Blanc tidigare och gillade det. Vinet doftar mycket  päron, framför allt gula. Här finns till och med päronsplit där också vaniljglassen som finns under päronisen, kommer in i doftpaletten. Vi hittar också en aning mineral, citruszest och gräs.

Vinet har en rund syra och aningen sötma. Päronen återkommer i smaken men här finns också torkade äpplen och grapefrukt.

Michael David Sauvignon Blanc är ett enkelt, billigt vin som vi gillar. Det smakar härligt solmoget men har tillräcklig syra för att inte bli ofokuserat. Till salladen med snabbwokade räkor funkar vinet utmärkt.

Sallad med snabbwokade räkor, risnudlar och krämig
dressing på äggula med risvinäger och sesamolja.

Tidigare i veckan besökte jag Moderna Museet och provade vin från Primewine Group. Mitt besök var ganska kort och jag provade bara en bråkdel av allt som dukats fram. Som vanligt blir det inga provningsanteckningar här på bloggen. En del viner kommer att dyka upp senare och provas tillsammans med någon maträtt vi tror ska passa. Några rader om vad jag hittade och tyckte var mest spännande blir det dock redan nu.

Allra bäst tyckte jag om Roda 1 Riserva från 2007 som fortfarande känns väldigt ung men som förmodligen kommer att bli, riktigt, riktigt bra.  Fullt utveckad var Clos du Vals flaggskepp SLD men nästan 600 kr är i satigaste laget för denna klassiska Cali-cab.

En ny bekantskap som lämnade positiva intryck var Corimbo från Bodegas La Horra i Ribera del  Duero som ägs av Roda. Jag tyckte att den enklare 2010 Corimbo som görs på 100% Tempranillo var  intressantare än den betydligt dyrare 2009 Corimbo 1.

2010 Chateau Montelena Chardonnay Napa Valley

2010 Chateau Montelena Chardonnay Napa Valley

Chateau Montelena som ligger strax utanför Calistoga i Napa Valley och som blev världsberömda 1976, behöver säkert ingen närmare presentation för er som läser detta. Därför hoppar jag direkt över till vinet.

Redan i doften märks det att vinet är friskt. Här finns persika, päron och grape tillsammans med en aning brynt smör och mineral. I smaken handlar det om grönt äpple, grape, citruszest, honung och fat. Vinet har legat 10 månader på franska ekfat där 8% var nya och resten 1-åriga. Mellan alla delar i både doft och smak råder fullständig balans och harmoni. Det här är bra! 2010 Chateau Montelena Chardonnay Napa Valley finns i beställningssortimentet. Importeras av Terrific Wine och kostar 299 kr.

Jen och jag drack vinet till ångad torsk med persiko och bacon-guaccamole, rostad broccoli och tortillachips.

Ångad torsk med persiko och bacon-guaccamole, rostad broccoli och tortillachips

Tidigare i veckan var jag på provning med Divine på Nordic Light. Det var en skön samling viner som Gunnar, Lena & Co bjöd på. Ni som någorlunda regelbundet läser denna blogg vet att jag inte publicerar provninganteckningar utan vänta med att skriva om vinerna tills jag köpt en flaska som jag dricker till mat. Men några ord om vad som föll mig mest på läppen är ändå på sin plats.

Störst intryck gjorde Nya Zeeländska Quarts Reef Shed 6 från 2012. En alldeles strålande, superfruktig Pinot Noir. Bland de många sorterna från USA måste billiga Bogle framhållas med sina druvtypiska och omisskänligen amerikanska viner. Men också väldigt otypiskt amerikanska Brewer-Clifton Chardonnay från Santa Rita Hills fick en hel del pluspoäng och kommer att inhandlas framöver. Dessutom hittade jag ett vansinnigt bra sött vin som jag lovade Gunnar att inte skriva om... Stort tack för att jag fick vara med!


Persiko och bacon-guaccamole 

2 persikor, skalade och skurna i kuber
1+1 msk limejuice
1/4 liten rödlök
1-2 jalapenos, utan kärnor och mellanväggar, skuren i små tärningar
1/2 dl hackad koriander
4 skivor stekt bacon, tärnad
2 avokados, finhackad
salt


Blanda persikobitarna med 1 msk limejuice och rör i lök, jalapenos, koriander och bacon. Vänd i avocadon. Salta efter smak.

Receptet kommer från Homesick Texan.
Till sist ett litet guaccamoletips: Jag mosar inte avokadon när jag gör guaccamole utan hackar den fint med kniv, tills en del blir ungefär som mos men det samtidigt finns bitar kvar. Det blir... bättre.