”No Wimpy Wines” är Ravenswoods utomordentligt fåniga slogan men antyder i alla fall att vinmakaren Joel Peterson gillar kraftiga och fylliga viner. Ravenswood ingår i Icon Estates, ett samlingsnamn på några vinproducenter som Estancia, Franciscan Estate, Mount Veeder, Quintessa och givetvis Ravenswood.
Zen of Zin ”The way to zinlightenment” är en blend från olika vingårdar i Sonoma, Kalifornien. Druvorna är 76% Zinfandel, 15% Carignan, 6% Petite Sirah och 3% andra druvsorter som jag inte lyckats ta reda på vilka det är. Vinet jäser i små träkar med naturlig jäst och har lagrats i 14 månader på franska ekfat, varav 30% var nya.
Vi gör det ganska lätt för oss i dag men samtidigt så himmelskt gott genom att äta hemgjorda cheeseburgare med lite rostad chipotle på stekt surdegsbröd. Till det min egen majonnäs, sallad, rå lök, tomat, cornichon och avokado.
Denna ganska rustika amerikanska kost med smaker som spretar åt olika håll fungerar ypperligt till det väldigt fruktiga vinet som helt saknar strävhet och är en helt annan upplevelse än Turleys eleganta Juvenile Zinfandel som vi drack förra helgen. Ur glasen stiger kryddig doft med en aning vitpeppar och en gnutta vanilj men de klasiska söta körsbären, björnbären och syltigheten saknas naturligtvis inte. Smaken är fruktig och läskande. Som sagt, perfekt till burgarna men blir kanske lite enkelspårigt i längden.
Zen of Zin ”The way to zinlightenment” är en blend från olika vingårdar i Sonoma, Kalifornien. Druvorna är 76% Zinfandel, 15% Carignan, 6% Petite Sirah och 3% andra druvsorter som jag inte lyckats ta reda på vilka det är. Vinet jäser i små träkar med naturlig jäst och har lagrats i 14 månader på franska ekfat, varav 30% var nya.
Vi gör det ganska lätt för oss i dag men samtidigt så himmelskt gott genom att äta hemgjorda cheeseburgare med lite rostad chipotle på stekt surdegsbröd. Till det min egen majonnäs, sallad, rå lök, tomat, cornichon och avokado.
Denna ganska rustika amerikanska kost med smaker som spretar åt olika håll fungerar ypperligt till det väldigt fruktiga vinet som helt saknar strävhet och är en helt annan upplevelse än Turleys eleganta Juvenile Zinfandel som vi drack förra helgen. Ur glasen stiger kryddig doft med en aning vitpeppar och en gnutta vanilj men de klasiska söta körsbären, björnbären och syltigheten saknas naturligtvis inte. Smaken är fruktig och läskande. Som sagt, perfekt till burgarna men blir kanske lite enkelspårigt i längden.
2 kommentarer:
Hej
Kul med en bloggare som till skillnad från Finare Vinare och Frankofilen verkar ha höjt blicken lite och begripit att det finns vin utanför frankrike och italien.
b.t.w. Ravenswoods devis är "No Wimpy Wines"....
Jag lovar att det kommer att dyka upp mer amerikanska viner framöver. Jag är väldigt svag för både röda och vita därifrån och större delen av min vinkällare består faktiskt av viner från det stora landet i väster.
Ofta går det ganska fort när jag skriver mina inlägg, därav den freudianska missen i Ravenswoods devis. Men lite roligt blev det allt... Tack för påpekandet! Jag har givetvis genast skrivit dit ett "No".
Skicka en kommentar