2018 Calera Chardonnay Central Coast

2018 Calera Chardonnay Central Coast

Josh Jensen startade Calera 1975 i Hollister, en liten stad i San Benito County. 2017 såldes livsverket till Duckhorn Vineyards.  Vid försäljningen blev det bestämt att Josh Jensen skulle ta plats i Duckhorns styrelse och att han skulle fortsätta som konsult för Calera i fyra år. Vad som händer nu efter tiden har gått ut, är okänt för mig. 

Druvorna till vinet (100% Chardonnay) kommer från diverse vingårdar i Santa Maria Valley (39%),  San Benito County (34%), Monterey County (17%) och Arroyo Grande AVA (10%). Vinet har legat tio månader på 100% fransk ek, där 5% av faten var nya. I den rena doften finns det vanilj, päron, passionsfrukt och gräddkola. I smaken hittar vi både gröna och röda äpplen, mogen persika,  mineral och en aning fat.

Vi har provat varje årgång av detta vin i runt femton år. Kvaliteten är oftast väldigt hög i förhållande till priset men så bra som vår flaska 2018 var nu i mars 2022 har jag inte varit med om någon gång tidigare. Vinet kan faktiskt mäta sig med de allra dyraste vinerna på Chardonnay från Kalifornien. Riktigt så fina lovord har jag aldrig tidigare tagit till om Caleras bas-chardonnay. Just nu finns inte vinet på Sb men ny årgång lär släppas så småningom. 2018 kostade 239 kr när jag köpte vinet i april förra året.

Krämig shrimp and grits med pancetta, paprika och stekt majs med vitlök.

2019 Laetitia Estate Pinot Noir

2019 Laetitia Estate Pinot Noir

Ett klart trevligt vin i det fasta sortimentet På Sb. Släpptes där i september förra året och kostar 179 kr. Det skulle ha kommit ytterligare en Pinot och en Chardonnay från samma producent i beställningssortimentet för några veckor sedan men de dök aldrig upp. Utan att ha kollat med importören Terrific Wines är det närma till hands att misstänka att det just nu är svårt att få tag på fraktcontainrar i USA.

I den romerska mytologin var Laetitia glädjens gudinna. Laetitia Estate i Arroyo Grande Valley grundades 1982 av champagnehuset Deutz. 1997 fick firman sitt nuvarande namn efter dåvarande ägarens dotter. Året efter såldes Laetitia igen. Nya ägare var en grupp där en av medlemmarna var nuvarande ägaren Selim Zilkha. Tillsammans med sin dotter Nadia Wellisz köpte Selim ut de andra ägarna 2001.

Fokus ligger på Pinot Noir men man odlar även Chardonnay, Pinot Blanc, Tempranillo, Syrah, Pinot Gris och Riesling.  Den sammanlagda vingårdsarealen ligger på 250 hektar. 

Vinet har en aning kryddig doft med hallon, jordgubb och körsbär. Vi kyler vinet ett par timmar i kylskåp och dricker det till pasta med svamp. Smaken är ganska stor med fat, solmogna röda bär och liten kryddighet. Gott!

Tortelloni med svamp och stekta champinjoner.

Cycles Gladiator Pinot Noir

Cycles Gladiator Pinot Noir

De flesta jag talat med är mycket skeptiska till vin förpackat på annat sätt än i glasflaska. Själv har jag inga problem med t ex vin på burk och tycker absolut att det finns tillfällen då en sådan kan vara att föredra. Det mest uppenbara är nog på utflykt. Oavsett om det kallas hajk (kängor och skalplagg) eller picnic (lågskor och linnekostym). 

Miljöaspekten ska heller inte förglömmas. Nu är jag inte tillräckligt insatt för att veta något om tillverkning av glasflaska jämfört med aluminiumburk men det är inte särskilt svårt att räkna ut att flaskans vikt definitivt blir en nackdel vid transport. När det gäller lagring av vin tror jag det mesta talar till burkens nackdel. Detta var första gången jag drack vin på burk men jag tror inte det var den sista.

Vi valde att testa denna Pinot Noir till härligt dekadenta Chili Cheese Fries med en ljuvlig gul cheddarsås. Inte nyttigt och inte fancy. Helt enkelt perfekt mat till vin på burk. Som faktiskt var helt OK även om Cycles Gladiator saknade komplexitet och var i allra enklaste laget. Precis som väntat.

I doften hittade vi björnbär, körsbär och jordgubb. Allt i form av godisbitar (om den liknelsen går att förstå?).  I smaken finns det hallon, cassis och lakrits. En burk på 375 ml kostar 69 kr på Sb.

Chili Cheese Fries

2018 Migration Pinot Noir Russian River Valley

2018 Migration Pinot Noir Russian River Valley

Migration startades 2001 av ägarna till välkända Duckhorn Vineyards i Napa Valley. Medan Duckhorn främst gjort sig ett namn på viner av bordeauxdruvor är det Bourgogne och druvorna Pinot Noir och på senare tid även Chardonnay från svala växtplatser som gäller på Migration. 

Det vin som finns i beställningssortimentet på Sb sedan i februari i år, finns inte med på Migrations hemsida. Vinerna som finns där kostar mellan $40 och $81. Det vin vi provat kostar 239 kr.

Men förlusten är främst amerikanernas. Detta är en alldeles utmärkt saftig Pinot som vi gärna dricker mer av. Jag tror redan jag vet vad vi ska dricka till årets gåsamiddag i november!

Fast denna gång valde vi Migration till kalvlever anglais med skysås och kokt potatis. Det var verkligen mitt i prick!

Vinet doftar hallon, blåbär och en aning vanilj. I smaken hittar vi söta hallon, jordgubbar, björnbär och faktiskt lite paj. Inte extremt komplext men ack så gott! Har legat 10 månader på franska fat. 35% var nya.

2019 Birichino Malvasia Bianca Pétulant Naturel

 

2019 Birichino Malvasia Bianca Pétulant Naturel

Första gången jag hörde talas om Pet Nat var när jag läste om Birichinos nya mousserande vin. Det var 2016. Ungefär samtidigt skulle Jen en sväng till New Yorks modevecka för att arbeta och jag bad henne kolla om hon kunde hitta en flaska och ta med sig hem. Men trots hjälp från en vän som då bodde i staden lyckades de inte hitta vinet. Personalen i butikerna ställde sig helt frågande när Pet Nat nämndes.

Sedan dess har intresset för detta sätt att göra mousserande vin exploderat och det är inte så vågat att påstå att det knappast finns någon vinbutik i NY som inte har flera varianter på sina hyllor.

Även på Sb drösslar det av Pet Nat även om det mesta är i beställnings- eller tillfälliga sortimentet. Men det var först tidigare i år 2021 som Birichinos variant hittade hit.

Det finns fortfarande en del ströflaskor kvar runtom i landet. Priset ligger på 249 och prisvärt kan man knappast kalla vinet. En hel del mousserande och champagne som presterar bättre går att köpa för ungefär samma peng eller mindre. Men Malvasia Bianca är en spännande druva och vackrare etikett har knappast något annat bubbel. Jag avråder definitivt ingen från att prova vinet.

I både doft och smak hittar vi en hel del fläder och äpple med låg syra. Här finns Fazer tutti frutti godis, aning kryddighet och vita vingummi. Smaken är något oren.

Vi dricker birichino Pétulant Naturel till smördegsbakelse. Vi börjar med att smeta Philadelphia på smördegen och strö lagrad riven ost över innan den åker in i ugnen på 200°. Efter cirka tio minuters gräddning lägger vi på löjrom, smetana, tunt skivad röd lök och dill. Efter fotografering och provsmakning ihop med vinet tar vi fram torkade blomblad och strör över. Det blir en fin brygga till det blommiga vinet.

Smördegsbakelse med löjrom, smetana, röd lök och dill.

2015 Sandhi Wines Chardonnay Sta. Rita Hills

2015 Sandhi Wines Chardonnay Sta. Rita Hills

Sandhi Wines startades 2010 av Rajat Parr och Sashi Moorman. Tillsammans driver den tidigare sommelieren Parr och kocken Moorman också Domaine de la Côte i Kalifornien och Evening Land Vineyards i Oregon. Hos Sandi handlar det om inköpta druvor medan Domaine de la Côte och Evening land har egna odlingar. Fokus ligger på Chardonnay och Pinot Noir och filosofin handlar om mindre ek, lägre alkoholhalt, mindre manipulation i vineriet och naturlig syra. 

När det kommer till 2015 Chardonnay Sta. Rita Hills  är det alltså inte riktigt en klassisk fet cali chard det handlar om. Det här lutar mer åt Meursault-hållet.

1200 flaskor släpptes på Sb i augusti 2018 och kostade 265kr. Vinet fick kanske inte de allra bästa recensionerna men ni hade alla helt fel. Det smakar alldeles fantastiskt! 

I doften finns smörkola, gula blommor, musselskal och mineral. Den friska smaken innehåller en hel del blandade citrusfrukter, ananas, mineral och mandel. 

Vi dricker 2015 Sandhi Wines Chardonnay Sta. Rita Hills till torskrygg i hummersås med potatismos och några ångade gröna sparrisar. Så enkelt och såå gott!

Torskrygg i hummersås med potatismos och sparris.

2013 Lamborn Family Vineyards Zinfandel "The Smile Vintage"

2013 Lamborn Family Vineyards Zinfandel "The Smile Vintage"

För ganska så länge sedan ramlade jag över en artikel och ett intressant recept i Saveur, ett Bonnierägt amerikanskt webbmagasin med artiklar om mat, vin och resor. Riktigt bra faktiskt!

Receptet jag fastnade för gick ut på att lägga revben i saltlag i två dygn, sedan baka in i en "kryddpasta" och steka i ugn. Det lät helt perfekt till ett spännande vin jag hade i källaren men jag valde att istället för revben använda oxfilé och hoppade över saltlagen. Det blev hur som helst himla gott och funkade perfekt till vinet jag plockat fram från källaren. Jag hade höga förväntningar och de infriades varenda en.

Grön-, svart- och rosépeppar tillsammans med koriander- och fänkålsfrö i 

i olivolja på ganska svag värme i en timme.

Innan jag kunde börja baka in oxfilén i kryddorna rostade jag dem och lät dem gå på svag värme i olivolja  i ungefär en timme. Jag använde svartpeppar, rosépeppar, grönpeppar (torkad), fänkålsfrö och korianderfrö. 

Nästa dag silade jag bort oljan och grovmortlade peppar och frön. Därefter klappade jag kryddmixen runtom hela filen, snurrade in den hårt i plastfolie och lät den vila tolv timmar i kylskåp

Oxfilé rullad i kryddorna och inlindad i plastfolie.

Sedan återstod endast att försiktigt steka steka filén runtom och låta den gå färdigt i 125-gradig ugn. 56° tycker jag är perfekt för oxfilé men det är så klart upp till var och en att avgöra. Innan filén skärs upp behöver den vila i i kvart. Annars blöder den något förfärligt.

Till filé serverade vi hasselbacksgratäng. Receptet kommer från världens bästa J. Kenji López-Alt.

Färdigstekt oxfilé som behöver vila innan den skärs upp.

Välkända vinmakare

Lamborn Family Vineyards gjorde sitt första vin 1982 och vinmakare var den i vinkretsar inte helt okände grannen Randy Dunn. En annan legendar vid namn Heidi Barret blev Lamborns vinmakare 1996 och är det än i dag. Heidi har gjort vin åt bland andra Screaming Eagle och Dalla Valle.

1991 började Lamborn ge varje årgång av sin Zinfandel ett eget namn. På flaskans baksida finns förklaring till varför årgången fått detta namn. "Både informativt och underhållande" tycker Lamborn. Årgången 2013 döptes till "The Smile Vintage" men jag minns tyvärr inte varför...

360 flaskor letade sig i alla fall till Sverige och släpptes på Sb i april 2018. Kostade 499 kr och fick strålande recensioner överallt. Trots att vinstilen redan då var allt annat än het. 

Druvorna har växt i Lamborns egen vingård 670 meter upp på Howell Mountain i Napa Valley. 1002 lådor gjordes av årgång 2013. 

Vinet har en mycket mörk och kompakt röd färg.  I den intensiva doften hittar vi björnbär, svarta vinbär, vingummi, vanilj och peppar. Smaken på Lamborn The Smile Vintage är förtätatd och vinet känns ganska hårt extraherat med smak av mörka plommon, svarta vinbär och björnbär. Lite viol och vanilj hittar vi också. Alkoholhalten ligger på 15,3%. Det finns fortfarande en hel del tannindamm och jag tror vinet hade kunna ligga i källaren många år framöver. Men jag ångrar absolut inte att korkskruven kom fram. Vinet var helt fantastiskt!

 

Hasselbacksgratäng

Oxfilé inbakad i peppar 

1 dl grönpeppar 

2 msk rosépeppar 

2 msk svartpeppar 

2 msk fänfålsfrö 

2 msk korianderfrö 

4 dl olivolja  

Rosta kryddor på medelvärme i 2 min. Häll på olja och sjud i 1 h. Kyl till nästa dag. Sila och mortla kryddorna. Täck köttet med kryddblandningen och klappa in. Lägg på bakplåtspapper och kyl i 12 timmar.  Hetta upp stekpanna och stek köttet runtom.  Kör färdigt i ugn 125° tills filé når önskad innertemperatur (55-60°)

Oxfilé inbakad i peppar med rödvinssky, hasselbacksgratäng
och haricots verts.

2014 Hyde de Villaine Chardonnay Hyde Vineyard Hyde Vineyards

2014 Hyde de Villaine Chardonnay Hyde Vineyard

Bakom etiketten Hyde de Villaine eller HdV står Larry Hyde i Kalifornien och Aubert de Vilaine i Bourgogne. Larry och familjen Hyde är framgångsrika med sitt Hyde Vineyards som har sammanlagt 80 hektar vingård i Carneros och levererar druvor till cirka trettiofem vinerier. Aubert de Vilaine driver tillsammans med sin fru Pamela (som är Larry Hydes kusin) sitt eget A. & P. de Villaine men är mest känd som delägare i Domaine de la Romanée Conti, världens kanske mest berömda vinhus med viner som säljs för rena fantasipriserna.

Min enda flaska av det här viner har tagit det lugnt i källaren sedan i februari 2019 då det släpptes 180 flaskor i Sb:s tillfälliga sortiment. Priset för en butelj låg på 644 kr. Just nu finns årgång 2015 av HdV Chardonnay i beställningssortimentet för 750 kr. Svensk importör är Ward Wines.

Vinet har en blommig doft med gula plommon, melon, grapezest och aning champinjon på burk. I den fruktiga smaken handlar det främst om citrus i form av apelsin, grape och citron men här finns också hasselnöt och brioche. Allt i utmärkt balans. Om man är ute efter riktigt bra Chardonnay från Kalifornien blir det inte mycket bättre än så här.

Vi dricker HdV till panerad torskrygg med ris, pak choi, stekt enoki och misosmör. Det blir toppen och jag har svårt att tänka mig att någon annan mat skulle fungera bättre till vinet. Jättegott!

Panerad torskrygg, japonicaris, enokisvamp med misosmör,
ångad morot och pak choi.