2011 Robert Mondavi Winery Fumé Blanc Reserve To-Kalon Vineyard

2011 Robert Mondavi Winery Fumé Blanc Reserve To-Kalon Vineyard

Till fredagens spenatlasagne med chevre och rostade solrosfrön satsar jag på ett vin jag druckit tidigare och gillat.

2011 gjordes 987 lådor Fumé Blanc Reserve från Robert Mondavi Vinery. Vinet har legat 10 månader på franska fat där 29% var nya. Därefter tillsattes en liten mängd Sémillon. Blandningen blev 98% Sauvignon Blanc och 2% Sémillon.

Doften är frisk och fruktig med tropisk frukt, grönt äppleskal, krusbär, kanderade apelsinskal, fat och aningen mineral. Syran är hög och lite kantig. I smaken handlar det om passionsfrukt, Granny Smith-äpple, apelsin och en hel del fat. Jag gillar det men kanske kan den lite bångstyriga syran lugna ner sig lite om ett par år.

Vinet släpptes på Sb i September och kostar 299 kr. Jag förstår att inte alla gillar fatad Sauvignon Blanc men jag gillar det!

Spenatlasagne med chevre och rostade solrosfrön fungerade
utmärkt till Mondavis Fumé Blanc.

2012 Cape Point Vineyards Chardonnay

2012 Cape Point Vineyards Chardonnay

Vi tänkte göra en fiskgratäng med ett par påsar rödspättafiléer från Öresund som legat i frysen sedan sommarens besök i Skåne. Eftersom det inte fanns något passande vin hemma fick det bli ett besök på Sb Regeringsgatan. Där hittade jag Den långe Jugoslaven som fick hjälpa till att rekommendera något passande. Det blev en Chardonnay från Cape Point Vineyards på druvor från Kaphalvön, strax söder om Kapstaden och den halvö där Godahoppsudden är belägen. 

Vinet ingår i det tillfälliga sortimentet och började säljas den andra september. Det kostar 169 kronor och har en alkoholhalt på 14%. Doften är fruktig med päron, ananas och mango. Här finns apelsinzest, Briogodis med fruktsmak, vanilj och fat. Vinet har legat 10 månader på ekfat där 30% var nya.

Munkänslan är något fet och i den blommiga smaken hittar vi smör,  päron, ananas, pomerans och fat. Det skulle kunna bli kvalmigt men här finns en frisk syra som håller ihop det hela. En schysst, enkel Chardonnay som funkar utmärkt till fiskgratängen men som får vissa problem när temperaturen i glasen stiger.

Fiskgratäng på rödspätta och sparris.

2010 Two Hands Grenache Yesterday's Hero

2010 Two Hands Grenache Yesterday's Hero

Det händer inte ofta att jag bloggar om samma vin i samma årgång, utan att det går lång tid emellan. Med Yesterday's Hero från Two Hands Wines i Barossa Walley gör jag ett undantag. Helt enkelt av den anledningen att jag tycker det är ett fantastiskt bra vin från en firma som imponerat på mig flera gånger.

Two Hands Wines startades 199 av Michael Twelftree och Richard Mintz. Fokus har hela tiden legat på Shiraz från olika regioner i Australien men Two Hands fuskar också en del med andra druvor och Yesteday's Hero är ett exempel på detta.

Vinet har en rödfruktig doft med hallon, jordgubbar och körsbär men här finns också svarta vinbär. Vi hittar också något vi enas om kan beskrivas som grafit samt en jordig ton.

Vinet är bärigt och mjukt med smak av hallon, jordgubbar och vinbär men också katrinplommon. Mjölkchoklad och karamell (Plopp!) tillsammans med lakrits och kryddor adderar komplexitet och här finns en mild och skön syra. Mycket bra!

Vi köpte Yesterday's Hero i våras hos australienexperten Crush Wine i Bryssel. Jag tappade kvittot någonstans på vägen hem men vinet kostade någonstans runt €20-25. Vi dricker det väl kylt till en höstig sallad på ugnsrostade rotfrukter och pumpa med fasanbröst och ceasardressing.

Jag har en blygsam önskan om att någon importör kontaktar Michael och Richard på Two Hands och ser till att deras viner går att köpa i Sverige.

Fasansallad på rostade rotfrukter, buttenut-pumpa, broccoli,
granatäpple och lite annat smått och gott.

2012 Quarisa Wines Caravan Durif

2012 Quarisa Wines Caravan Durif

Jag kan inte sticka under stol med att mitt förhållande till Petite Sirah är något ansträngt. Jag har druckit riktigt goda viner på druvan och en liten del Petite Sirah i en zinfandelblend kan uträtta underverk. Men ofta har rena Petite Sirah-viner gjort mig besviken. Det blev jag inte på billiga Caravan Durif.

Petite Sirah är en korsning mellan Peloursin och Syrah och i hemlandet Frankrike kallas druvan Durif. Det franska namnet kommer från François Durif som var den som runt år 1880 upptäckte den nya druvan. I Kalifornien och Australien används oftast namnet Petite Sirah men John Quarisa i New South Wales har som en hyllning till François Durif valt att använda druvans franska namn. Jag hittar ingen information om vinet på Quarisa Wines hemsida. Sådant gör mig alltid suspekt.

Jag blev bjuden på Caravan Durif för ett par veckor sedan och gillade vinet men det är alltid en annan sak för mig att dricka det hemma och analysera doft och smak lite noggrannare. Vi dricker vinet till hjortragu och potatisgnocchi med sockerärtor och ricotta och det blir en fullträff.

Till den vinvänliga maten fungerar det enkla vinet bättre än vad det gör på egen hand. Trots att jag långtifrån har någon fullständig överblick över utbudet kommer jag att sätta Caravan Durif överst på min lista över de viner som kostar under hundralappen på Sb. Vinia importerar och priset ligger på 89 kr.

I den fruktiga doften hittar vi färska plommon, svarta vinbär, körsbär och björnbär men också syntetiska varianter av den sort man hittar i diverse fruktgodis. Dessutom tobak, örter och mörk choklad.Vinet har legat 10 månader på en blandning av amerikanska och franska ekfat och det har satt spår. Förutom fat återkommer vinbären i smaken men det är framför allt torkad och konserverad frukt det handlar om. Vinet är ganska mjukt men saknar inte tanniner.

Gnocchi, hjortragu, sockerärtor och ricotta.

2011 Andrew Murray Vineyards Syrah Tous les Jours

 2011 Andrew Murray Vineyards Syrah Tous les Jours

Tous les Jours betyder dagligen men riktigt så ofta är jag inte beredd att dricka denna Syrah från Andrew Murray Vineyards i Santa Barbara County. Tous les Jours kostar 169 kr och har fått väldigt goda omdömmen från professionella provare i Sverige och utomlands. Men jag ställer mig aningen mer kritisk.

Det stora problemet med det här vinet är alkoholen (14,5%) som inte är speciellt snyggt integrerad. Jag tycker att viss alkoholhetta ofta kan vara trevligt som en krydda i vinet men här fungerar det inte. Förutom det har jag inte mycket att klaga på. Här finns en doft med både färska och torkade mörka bär, choklad och chark. Dessutom något som påminner om rumtopf. Smaken är inte lika expressiv men vi hittar blåbär, choklad och fat. Vinet har legat 22 månader på en blandning av nya och begagnade franska fat.

Vi dricker Tous les Jours till lammkotletter som marinerats med citron, massor av rostad vitlök och kryddor. Till det rör vi ihop hackad dill med turkisk youghurt, bakar potatis och gör en mixad sallad med granatäpple. Mums!

Jag har nu provat 2 lite enklare viner från Rhônefantasten Andrew Murray och blivit nyfiken på mer. Därför har jag slängt in en beställning på 2011 Expérance som är ett litet kliv uppåt på stegen och det enda vin från Andrew Murray som finns i beställningssortimentet. Divine importerar.


Lammkotletter Shawarma

2 pers

4 lammkotletter
1 vitlök
2 citroner, saft från båda + zest från 1 citron
1 tsk korianderfrö
1 tsk timjan
1 tsk lökpulver
1/2 tsk svartpeppar
1/2 tsk kanel

Skär av toppen av vitlöken. Häll på ett par msk olivolja och slå in den i folie. Rosta 1,5 h i  ugn 175°. Ta ut ocjh låt svalna något. Pressa ut vitlöken. Använd ca 2 msk och spara resten för framtida bruk. Rosta koriander och timjan i en torr stekpanna. Mortla. Lägg 2 msk vitlök i en påse och häll på citronsaft. Tillsätt kryddor och zest. Lägg i kotletterna och marinera i kyl över natten. Stek sedan i smör. Salta. 

Jag vet inte hur en Shawarma ska kryddas men Food and Wine kallade ett liknande recept för Shawarma och jag har helt enkelt snott namnet från dem.

Lammkotletter Shawarma med dillyoghurt, sallad och granatäpple.

2010 Lang & Reed Cabernet Franc North Coast

2010 Lang & Reed Cabernet Franc North Coast

Lite trix är det att köpa det här vinet från Lang & Reed som måste privatimporteras via Sundell Selections. Det sälj endast i 4-pack och priset ligger på 276 kr per flaska. Men vi som gillar Cab Franc har ingenting att förlora på att anstränga oss lite. Det här är nämligen riktigt bra och jag har i alla fall bestämt mig för att handla mer!

Även om Lang & Reed gör vin som innehåller andra druvor är Cab Franc basen i hela deras verksamhet. Så har det varit ända sedan firman startades 1996 av Tracey och John Skupny. Den senare med 25 års erfarenhet från Caymus Vineyards, Clos du Val och Niebaum-Coppola.

Druvorna till vinet kommer från fyra olika vingårdar. Tre i Lake County och en i Napa Valley. 10% av druvorna kommer från  Sugarloaf Vineyard iden svala sydvästra delen av Napa Valley där också druvorna till firmans prestigevin Two-Fourteen kommer från.

Vi dricker 2010 Lang & Reed Cabernet Franc North Coast till pizzor med champinjoner, zuccini och bacon. Det fungerar utmärk till vinet men jag önskar att jag kommit ihåg att lägga på lite grön paprika som jag ursprungligen tänkt.

Inte helt oväntat finns det nämligen spår av grön paprika i vinet. Här finns även toner av jord och skog tillsammans med körsbär, plommon och fat. Vinet har legat 8 månader på franska fat.

Smaken är bärig av jordgubbar och vinbär men här finns också coca-cola, marsipan och rejält med tanniner och ganska hög syra. Vi gillar det här men tror att det blir ännu bättre om det får ett par år på rygg.

Pizza med zuccini, champinjon och bacon. En halv jalapeno
fick också vara med. Efter gräddningen lade vi
på några ruccolablad.

2009 Murphy-Goode Zinfandel Liar's Dice

2009 Murphy-Goode Zinfandel Liar's Dice

Precis som Byron i förra posten är det jättefirman Jackson Family Wines som äger Murphy-Goode. Jag har tidigare druckit årgång 2008 av detta vin som fanns i beställningssortimentet men från och med 2 september ingår Liar's Dice i Sb:s ordinarie sortiment. Jag har mailat Sb och påpekat felstavningen av vinets namn på hemsidan. Fondberg importerar och priset ligger på 179 kr.

Eftersom jag gillade vinet förra gången ville jag naturligtvis testa också 2009:an och skillnaderna är ganska stora. För att sammanfatta tycker jag ännu bättre om den aktuella årgången! Druvblandningen består av 98% Zinfandel och 2% Carignan. Jag upplevde det som om druvorna till 2009:an plockats tidigare än 2008:an men hittar ingen information om detta. Att vinet är friskare och frukten är mindre solmogen gjorde att jag fick vara mycket försiktig med chilihettan i mina enchiladas. Med ett riktigt syltigt vin hade det funkat att vara riktigt generös med jalapeño men med 2009 Liar's Dice fick jag vara försiktig med chili. Nu blev mina enchiladas med pulled beef riktigt goda ändå!

2009 Liar's Dice doftar plommon och björnbär. Här finns en del fat, peppar, gröna örter och eukalyptys. Smaken är frisk med blåbär, vinbär och plommon som inte mognat fullt ut. Här finns också fat och en kryddig ton av kanel.

2 kg högrev

Maten då? Jag hade tänkt mig att göra pulled pork och använda som fyllning i enchiladas men eftersom jag inte fick tag på någon bra fläskkarré fick det bli pulled beef på högrev istället. Något jag aldrig testat att laga förut. Jag gjorde den på samma sätt som om jag haft karré, dvs med grovt skivad gul lök, habaneros och coca-cola. Däremot blandade jag inte med bbq-sås utan kokte en salsa roja som jag använde som sås i och på mina enchiladas.

Högrev efter 6 timmar i ugnen tillsamman med en burk Coca-Cola,
ett par gula lökar och några habaneros.

Pulled beef

1-2 kg högrev, så fet som möjligt
1-2 gula lökar, skivade
2 habaneros skivade
33 cl coca-cola
salt
peppar

Gnid in högreven med salt och peppar. Lägg i en gryta med lock som tål ugnsvärme. Lägg lök och habanero ovanpå steken. Häll Coca-Cola över alltsammans. Lägg på locket och ställ grytan i ugn 100° i ca 6 h eller tills köttet lätt faller isär. Ta ur och luckra upp köttet. Tillsätt någon del av spadet men var försiktig med habanersosskivorna!

Enchiladas med pulled beef och sallad med korianderdressing.

2011 Byron Pinot Noir Santa Barbara County

2011 Byron Pinot Noir Santa Barbara County

Jag tog en rejäl funderare på vad jag skulle dricka till burgare med grillad halloumi och kom fram till att en kryddig Pinot Noir nog skulle göra jobbet. För ett tag sedan drack jag en riktigt bra Chardonnay från Byron i Santa Maria Valley. Det har nu lanserats en bas-pinot från samma firma och den var jag naturligtvis nyfiken på.

Byron som startades 1984 har haft flera ägare. 1990 såldes firman till Robert Mondavi och sedan vidare till Constellation Brands och Legacy Estates Group. I dag är det Jackson Family Wines som äger firman och sedan 2003 är Jonathan Nagy Byrons vinmakare. Byron gör flera viner på Chadonnay och Pinot Noir men också ett stilla vin på Pinot Blanc. Vin med druvor från Santa Barbara County är de enklaste och billigaste i Byrons portfölj och för tillfället de enda som finns i Sverige. Byron importeras av Winemarket. 

2011 Byron Pinot Noir Santa Barbara County som kostar 169 kr är gjort på hela druvklasar och har legat 10 månader på franska ekfat där 20% var nya. Fatlagringen har lämnat subtila spår i vinets doft som domineras av blåbär, hallon, jordgubbar, plommon och diverse julkryddor. I smaken åtekommer hallon och plommon. Dessutom finns här en del mineral, örter, kryddor och piptobak.

Elegant, god och enkel Pinot Noir som säkert kan ligga till sig ett år eller två och som jag kommer köpa mer av. Fungerade utmärkt till mina vegetariska burgare med grillad halloumi och bbq-sås.

Halloumiburgare med bbq-sås och favoritbröd från Magnus Johansson.
Dessutom nyfriterade pommes och en kryddig mayo.