Montepuliciano d’Abruzzo ligger mitt i Italien vid Adriatiska havet. Om det är druvan Montepuliciano som gett namn åt området eller tvärtom vet inte jag men efter Sangiovese är Montepuliciano den mest odlade druvan i landet. Valle Reale är gjort på 100% Montepuliciano, annars är blandningar med Sangiovese vanliga. Vinet doftar kryddigt och körsbär och av fatlagringen och detsamma återkommer i den mjuka smaken. Passar utmärkt till våra pizzor med champinjoner och soltorkade tomater och Pecks egen salami som Jen inhandlat i Milano.
Jag hade besök av mina arbetskamrater Charlotte och Sanna som påstod att pizzan var den bästa de ätit (vilket jag inte tror på). Om det finns någon hemlighet bakom dessa pizzor är det förmodligen bottnen som är gjord på dinkelmjöl och kalljäst, eller tomatsåsen med mycket olivolja, lök och vitlök, tomatpuré, kycklingfond och konserverade plommontomater av hög kvalité. Detta kokas ihop i minst en halv timme och smaksätts sedan med svartpeppar från kvarn, salt, socker, torkad chili och oregano.
Sanna, Charlotte och jag arbetade tidigare på samma avdelning men numera är det inte så ofta vi ses. Båda är mycket intresserade av god mat och dryck och vi beslöt att ta upp våra numera insomnade månatliga sammankomster på stadens bättre restauranger.
Middagen inleddes såklart med en pizzasallad som jag varmt kan rekommendera. Den förhöjer verkligen en pizzafest. Gör gärna den flera dagar i förväg och låt stå kallt men glöm inte att röra om någon gång om dagen.
Till dessert blev det vit chokladmousse och varsin macaroon som Jen köpt på Ladurée i Paris. Det är världens bästa kakor!
Pizzasallad
1 dl olja
1 dl vitvinsvinäger
1/2 dl vatten
1/2 dl strösocker
1/2 tsk salt
1/2 medelstort vitkålshuvud
svartpeppar
Strimla vitkålen och lägg den i en plast eller glasskål. Koka sedan samman olja, vinäger, vatten salt och socker. Häll vätskan över salladen och smaksätt med svartpeppar. Salladen smakar bäst om den få dra 4-5 dagar i kylskåp, rör om några gånger under den tiden. Använd endast plast eller glasskål. Lämna inte metallredskap i salladen.
Jag hade besök av mina arbetskamrater Charlotte och Sanna som påstod att pizzan var den bästa de ätit (vilket jag inte tror på). Om det finns någon hemlighet bakom dessa pizzor är det förmodligen bottnen som är gjord på dinkelmjöl och kalljäst, eller tomatsåsen med mycket olivolja, lök och vitlök, tomatpuré, kycklingfond och konserverade plommontomater av hög kvalité. Detta kokas ihop i minst en halv timme och smaksätts sedan med svartpeppar från kvarn, salt, socker, torkad chili och oregano.
Sanna, Charlotte och jag arbetade tidigare på samma avdelning men numera är det inte så ofta vi ses. Båda är mycket intresserade av god mat och dryck och vi beslöt att ta upp våra numera insomnade månatliga sammankomster på stadens bättre restauranger.
Middagen inleddes såklart med en pizzasallad som jag varmt kan rekommendera. Den förhöjer verkligen en pizzafest. Gör gärna den flera dagar i förväg och låt stå kallt men glöm inte att röra om någon gång om dagen.
Till dessert blev det vit chokladmousse och varsin macaroon som Jen köpt på Ladurée i Paris. Det är världens bästa kakor!
Pizzasallad
1 dl olja
1 dl vitvinsvinäger
1/2 dl vatten
1/2 dl strösocker
1/2 tsk salt
1/2 medelstort vitkålshuvud
svartpeppar
Strimla vitkålen och lägg den i en plast eller glasskål. Koka sedan samman olja, vinäger, vatten salt och socker. Häll vätskan över salladen och smaksätt med svartpeppar. Salladen smakar bäst om den få dra 4-5 dagar i kylskåp, rör om några gånger under den tiden. Använd endast plast eller glasskål. Lämna inte metallredskap i salladen.
4 kommentarer:
Allt e så over the top här! Jag lagar mat med den STORA målarpenslen här och får mindervärdeskomplex. Det blev fasan i Schlemertopf med rotfrukter och lammaxel enligt ett modifierat Jens Linder-recept. Gott var det men jag skulle aldrig kunna skriva ett recept på det.Kanske blir det bättre i den nya lägenhetens nyrenoverade kök.
Som jag skall göra pizzasalladen! I love pizzasallad men har missat det där med att värma upp ingredienserna.
Jag har sett att i diskussionerna om den bästa pizzasalladen finns förslag på att man ska koka vitkålen för att den ska bli mjuk. Det känns helt fel, tycker jag.
Glöm inte det viktigaste - att låta salladen stå i flera dagar innan du käkar den.
Jag tror på att låta den stå, inte koka vitkålen. Morgon i Helsinki. Dricker kaffe och surfar. Ha en bra dag!
Skicka en kommentar