Tillsammans med några mat och vinintresserade vänner bestämmer vi oss för att ordna en liten vinprovning. Eftersom både jag och Ali har Syrah/Shiraz som favoritdruva bestämmer vi att testa vin på denna druva från olika delar av världen som vi kan få tag på via Sb.
Tyvärr hinner inte alla beställningar komma fram och den slutgiltiga uppställningen blir:
2007 Tulbagh Mountain Vineyards (TMV) Syrah Swartland 189 kr, Sydafrika
2008 Charles Smith Syrah Boom Boom! 124 kr, USA
2005 Cave de Tain Hermitage 339 kr, Frankrike
2005 Pago de Vallegarcia Syrah 297 kr, Spanien
2006 Tim Adams Shiraz The Aberfeldy 299 kr Australien
Som joker kastar vi dessutom in papplådevinet Aussie Kangaroughe Shiraz 59kr/1l. Provningen genomförs helblind förutom för mig som vet vilka viner som finns med, dock inte i vilken ordning de kommer.
Tyvärr är det något som inte stämmer med Pago de Vallegarcia som Jen och jag drack för något år sedan och tyckte mycket om då. Den hamnar sist hos alla provare.
När resultaten räknas samman hamnar Boom Boom! från Charles Smith i Washington på första plats. Ett vin som är drickfärdigt redan nu och som naturligtvis tjänar på det. För mig hamnar Tim Adams The Aberfeldy i topp. Hermitagen från Cave de Tain är helt sluten trots många timmars luftning och på min lista hamnar den orättvist näst sist om defekta Pago de Vallegarcia inte räknas med, strax före Aussie Kangarouge .
Så här blev mitt resultat:
1. 2006 Tim Adams Shiraz The Aberfeldy
2. 2008 Charles Smith Syrah Boom Boom!
3. TMW Syrah Swarland
4. 2005 Cave de Tain Hermitage
5. Aussie Kangaroughe Shiraz
6. 2005 Pago de Vallegarcia Syrah
Innan det är dags för varmrätt hinner vi mumsa i oss några fatastiska ostar från Winjas på Kungsholmen.
Långlagrad getost, brie, reblouchon och grottlagrad emmenthaler.
Sedan blir det klassisk syrahmat: helstekt entrecôte med potatisgratäng och rödvinssås. Det gör ingenting att jag glömmer bort haricots vertsen.
Dryck till denna enkla med goda mat blir ännu en Syrah. Nu från Californien och Maggie Harrison i Oregon. Druvorna däremot kommer från Kalifornien, närmare bestämt från berömda White Hawk Vineyard i Santa Barbara. Jen och jag drack 2005:an i augusti och tyckte väldigt mycket om den. Ett av av de bästa viner på denna druva jag provat och dagens vin som fortfarande har massor med år framför sig är knappast sämre.
Vinet har luftats i ganska många timmar. I doften hittar jag björnbär, blåbär, plommon och röda, mogna körsbär. Bären har kryddats med vanilj, rök och lite läder.
I munnen är vinet fruktigt men samtidigt ganska stramt. Här finns såklart massor av både röda, blå och svarta bär. Fatlagringen märks tydligt med en skön vaniljnyans men blir aldrig påträngande eller dominerande och de 15,5 procenten alkohol är så strålande fint integrerade att de knappast märks mer än med en svag ton av svartpeppar. Här finns ganska gott om tanniner och en härligt lång eftersmak.
2006 Lillian Syrah White Hawk är givetvis slut på Sb. Jag köpte mina flaskor i december och de kostade då 699 kr.
Rödvinssås med rosmarin
1 gul lök
1 morot
1/4 rotselleri
1 palsternacka
1 msk smör
2 msk tomatpuré
5 dl rött vin
1 kvist rosmarin
1 msk balsamvinäger
2 tsk mörkt muscovadosocker
salt
peppar
maizena
Hacka rotfrukterna och löken i små bitar. Stek i smör på medelvärme i några minuter. Tillsätt tomatpure och rosta ordentligt. Häll i vinet och lägg i rosmarinkvisten. Småkoka i ca 20-30 min. Sila därefter såsen och smaka av med socker, salt och peppar. Har du steksky från kött är det läge att tillsätta denna nu. Red med maizena för en tjockare sås.
Dryck till denna enkla med goda mat blir ännu en Syrah. Nu från Californien och Maggie Harrison i Oregon. Druvorna däremot kommer från Kalifornien, närmare bestämt från berömda White Hawk Vineyard i Santa Barbara. Jen och jag drack 2005:an i augusti och tyckte väldigt mycket om den. Ett av av de bästa viner på denna druva jag provat och dagens vin som fortfarande har massor med år framför sig är knappast sämre.
Vinet har luftats i ganska många timmar. I doften hittar jag björnbär, blåbär, plommon och röda, mogna körsbär. Bären har kryddats med vanilj, rök och lite läder.
I munnen är vinet fruktigt men samtidigt ganska stramt. Här finns såklart massor av både röda, blå och svarta bär. Fatlagringen märks tydligt med en skön vaniljnyans men blir aldrig påträngande eller dominerande och de 15,5 procenten alkohol är så strålande fint integrerade att de knappast märks mer än med en svag ton av svartpeppar. Här finns ganska gott om tanniner och en härligt lång eftersmak.
2006 Lillian Syrah White Hawk är givetvis slut på Sb. Jag köpte mina flaskor i december och de kostade då 699 kr.
Rödvinssås med rosmarin
1 gul lök
1 morot
1/4 rotselleri
1 palsternacka
1 msk smör
2 msk tomatpuré
5 dl rött vin
1 kvist rosmarin
1 msk balsamvinäger
2 tsk mörkt muscovadosocker
salt
peppar
maizena
Hacka rotfrukterna och löken i små bitar. Stek i smör på medelvärme i några minuter. Tillsätt tomatpure och rosta ordentligt. Häll i vinet och lägg i rosmarinkvisten. Småkoka i ca 20-30 min. Sila därefter såsen och smaka av med socker, salt och peppar. Har du steksky från kött är det läge att tillsätta denna nu. Red med maizena för en tjockare sås.
Kära Johan!
SvaraRaderaVilken kväll!!!Vi är helt in awe! Så många smaker och skratt! Vi ser framemot flera kvällar tillsammans med Er!
Roligt och läsa om alla viner men vi saknar det goda desertvinet! Vad hette den?
Ikväll blir det de sista glasen Tim Adams som också var min favorit!
Kramar,
Ali
fler kvällar ska det absolut bli!
SvaraRaderadessertvinet kommer i en senare post men nu måste jag se till att ombestyra dagens matlagning...
tack själva för en mycket trevlig kväll. ser redan fram emot nästa gång.
jen hälsar!
/johan
så Tim adams spöade även Lillian???.
SvaraRadera/Johan
Nej, Tim Adams var bäst bland de 6 provningsvinerna. Lillan var utom tävlan.
SvaraRaderaja men ni måste väl tyckt till om hur Lillian stod sig om ni drack även det vinet under samma kväll? Om Lillian spelade i en egen liga och utklassade Tim Adams t.ex?
SvaraRadera/Johan
glömde ju fråga om det finns några likheter mellan Lillian och Ojais White hawk, druvorna kommer väl från samma vingård? Har aldrig smakat Lillian men Ojai rankar jag högt
SvaraRadera/Johan
Johan,
SvaraRaderaJag tycker Lillan var flera gånger bättre Än The Aberfeldy men är så klart medveten om den påverkan som mina förväntningar hade.
Visst finns det likheter mellan Ojai och Lillians viner från White Hawk Vineyard. Båda är fantastiska men balansen några stå vassare i Lillian samtidigt som Ojai tjänar på att vara ett år äldre.