2010 Seghesio Family Vineyards Zinfandel Sonoma

2010 Seghesio Family Vineyards Zinfandel Sonoma 

Julens besök i Skåne avslutades med en middag på hare med klassiska vilt-tillbehör som sirapsstekt brysselkål, gräddsås och svartvinbärsgelé. Mycket, mycket gott!

Till detta blev det senaste årgången av Seghesios Zinfandel med druvor från Dry Creek Valley och Alexander Valley i Sonoma County. Vinet har i olika årgångar funnits i Sb:s sortiment sedan 2003 och priset ligger för närvarande på 179 kr. Just nu är aktuell årgång 2010 men i vissa butiker är det fortfarande 2009:an som gäller.

Seghesios bas-zin är aldrig dålig och 2007:an var något alldeles enastående. 2010 kommer inte i närheten av det vinet.

Seghesio har gjort vin i Sonoma sedan 1902 men 2011 såldes hela klabbet* till Crimson Wine Group för ryktesvis $90 000 000. Familjens inflytande över vinerna kommer dock även framöver vara starkt och Ted Seghesio fortsätter som chefsvinmakare.

Doften är fruktig med körsbär och björnbär. Här finns en svag ton av drottningsylt tillsammans med svartpeppar, eukalyptus och örter. Över det hela svävar en ganska obehaglig kemisk doft av lösningsmedel.

Smaken är rättfram med mörka bär och svartpeppar. Tyvärr finns den kemiska tonen även här.

Jag kommer i vetenskapens namn att lägga undan ett par flaskor 2010 Seghesio Family Vineyards Zinfandel Sonoma några år för att se vad som händer men kommer inte att dricka det igen snart.

*Nej, faktiskt inte riktigt hela klabbet. En del vingårdsmark ingick inte i försäljningen till Crimson utan stannar i familjens ägo. 

2009 Au Bon Climat Pinot Noir

2009 Au Bon Climat Pinot Noir

Till årets jultorsk dricker vi rött från Au Bon Climat och Santa Barbara County. Pinot Noir kanske inte låter självklart till kokt torsk men det funkar riktigt bra ihop med senapssås (om det inte blir alltför mycket senap) och knaperstekt bacon.

Denna bas-pinot för 215 kr är fortfarande ung men klart mycket bättre än vad 2008:an var vid samma tid i fjol.

I doften hittar vi mörka och röda bär som körsbär och hallon tillsammans med pepprighet, örter och choklad.

Samma saker återkommer i smaken tillsammans med jordgubbar. Riktigt bra!

Kokt torsk med senapssås, ärtor och knaperstekt bacon.

2009 Ridge Chardonnay Estate

2009 Ridge Chardonnay Estate

2009 gjorde Ridge inte någon Chardonnay Monte Bello, firmans vita prestigevin. All Chardonnay från vingården med samma namn blev istället buteljerat som Estate och i december släpptes 360 flaskor på Sb för 295 kr styck.  Det finns fortfarande några kvar och jag är sugen på att köpa varenda en!

Vi har vid flera tillfällen provat Chardonnay från Ridge och de har aldrig varit dåliga men ibland fantastiska. Bästa hittills var en Monte Bello från 2004. Estate 2009:an visar sig dock vara nästintill lika bra!

Det doftar våt sten, citron, grape, gula blommor, rambutan, smör och aningen vanilj från fatlagringen. Här finns dessutom päron och äpple.

Mineraltonen återkommer i smaken liksom diverse citrusfrukter men här finns också melon, päron och ananas. Fat finns definitivt med i bilden men de är vrålsnyggt integrerade. 10% av vinet har legat femton månader på nya ekfat, 15% på ett åt gamla, 25% på två och 30% på tre-fyra år gamla fat. 93% av dessa var amerikanska och 7% franska.

Inspirerade av Anders Öhman bestämmer vi oss för att laga Kyckling Kiev som borde fungera bra med vinet. Receptet vi använder är från Öhmans Mat & Vin men vi använder panko istället för vanligt ströbröd. Jag är inte säker på att det var någon förbättring men detta är nog det bästa man kan göra med trist bröstfilé av kyckling och det blir inte oväntat, en höjdare tillsammans med Chardonnay från Ridge.   

Kyckling Kiev med sparris och sallad med galiamelon.

2009 Calera Pinot Noir Central Coast

2009 Calera Pinot Noir Central Coast

Denna bas-pinot från Calera i Hollister har imponerat på oss gång på gång och 2009 är inget undantag, snarare tvärtom. Druvorna kommer från sju olika counties i Central Coast AVA, största delen (33%) från San Luis Obispo. Vinet har legat 11 månader på franska ekfat där 10% var nya. Totalt gjorde Calera nästan 12 500 lådor av detta vin år 2009. 4200 flaskor hamnade på Sb:s hyllor och det finns fortfarande en del kvar.

Vinet har en bärig, saftig doft med hallon, jordgubb och körsbär. Här finns choklad och lakrits, lite läder och en grön, örtig ton.

Jordgubbar och hallon dominerar den aningen kryddiga smaken men här finns också cassis, kolaremmar och choklad. Det senare kommer fram mer och mer efter hand som vinet får andas.

Caleras enklaste och billigaste vin på denna druva gör nog ingen besviken (åtminstone inte den som gillar cali-pinot) och vi kommer definitivt att inhandla fler flaskor. Calera Pinot Noir kostar 199 kr på Sb.

Franko har också provat.

Italien-inspirerade hjortburgare som vi blandat lök, vitlök
och örter i och som serverades med buffel-mozzarella.

2009 Little Beauty Pinot Gris

2009 Little Beauty Pinot Gris

Nystartade Little Beauty från Waihopai Walley ungefär mitt i Marlborough, Nya Zeeland, gör små volymer av Pinot Gris, Riesling, Sauvignon Blanc, Gewurztraminer och Pinot Noir. Trots de små volymerna är Little Beauty en storsatsning med modern teknik i de ekologiskt certifierade vingårdarna. Vad jag kunnat få fram exporteras vinerna än så länge endast till Storbritannien och Skandinavien.

2009:an är andra årgången av Little Beauty Pinot Gris och odlingen som planterades 2002 upptar mindre än 2 hektar. Vinet finns i beställningssortimentet och kostar 139 kr.

Vi dricker det till kycklinglårfilé som ”marinerats” i sriracha (en stark chilesås) wokade nudlar och en sur-söt ananassås. Vinet som är torrt men har ganska hög restsötma, tar hand om hettan från srirachan och det blir en perfekt matchning med sötman och syran från ananassåsen.

Little Beauty Pinot Gris har en blommig, mineralig doft med massor av frukt. Här finns gråpäron, aprikos, persika, ananas och clementin.

Vinet har som sagt ganska hög restsötma och honung återfinns i smaken. Syran är också ganska hög och gör att vinet upplevs friskt och fräscht. Förutom honung hittar vi melon, ananas och vanilj.

Ett vin som smakar mycket bra på egen hand och är mycket matvänligt. Det här kommer vi att beställa mer av!

Sriratchakyckling med söt-sur ananassås

4 pers

400 g kycklinglårfilé

½ msk salt

1 msk lökpulver

½ msk vitlökspulver

½ msk rökt paprikapulver (het)

1 msk olja

½ dl sriracha

140 g ananasringar, skurna i små bitar, ca 1 cm

1 dl äppelcidervinäger

1 dl farinsocker

2 tsk potatismjöl

salt

Lägg kryddor och kyckling i en plastpåse och skaka så att kryddorna fördelas jämt på köttet. Tillsätt sriracha  och låt stå i rumstemperatur ett par timmar. Woka snabbt på hög värme och lägg kycklingen i en ugnsfast form. Kör klart i ugn 200° i 15 min.

Koka upp vinäger och farinsocker. Blanda ut potatismjöl i lite vatten. Blanda i såsen. Ta bort från värmen så fort det kokar upp igen. Smaka av med salt. Vänd i ananasen.

   Sriratchakyckling med bok choi, söt-sur ananassås och wokade 

nudlar med purjolök, röd paprika och ostronskivling.  

2004 Charles Melton Nine Popes

2004 Charles Melton Nine Popes

I februari 2008 inhandlade jag en flaska Nine Popes från 2003 på Sb. Den hamnade i källaren men försvann vid det sorgliga och fortfarande något overkliga inbrottet, ungefär vid den tid jag hade tänkt ta fram korkskruven. Jag har alltså aldrig smakat detta prestigevin från Charles Melton i Barossa. Förrän nu.

Vid vårt besök i Antwerpen fanns Nine Popes i årgång 2004 i butiken Ad Bibendum för 324 kr och jag skulle äntligen få chansen att testa. Att 2003 kanske anses vara ett bättre år hade mindre betydelse. Att dricka 9 Popes känns på något sätt som att komma ikapp verkligheten…  

Druvblandningen i 9 Popes består av Shiraz, Grenache och Mourvedre men hur stora respektive andelar handlar om har jag inte lyckats få fram.

Doften domineras av röd frukt som körsbär och plommon. Här finns vinbärsgelé, lakrits, svartpepper och fattoner. I smaken är det främst plommon och svarta vinbär tillsammans med kryddor och fat. Vinet är mycket saftigt och här finns i stort sett inga tanniner alls. Mycket matvänligt men jag tror dock att vinet passeras sin peak så drick nu!

Jag låter vinet ackompanjera tjälknöl på hjort, en krämig potatisgratäng och haricots verts.

Tjälknöl på hjort

6 pers

1 hjortstek på ca 2 kg

7 dl vatten

3 dl rött vin

2 tsk socker

1 dl salt

2 lagerblad

Sätt in den frusna steken i ugn 100°. Sätt i termometer efter några timmar när köttet tinat så pass att det är möjligt. Kör i ugnen tills innetemperaturen når 65° Koka under tiden ihop ingrediensena till saltlagen och låt svalna. Lägg det färdiga köttet i en tät plastpåse och häll på saltlagen. Låt stå i ca 4 h. Torka sedan av köttet och skiva upp det.

2010 Torbreck Shiraz Woodcutter's

2010 Torbreck Shiraz Woodcutter's

När NK på fredagen rear ut Wagyu entrecôte för det facila priset av 899 kr kilot och jag har vägarna förbi, tanker jag genast om och hoppar över den asiatiska hämtmat jag egentligen tänkt äta till middag. Att slänga en entrecôte i stekpannan kommer att gå fortare än att promenera och hämta mat och inte blir det dyrare heller.

Till köttet som visar sig vara strålande gott och mört, blev det pommes, tryffelsmör och kraftpaketet Woodcutter’s Shiraz från Torbreck i Barossa.

Vinet har en fruktig men något oren doft. Här finns plommon, hallon och björnbör men också gräs och örter, vitpeppar, fat och eukalyptus.

I smaken hittar jag plommon som inte fått mogna helt, hallon, örter och fat. Vinet är mjukt men har bra syra och aningen tanniner. Även om vinet är mycket ungt fungerar det bra att dricka nu med någon timme i karaff men det kan säkert med fördel ligga några år.

2010 Torbreck Shiraz Woodcutter’s släpptes 1 december och kostar 229 kr.

Waguy entrecôte med tryffelsmör och pommes.