Min intention att inte köpa vin från företag som arbetar med biodynamiska metoder har kommit på skam igen. DeLoach är nämligen är i full gång med att ställa om sin druvodling från ”organic” och ”sustainiable” till just biodynamisk.
De Loach historia börjar 1973 med brandmannen Cecil DeLoach från San Francisco som planterade Pinot Noir i Russian River Valley. I dag ägs DeLoach av familjen Boisset från Nuits-Saint-Georges i Bourgogne.
OFS i namnet står för ”Our Finest Selection” och visst är det här ett bra vin. Vi dricker det något kylt (14 °C) och så länge temperaturen är låg är det ganska fantastiskt men när den stiger känns det tyvärr att vinet är ganska obalanserat . Det är de 15 procenten alkohol som ställer till med besvär.
Vinet har mörk Pinor Noir-doft med hallon, björnbär och blåbär samt ännu syrligare bär som krusbär men också syltiga toner, främst drottningsylt. Här finns vidare gräs, vitpeppar och fat. Vinet har lagrats på franska ekfat varav 25% var nya.
Smaken på 2006 DeLoach Pinot Noir OFS är mycket fruktig. Bland bären är det hallon, jordgubbar och blåbär som dominerar men vinet är behagligt kryddigt och örtigt. Som tidigare nämnts är dock eldigheten från alkoholen i eftersmaken alltför dominerande när temperaturen i vinet stiger.
Vi dricker vinet till torsk som stekts i ugn under ett frasigt täcke av ströbröd och parmesan, kokta ärtor och en svartrotspuré med tryffel. Smaskigt är bara förnamnet!
OFS i namnet står för ”Our Finest Selection” och visst är det här ett bra vin. Vi dricker det något kylt (14 °C) och så länge temperaturen är låg är det ganska fantastiskt men när den stiger känns det tyvärr att vinet är ganska obalanserat . Det är de 15 procenten alkohol som ställer till med besvär.
Vinet har mörk Pinor Noir-doft med hallon, björnbär och blåbär samt ännu syrligare bär som krusbär men också syltiga toner, främst drottningsylt. Här finns vidare gräs, vitpeppar och fat. Vinet har lagrats på franska ekfat varav 25% var nya.
Smaken på 2006 DeLoach Pinot Noir OFS är mycket fruktig. Bland bären är det hallon, jordgubbar och blåbär som dominerar men vinet är behagligt kryddigt och örtigt. Som tidigare nämnts är dock eldigheten från alkoholen i eftersmaken alltför dominerande när temperaturen i vinet stiger.
Vi dricker vinet till torsk som stekts i ugn under ett frasigt täcke av ströbröd och parmesan, kokta ärtor och en svartrotspuré med tryffel. Smaskigt är bara förnamnet!
Svartrotspuré med tryffel
4 pers
375 g svartrot
1 schalottenlök, hackad
4 mjöliga potatisar
½ msk smör
3 dl mjölk
3 dl grädde
salt
vitpeppar
10g svart tryffel, tunnskivad
Skala svartrötterna och potatisen. Smält smöret i en kastrull och rosta löken, potatisen & svartrötterna något. Slå sedan på mjölken och grädden och låt koka på medelvärme i ca 20 minuter. Sila sedan av gräddmjölken och häll löken, potatisen och svartrötterna i en kannmixer. Häll i 3 msk av gräddmjölken i mixern och mixa sedan så att purén blir helt slät. Späd med mer gräddmjölk till önskad konsistens. Tillsätt tryffel och smaka av med salt och peppar.
Vad är det för fel med biodynamiskt nu´ra, för mkt hokus pokus? :-)
SvaraRaderaFinns mkt bra bio-vin där ute..
Hej Harald,
SvaraRaderaJag vet att det finns mycket bra biodynamiskt vin och även andra bra produkter som är biodynamiskt odlade.
Jag är positivt inställd till ekologisk odling (även om det finns saker att diskutera också vad gäller det) och ser positivt på dessa delar av det biodynamiska tänkandet. Många tycks tro att biodynamisk odling är en ännu striktare variant av ekologisk och har ingen aning om de ockulta delarna och de övernaturliga inslagen med t ex astrologisk såddkalender, nergrävda djurskallar, homeopatiska mängder i diverse blandningar, mm, mm.
Ett exempel: Om du har problem med att rådjur äter på dina grödor. Fånga ett på en bestämd tidpunkt (som har med planeternas positioner att göra), flå det, bränn pälsen och sprid askan över åkern och så är du kvitt det problemet. Fungerar också på andra skadedjur.
Jag har ingenting emot att folk handlar biodynamiska produkter men väljer själv att försöka avstå från att stödja antroposofernas verksamheter, även om jag vet att jag riskerar att gå miste om fantastiskt goda viner. Har t ex länge varit sugen på Clos Mimi…
Johan P
Jo visst, det är mkt konstiga ideér kring det, men slutresultatet är åndå vinet tycker jag. Leon Barral i Languedoc tex, jag tror inte han sypatiserar men antroposoferna i Järna direkt, han gör vad han tror är bäst för sitt vin, och det blir trots allt riktigt bra...
SvaraRaderaJag köper te x Saltå Kvarns produkter, inte är jag antroposoffantast för det..:-)
F ö jobbade Tommy Lind på Saltå innan, och sålde vinet i fråga; harn är väl på franska kvalitetsviner nu, eller vad det kallas..
Låt mig vara helt klar på en punkt: Självklart tycker jag att det är helt OK om du eller någon annan köper Saltå kvarn-produkter eller om Leon Barral gör biodynamiskt vin. Däremot vill inte jag ekonomiskt stödja de ovetenskapliga metoder som antroposoferna använder. Jag tror inte en sekund på att det är de biodynamiska metoderna som gör Barrals viner bra utan tror att de skulle vara minst i samma klass om han enbart odlade ekologiskt.
SvaraRaderaJohan P,
SvaraRaderaDu har helt rätt om att det INTE är de biodynamiska metoderna som gör ett vin bra. Det KAN göra ett bra vin lite mer tydligt i sin terroir och karaktär, men BARA om odlaren är minutiös och vingården har goda förutsättningar.
Angående DeLoach, som jag känner mycket väl efter minst 8 besök och nära vänskap med vinmakaren Greg LaFollette, är de inte helt biodynaniska. Deras serie OFS är långt från deras finaste viner. Det man ska leta efter är de vingårdsbetecknade vinerna.
Angående Clos Mimi har de inga vingårdar, och är inte helt biodynamiska. Tim Spear, som äger firman och gör vinerna, följer dock urgamla metoder - som då var i det närmaste biodynamiska - när han gör sina viner. Exempelvis pressar han alrig (drar av vinet från skalen) såvida månen och planeterna inte står rätt. Det kan innbeära allt från 30 till 70 dagar på skalen!
Flera vinerier i Kalifornien verkar precis som DeLoach vara inne i en omvandlingsfas och det återstår att se om och i så fall vilka som tar steget fullt ut att bli demeter-certifierade.
SvaraRaderaVisst finns det många spännande och intressanta biodynamiska viner och ibland blir jag sugen på att kasta bort det jag står för och bara handla men att bryta sina principer är inte lätt och känns inte bra. Jag kanske bara är en sur gammal gubbe som envist försöker hålla fast vid detta men dessutom har jag inte direkt några problem att hitta intressanta viner som inte är biodynamiska att lägga mina pengar på.
Diskussionen är intressant. Även om man inte har tomteluva och köper hela paketet och den alternativa livsstilen, så är det ju ett faktum att flera av de bästa egendomarna i olika regioner tagit steget. Det är kanske det tyngst vägande argumentet för metoderna, eftersom det rör sig om några av världens mest kunniga och omdömesgilla odlare som kan jämföra resultaten innan och efter: DRC och Leflaive i bourgogne, Zind-Humbrecht, Kreydenweiss med flera i Alsace, Pontet-Canet, Stephane Tissot, ett helt gäng i Provence och Languedoc-Roussillon anförda av Barral, Richeaume med flera. Listan kan göras lång...
SvaraRaderaFörresten Johan, stort tack för ditt outtröttliga jobb med att redovisa matrecepten...
Finare Vinare,
SvaraRaderaJag bugar och bockar och hoppas att någon ibland hittar något recept som de vågar prova eller som ger inspiration till fortsatt experimenterande i det egna köket. Kanske kan det också ge vägledning till hur jag uppfattar ett vin ihop med viss mat och att detta kan leda andra i riktning mot en optimal vin/matupplevelse…
Diskussionerna om bionynamiskt vin är intressant och jag kan inte låta bli att undra om hur mycket som handlar om att gemene man ser positivt på ordet biodynamiskt och ser det mest som ekologiskt fast ännu bättre och inte är speciellt medvetna om vad det egentligen innebär. Alltså något som i marknadsföringssamanhang ger mervärde. Att biodynamskt odling kräver stor omtanke om grödorna är odiskutabelt och att det ger resultat är ganska sannolikt.
Egentligen är jag emot hysterin kring biodynamiken. Hela grunden är bra, och logisk - det handlar ju trots allt om naturlig odling, och det mår både naturen, grödorna och vi människor bäst av. Med biodynamiken finns det dock en hel del metoder som inte kan beläggas vetenskapligt, eller som ger bättre viner. Däremot är det en milsvid skillnad i stil och känsla av terroir i konventionell odling och ekologisk.
SvaraRaderaJag är helt och hållet för ekologisk vinodling, och är övertygad om att mycket inom biodynamiken är intressant och bra, men en del av det är också humbug.
Och jag håller med om berömmet för alla recept.
Keept it up!
Michel,
SvaraRaderaDet du skriver sammanfaller i allt väsentligt med mina åsikter. Precis som du är jag starkt för ekologisk vinodling och applåderar dem som tar steget från s k konventionell odling med besprutning , kostgödsel, mm.
Tack för de uppmuntrande orden. Det känns extra bra att få dem från någon som dej!