1992 Ridge Monte Bello

1992 Ridge Monte Bello

Hewitt Crane, Charles Rosen, Howard Zeidler och David Bennion var männen som tillsammans startade Ridge Vineyards men det var först när David Bennion värvade Paul Draper som vinmakare 1969 som början på företagets verkliga lycka var gjord. Paul Draper hade då tillsammans med polaren Fritz Maytag på egen hand med inköpta druvor experimenterat med vintillverkning utan att ha någon formell utbildning. Både Paul Draper och Fritz Maytag har efter dessa första staplande försök fortsatt arbeta professionellt med drycker. Den senare både genom att driva vinerier men också som ägare till Anchor Brewing Co i San Francisco. Märkligt att två polare lyckats med att både vara inblandade i mina favoritviner och mitt favoritöl.

1976 vid ”The Paris Judgement” tog Ridge ännu ett steg upp mot den absoluta vintoppen när Drapers tredje årgång (1971) av bourdeauxblenden Monte Bello som var det enda amerikanska vin i tävlingen som inte kom från Napa Valley, hamnade på femte plats. Eftersom amerikanska Stag's Leap Wine Cellars S.L.V. Cabernet Sauvignon vann hela tävlingen blev uppmärksamheten ändå begränsad. Vid omtestningen 30 år senare gick det ännu bättre och 1971 Monte Bello blev det högst rankade av alla vinerna.

Vingården Monte Bello på Santa Cruz Mountains ligger på ungefär 400-800 meters höjd, några mil söder om San Fransisco. Vingården är mestadels planterad med Cabernet Sauvignon (27 ha) där rankorna är mellan 10 och 50 år gamla men också med 5 ha Merlot, 0,8 ha Petit Verdot och 0,6 ha Cabernet Franc. Vilka och i vilken mängd dessa druvor ingår i vinet varierar från år till år. De tre förstnämnda är med varje gång medan Cabernet Franc ingår mera sällan. 1992 var fördelningen 80% Cabernet Sauvignon, 11% Merlot och 9 % Petit Verdot.

Vinet kan lagras länge än men eftersom jag, åtminstone sommartid har några grader för varmt i min källare väljer jag att inte utmana ödet utan att slita upp korken nu.

Till mat väljer vi en tjock bit entrecôte som hängmörats i en månad. Denna får färg på grilljärnet och får sedan gå färdigt i ugnen innan den skivas upp. Till köttet blir det tryffelsmör, pappardelle, lite parmesan och blancherade haricots verts. Underbart gott och en mycket bra matchning till det fantastiska vinet.

Vi väljer att lufta flaskan i någon timme men provsmakar givetvis direkt när vi öppnar den. Vinet är mycket mörkt, närmast helt ogenomskinligt med ljusa kanter. Hela köket eller snarare halva lägenheten fylls av dofter. Främst kommer svarta vinbär men här finns också andra bär, framförallt röda som t ex körsbär. Vi hittar också violer och mynta men letar förgäves efter blyertspennorna. Däremot dyker gröna skolsuddigummi upp. Också den fruktiga smaken domineras av svarta vinbär men här finns också hallon tillsammans med ännu mera körsbär. I mitten återfinner vi röken, örter och en hint av lakrits och tillslut återgår vinet till att smaka bär igen. I eftersmaken hittar vi svagt lite antydningar av blåbärspaj och vanilj.

Det finns fortfarande lite syrlighet och några mjuka tanniner kvar i det sjutton år gamla vinet och vi tycker att 1992 Ridge Monte Bello är fantastiskt gott! Jag önskar jag hade källaren full men tyvärr var detta enda flaskan från 1992. Ska jag vara riktigt gnällig kanske en något längre eftersmak varit pricken över i:et men den perfekta balansen som förvånat tidigare i vin vi smakat från Paul Draper slätar över de flesta eventuella invändningar.


Tryffelsmör

4 pers

100 g osaltat smör
salt
vitpeppar
några droppar Worcestershiresås
½ tsk saft av citron
¼ vitlöksklyfta, riven
20 g riven färsk tryffel

Rör smöret mjukt och smaksätt med salt, vitpeppar, några droppar citron, några droppar Worcestershiresås och lite vitlök. Borsta tryffeln ren mycket noggrant och riv ner den i smöret. Blanda väl. Låt stå i en tättslutande burk, gärna över natten.

Receptet till smöret kommer ursprungligen från Norbert Lang och publicerades i DN 2004. Mängderna är dock ändrade något litet.