2011 d'Arenberg The Stump Jump Grenache Reserve

2011 d'Arenberg  The Stump Jump Grenache Reserve

Lördagskväll och brist på ork gör att vi beställer hämtmat från lokala pizzerian Bodino som gör helt OK pizzor även om det är svårt att förstå att de 2005 fick Dagens Nyheters utmärkelse "Bästa pizza i Stockholm".

Till den vegetariska pizzan med aubergine, zucchini, champinjon, tomat och ruccola tar vi fram ett vin som är gjort på 87% Grenache och 13 % Shiraz. Producent är d'Arenberg i McLaren Vale. Firman startades 1912 och gör i dag många olika sorters vin, både väldigt billiga och enkla till lite dyrare och mer komplexa. The Stump Jump Grenache Reserve verkar vara gjord för den svenska marknaden. Jag får i alla fall bara träffar på svenska när jag googlar och det finns inte någon information om vinet på d'Arenbergs hemsida. Det hindrar oss inte att tycka att det är ett bra val till pizzan.

I doften hittar vi mörka bär, viol, fat och regnvåt gräsmatta. Tyvärr finns här också något som doftar kemiskt och det är alkoholhalten som gör att vinet får vissa problem. De 14,5 procenten är inte speciellt bra integrerade. Förutom denna invändning är vinet klunkvänligt och saftigt med smak av björnbär, jordgubbar svarta vinbär och sour cherries. Också i smaken finns spår av fat. Vinet har legat 12 månader på begagnade 225-liters fat. Hälften franska och hälften amerikanska.

The Stump Jump Grenache Reserve kostar 101 kr på Sb.

Pizza med grillad aubergine och zucchini, tomat, champinjoner och ruccola.

2011 Chateau Ste Michelle Chardonnay

2011 Chateau Ste Michelle Chardonnay

Det har nästan gått sex år sedan vi senast drack denna bas-chardonnay från Chateau Ste Michelle. Vinet är tillverkat på druvor från Columbia Valley AVA som sträcker sig från de centrala delarna av Washington State och en bit över gränsen in i norra Oregon. AVA står för American Viticultural Area och är ett avgränsat område för druvodling i USA. Gränserna har bestämts av The Alcohol and Tobacco Tax and Trade Bureau. Det finns strax över 600 AVA:s i USA. För den med specialintresse finns här en lista över godkända AVA:s.

I juni 2008 när vi drack årgång 2006 av Chateau Ste Michelle Chardonnay tyckte vi att vinet var "enkelt men utmärkt". Tyvärr kan jag inte säga samma sak om 2011. Vinet har fått väldigt bra omdömen av alla som skrivit om vinet i Sverige och jag får direkt misstankar om att vi druckit en annorlunda och sämre batch.

Vinet kostar 101 kr på Sb och i doften hittar vi grönt äpple, ananas och tropisk frukt. Här finns vanilj och banankola. Kommer någon ihåg Banana skids? I smaken finns äpple, banan och fat. 

Nej, det här duger inte och det blir bakläxa för Chateau Ste Michelle. Gör om och gör rätt!

Stekt torsk med bacon, chaminjoncrème med dill, röda
ugnsbakade morötter och kokt purjo med smör.

2011 Clos du Val Zinfandel

2011 Clos du Val Zinfandel

En fredag för ett tag sedan var Jen på jobbgala och jag ägnade kvällen med att snabbspola igenom ett par timmars ganska värdelösa naturdokumentärer från BBC och försöka förstå vad uppståndelsen kring Belinda Olssons nya TV-program egentligen handlade om. Det lyckades jag inte riktigt med. Visst var fokus mer på programledaren än på frågeställningen om feminismen spårat ur men personfixering kan väl knappast någon i dag bli särskilt förvånad över? Lite märkligt var det däremot att Olsson och hennes redaktion valt att titta närmare på ytterligheter som friheten att bada topless på Aq-va-kul i Malmö istället för att ge sig på de mer grundläggande jämställdhetsfrågorna. Dessutom är det tröttsamt och tråkigt att försöka dra igång den Lundell-bashing som författarens ökända brev till Karolina Ramqvist gav upphov till när boken Fittstim gavs ut 1999. För 15 år sedan!

Nåja, än har jag inte sett de återstående delarna av programserien men suget känns inte alltför stort. Det kanske är en recension i sig...

Dessutom ägnade jag en del av kvällen till att laga mat. Efter en ovanligt intensiv arbetsvecka hade jag inte ork att prova något nytt utan gjorde det enkelt för mig. I god tid hade jag tinat ett par rådjursfiléer och till dessa blev det en krämig potatisgratäng och några haricots verts. Enkelt men vansinnigt gott!

Ett glas vin slank det också ner och jag plockade fram en flaska Zinfandel från Clos du Val  på Silverado Trail, strax utanför staden Napa. Firman startades 1972 och första årgången Cabernet Sauvignon var ett av de deltagande vinerna i Paris-provningen 1976. Vid returen på French Culinary Institute tio år senare vann Clos du Val alltihop. Men detta gäller naturligtvis Cabernet Sauvignon. Sina viner på Zinfandel som Clos du Val  började med 1979 verkar man inte lika stolta över. Det finns nämligen inte en rad publicerat om dessa på firmans hemsida. 

Rådjursfiléer

Vinet kostar 181 kr på Sb men finns för närvarande inte i speciellt många butiker. I doften finns det gott om både röda och mörka bär. De mörka dominerar och jag hittar vinbär, björnbär och körsbär. Svartpeppar och örter lurar i bakgrunden tillsammans med något från kemhyllan som jag inte riktigt kan sätta fingret på.

Bären återkommer i smaken som också innehåller mynta, mjölkchoklad och en hel del spår av fatlagring. Syran är förvånansvärt hög. Allt som allt en OK men lite småtråkig Zinfandel utan alltför mycket sötma som inte ger speciellt mycket väsen ifrån sig.

Rådjursfilé med haricots verts och potatisgratäng.

2010 Pyramid Valley Cabernet Franc Howell Family Vineyard

2010 Pyramid Valley Cabernet Franc Howell Family Vineyard

Cabernet Franc dricker vi inte speciellt ofta och Cab Franc från Nya Zeeland blir det ännu mera sällan. Jag tror att det är premiär för min del och de som fick den äran var Pyramid Valley Vineyards som ligger något tiotal mil norrut från Christchurch på sydön.  I förväg läste jag en del tasting notes på olika webbsidor för att konstatera om vinet skulle vara något för min smak. Däremot läste jag inte något på Pyramis Valley Vineyards egen hemsida. Det borde jag gjort.

I så fall hade jag kunnat konstatera att firman arbetar biodynamiskt ända sedan starten år 2000. Ni som följt denna blogg vet att jag inte har något emot att folk tror på hokus pokus men också att jag inte vill sponsra deras verksamhet med mina pengar. Hade jag varit mer uppmärksam hade jag letat vidare efter något annat vin och i så fall hade jag missat Pyramis Valleys utmärkta Cab Franc.

Givetvis menar jag inte att tramset med Rudolf Steiners påstådda uppenbarelser skulle innebära att det inte gick att göra bra vin. Naturligtvis går det och det har många troende antroposofer bevisat. Jag är inte sugen på att ge mig in på någon längre förklaring men min uppfattning är att de som går in för demeter-certifiering lägger ner väldigt mycket omsorg i och på sina viner och vingårdar och det är detta som gör att vinerna blir bra. Även många icke troende gör självklart samma sak med lika goda resultat men denna omsorg kanske inte är lika högprioriterad när det ska framställas billigt vin i stor skala.

De ekologiska inslagen i biodynamiskt jordbruk liksom de små kretsloppen och att välkomna insekter och"ogräs" till vingårdarna ser jag enbart som något positivt. Hela astrologipaketet och liknande ovetenskapligt trams som biodynamiker ägnar sig åt och som är bärande delar inom antroposofin kan jag däremot  inte acceptera och vill således inte hjälpa till att finansiera.

Nog om detta och över till vinet som kvalat in från beställningssortimentet till Sb:s ordinarie sortimentet och som började säljas den 2 september 2013. Flaskor finns i dag ett fåtal butiker och kostar 280 kr.  Vinet har en doft med körsbär, röda vinbär och björnbär. Här finns också viol, mynta och choklad. Det har legat 12 månader på franska fat och av detta finns det spår men särskilt tydliga är de inte.

Vinet har en ganska hög och skön syra. Här finns en hel del snälla tanniner och viss stjälkighet men framför allt är vinet saftigt och lättklunkat. I smaken finns körsbär, blåbär och röda vinbär och en del av bären är inte helt mogna. Det låter kanske inte som om jag är helt övertygad men det här är definitivt gott skit!

Jag har varit väldigt sugen på en bättre köttbit under veckan. Jen och jag äter nästan uteslutande vegetariskt på vardagarna och ibland blir suget efter biff alldeles fantastiskt stort. Därför stekte vi varsin utmärkt entrecôte som vi serverade med potatisgratäng och en sallad på röd mangold. Enkelt och helt rätt denna dag.

Entrecôte, potatisgratäng och röd mangold.