2005 Ridge Lytton Springs
Ridge Vineyards startades på 1950-talet och 1972 kom den första Zinfandel-blenden från Lytton Springs. 2005 bestod vinet av 77% Zinfandel, 17% Petite Sirah och 6% Carignane. En del av Zinfandel-druvorna till Lytton Springs kommer från vingården Lytton East där rankorna är över 100 år gamla medan de i Lytton West som också ger frukt till detta vin, delvis planterades på 1950-talet och dels så sent som på 1990-talet.
Ridge importeras till Sverige av VinUnic och Zin-blandningarna Lytton Springs och Geyserville brukar hamna på Sb varje år. 1 november i år släpptes 2008:orna och priset ligger nu på 295 kr. Enligt mina anteckningar betalade jag 299 kr för 2005:orna för tre år sedan!
Lytton Springs från 2005 är ett mycket gott vin som frestar en att dricka det i stora klunkar. Syskonet Geyserville tycks ha fler anhängare i Sverige men Lytton Springs har alltid varit min favorit även om det mer är en känsla än något jag kan underbygga med förklaringar. Endast en gång har jag provat de två mot varandra och då var det just 2005:orna. Tyvärr har anteckningarna från den gången hamnat någonstans där jag inte hittar dem...
Den svagt rökiga doften innehåller rejält med blåbär men också diverse annan frukt som plommon, körsbär och björnbär. Här finns en ton av pajskal, vanilj, choklad och örtkryddor.
Vinet har ganska hög syra och i smaken finns körsbär, hallon och svarta vinbär tillsammans med choklad och örtkryddor. Det märks så klart att vinet legat på fat, 20% nya, 25% ett till två år gamla och 55% tre till fem år gamla amerikanska lufttorkade men allt är som vanligt i Paul Drapers viner, i perfekt balans.
Vi dricker Lytton Springs till fläskfilé lindad i serranoskinka, ugnsgrillade rotfrukter och en enkel roquefortsås.
Jag gillar det mesta från Ridge, har svårt att hitta någon favorit. Dessutom är dom lagringsvänliga=inte bara överlever utan blir bättre. Den senaste posten med Ridge från SB har jag försummat då jag har köpt(förköpt) Barolos så att plånboken börjar att bli ansträngd. Det hindrade mig inte att tacka ja till en Kistler provning i kväll. Kistler Vineyards 2004, Kistler Cuveé Elisabeth 2004 samt Kistler Cuveé Catherine 2004. En Victoria Yarra Yering Vineyard från 2007(Australien) samt Clos de Voguet, Grand Cru 1999 från J Drohin. Cuveé Elisabeth hade Madiera toner i sig och en svag salubrin touch som efter ett tag blåste bort i glaset. Kistlers Vineyard var däremot packad med solmogen frukt och mycket söt, för söt enligt min mening. Cuveé Cathrine var den bästa av Kistler vinerna ansåg jag.Annars vann fransmannen. Lite svalare inte så bombastisk och Aussie vinet var riktigt bra. Kistlers Cuveér ligger på 100% ny ek och det märktes. Lite för mycket kraft men Parker gillar dom och utdelar 97 poäng till Elisabeth och 95 poäng till Catherine. Ja, ja smaken är som sagt delad. Till vinet åts ankbröst inköpta i Danmark för en struntsumma./Höganäs
SvaraRaderaHej Höganäs,
SvaraRaderaJag har tyvärr väldigt lite erfarenhet av Kistler. Av de röda ingen alls... Och även om de fick däng av både Australien och Frankrike på din provning har det inte minskat mitt sug.
Struntsummor för ankbröst låter fantastiskt!
Problemet är att köpa dom till rätt pris. Några i gänget direktimporterar från USA. Kistler lär annars bli riktigt dyrt. Jag tycker det räcker med 875 kr för Cuveén och då är det direktimport. Jodå ankbröst köper du frysta i Danmark riktigt billigt. Danskarna har ju en annan tradition när det gäller anka./Höganäs
SvaraRadera