2013 Ridge Petite Sirah Lytton Estate

2013 Ridge Petite Sirah Lytton Estate

Jag har skrivit det förut men men det var när jag, i slutet av 80- eller kanske i början av 1990-talet, för första gången fick syn på vin från Ridge Vineyards och senare även fick smaka dem, som mitt intresse för vin väcktes. Efter detta kom mycket annat emellan. Typ livet och det var inte förrän på 2000-talet jag på allvar bestämde mig för att lära mig mer om vin. Fascinationen för vinerna från Ridge Vineyards har dock inte släppt taget eller ens avmattats. Fortfarande tycker jag firman gör fantastiskt bra viner.

Tyvärr är jag inte hundraprocentigt säker på vad jag drack den där första gången men jag tror det var en Santa Cruz Mountains Cabernet Sauvignon. Kanske från 1985?

Kanske den första Ridge jag provade?

Druvorna i 2013 Lytton Estate Petite Sirah består av 97% Petite Sirah och 3% Zinfandel. Detta år mognade druvorna ganska långsamt och för första gången plockades Petite Sirah tidigare än Zinfandeldruvorna. Vinet har jäst på sin naturliga jäst och legat 16 månader på lufttorkade amerikanska ekfat där 25% var nya.

Vinet har fruktig doft med körsbär, björnbär och cassis. Här finns också lite lakrits och spår av fatlagringen. I munnen är vinet förvånansvärt lätt och jag hade väntat mig betydligt tuffare tanniner. Bären återkommer i smaken där vi också hittar choklad och lakrits.

2013 Petite Sirah Lytton Estate finns inte längre att få tag på via Sb. I oktober förra året släpptes årgång 2014 men även denna är i stort sett slut. När jag, i augusti 2015, inhandlade vinet kostade en flaska 259 kr. Även om den kommer att ha gått upp kraftigt när 2015 släpps på Sb (i höst?) är det fortfarande ett mycket trevligt vin som med ett par års lagring kommer funka förträffligt till kraftiga kötträtter.

Vi satsade på varsin rejäl bit svenskt kött, lite ruccola, parmesan och en bit citron att pressa över härligheten. Det är inte speciellt ofta vi äter kött och därför blir det desto viktigare att det håller riktigt hög kvalité. Det gjorde biffarna från Västergötland som vi handlade till ett riktigt schysst pris på G. Nilsson livs i Hötorgshallen.  

Varför krångla till det? Entrecôte från G. Nilsson livs på en bädd av ruccola
och med hyvlad parmesan och en citronhalva att pressa över. 

2014 Charles Smith Wines Merlot The Velvet Devil

2014 Charles Smith Wines Merlot The Velvet Devil

Merlot var länge den vanligast odlade röda druvan i Washington State men är numera nummer två med 3334 hektar odlingsmark (2011). Den mest odlade druvan är numera Cabernet Sauvignon. Druvorna till Charles Smith Wines The Velvet Devil kommer från Columbia Valley AVA som faktiskt sträcker sig en bit in i Oregon. Förutom 94% Merlot innehåller vinet också 3% Cabernet Sauvignon, 2% Malbec och 1% Cabernet Franc.

Jag tycker 2014 är den bästa årgången av The Velvet Devil som jag provat. I ärlighetens namn kanske jag ska tillägga att skillnaderna mellan årgångarna inte varit jättestor och att jag tidigare endast provat  årgångarna 2008 och 2010.

Jag dricker The Velvet Devil till köttbullepizza, tydligen en specialitet som är populär i Upstate New York. Jag gör dock pizzan utan kossa och istället med Astrid och apornas Göttbullar. Ett vegetariskt alternativ gjort på sojaprotein. Göttbullarna smakar bra men har problemet att de är aningen torra och smuliga. Bullarna blir bäst till något krämigt eller med en smarrig sås. Jag har tidigare använt dem till stuvade makaroner och potatismos. Ett alternativ är Icas grönsaksbullar – min favorit bland de vegetariska bullarna.

The Velvet Devil har doft med plommon och vinbär. Här finns också en kryddig ton och jag kommer fram till att den kinesiska kryddblandningen five spice ligger närmast vad jag tänker på. I doften finns också ceder och piptobak.

Smaken handlar ganska mycket om plommon och björnbär med en hint av brödkrydda. Vinet är naturligtvis väldigt mjukt mjuk i munnen och här finns bara en mycket svag tannintorrhet. Inte alls dåligt för ett vin som är gjort för omedelbar konsumtion och på Sb kostar 129 kr. 

Vegetarisk meatball pizza

2015 Luke Lambert Syrah

2015 Luke Lambert Syrah

I höstas drack Jen och jag Luke Lambert Shiraz Crudo och föll för hur fantastiskt välgjort och gott det relativt billiga vinet var. En naturlig reaktion blev så klart att vi nu ville prova fler viner från Luke Lambert – Yarra Valleys just nu kanske hetaste vinmakare.

Historien bakom Luke Lamberts vinfirma startade med vinintresserade föräldrar hemma i Brisbane. Efter High School tog Lukes egna vinintresse honom på en rundresa bland Europas vinområden, innan det blivit dags för vinmakarutbildning vid universitetet i Wagga Wagga – ett så osanolikt namn på ett universitet att det måste nämnas så fort chansen ges! Efter en kortare sejourer på bland annat Coldstream Hills, Diamond Valley, i Italien och Nya Zeeland, satsade Luke Lambert helhjärtat på sin egen firma.

Vi låter vinet andas ganska länge i karaff och i rummet och upp i våra näsor sprider sig en härlig doft med hallon, mörka bigarråer, svartpeppar, lakrits och eukalyptus. Vinet är ännu mycket ungt och lite lättare än vad jag trott men mycket gott och farligt klunkvänligt. Här finns aningen tannindamm och fräsch syra tillsammans med smak av hallon, körsbär, lakrits och kryddor. 

Vi dricker vinet till strimlad lammentrecôte, kryddiga pannkakor med kanel och nejlikor, friterad aubergine, wokade grönsaker och plommonsås. Den asiatiska kryddiga touchen, lammet och den söta såsen blir tillsammans superbra till det härliga vinet. Luke Lambert importeras till Sverige av Johan Lidby Vinhandel. 2015 Syrah kostar 349 kr.  

Aubergine, kryddig pannkaka med kanel och nejlikor, wokade
grönsaker, strimlad lammentrecôte och plommonsås.

2014 Bogle Vineyards Zinfandel Old Vine

2014 Bogle Vineyards Zinfandel Old Vine

Bogle Vineyards, som drivs av syskonen Warren, Jody och Ryan, startades i slutet av 1970-talet. Innan det blev vindruvor odlade familjen Bogle majs och andra grödor på sina marker i Lodi. Det hade man sysslat med i över 100 år.

I dag är Bogle ett framgångsrikt företag och ett av dem som går i bräschen inom miljöarbete och hållbart jordbruk, samtidigt som vinerna håller sig i det lite lägre prissegmentet. När det gäller dyrare viner från Kalifornien är det snarare regel än undantag att vinerna och vinerierna är ekologiska, hållbara, gröna, etiska och så vidare. När det däremot handlar om den prisklass som till exempel Bogle Old Vine Zinfandel ligger i, på Sb kostar en flaska 159 kr, är det inte längre lika självklart att vinfirman prioriterar miljöarbetet. Läs mer om Bogle och sustainability. 

Vi dricker vinet till tacos med carnitas på vildsvin, mango, avokado, picklad rödlök och riven fetaost och det funkar riktigt bra. Årgång 2014 är lite sötare än vad jag minns att 2010:an var och mer lik 2012 i det avseendet. Därför kan jag lägga extra picklade jalapeños i min taco och det gillar jag!

Ska jag fortsätta jämföra med årgång 2012, den senaste jag provade, har 2014 högre syra och är helt klart ett bättre vin. I doften handlar det om blåbärspaj,  körsbär och björnbär tillsammans med muskotnöt och en ganska tydlig syltighet.

I den mycket fruktiga smaken dominerar mörka körsbär men här finns också hallon- och blåbärspaj och lite lakrits. Både i doft och smak finns en påminnelse om fatlagringen, 12 månader på två år gamla amerikanska fat. Bogle Old Vine Zinfandel 2014 är knappast något mästerverk men ett bra vinval om maten innehåller en del chilihetta och/eller sötma. Bogle själva rekommenderar vinet till grillad korv med karamelliserad lök och paprika/chili, tandoorikyckling eller gorgonzola.

      Tacos med carnitas på vildsvin, mango, avokado,
picklad rödlök och riven fetaost.