Middag med mor och vi lagar mycket enkel asieninspirerad tonfisk. Tjocka skivor filé får ligga i en marinad av sesamolja, fisksås och sambal oelek. Någon minut på båda sida i ett gödhett grilljärn, jasminris, lite grönsaker och vips så har vi en ganska perfekt rätt till en frisk och ganska söt Riesling från Mosel.
Weingut Karthäuserhof drevs av Karthäuserorden från 1325 till 1825 då familjen Rautenstrauch tog över. Sedan 1986 är det ättlingen Christoph Tyrell som sköter ruljansen och han har fått god ordning på den bristfälliga kvaliteten som rått tidigare under 1900-talet. I dag rankas Karthäuserhof högt av Rieslingkännare och Riesling står för 97% av de 11 000 lådor som produceras varje år.
Karthäuserhof känns enkelt igen på att flaskorna endast bär halsetikett och det är gammal tradition och alltså inget nytt marknadsföringsknep.
Denna Auslese från 2005 känns förvånansvärt mogen med doft av mango, persika, honung, clementin, mandel och mineral.
Smaken är frisk och söt med persika, citrus, gräs och mineral. Himmelskt!
Att Vina Robles hör hemma i Paso Robles ungefär mitt emellan Los Angeles och San Francisco är ganska självklart. Företaget som ägs av Hans Nef från Schweiz har gjort vin sedan 1999.
Namnet på det här vinet härstammar från Syrah och cuvée och ingredienserna till den senare i årgång 2005 är 72% Syrah från vingården Ryan Road, 15% Petite Sirah från Penman Springs och 13% Cabernet Sauvignon från Adelaida Springs. Inga av dessa vingårdar är Vina Robles egna.
Muram International som importerar har på sinhemsida istället för att redovisa korrekta siffror på de olika druvsorternas andelar i blenden valt att helt enkelt kopiera siffrorna från 2004 Syrée vilka var helt annorlunda. Bland annat saknades Cabernet Sauvignon helt i den årgången. Däremot har de redovisat exakt från vilka fyra vingårdar druvorna till årgång 2004 kom. Hur seriösa vill Muram uppfattas? Inte alls verkar det som.
Hur är då vinet? Helt OK enligt mig men knappast sensationellt. Doften är stor och kryddig med solmogna mörka bär, framför allt björnbär, bigarråer och plommon men här finns också gräsiga och örtiga toner liksom lakrits och läder. Fat finns också men inte är det speciellt tydligt.
I smaken hittar jag mer av faten som bärs upp av samma solmogna bär som i smaken och även örterna och kryddorna återkommer. Tanninerna är helt integrerade.
För ett år sedan när detta vin släpptes på Sb var det flera provare som menade att det behövde eller snarare krävde lagring men i dag har jag inga önskemål om ytterligare sådan. Att vinet dessutom reas på Sb gör det kanske ännu mer attraktivt men trots prissänkningen kostar det fortfarande en hel del även om det är ett gott vin är det bara med tvekan jag kan rekommendera det.
Vi drack 2005 Vina Robles Syrée till älgragu med kantareller. I stort sett samma recept som till vildsvinsragun som finns i listan till höger men med en del små ändringar. Perfekt mat till 2005 Vina Robles Syrée.
Nyhet från septembersläppet och rekommendation från Den långe Jugoslaven. Druvorna kommer från Grant Burges vingård Filsell som planterade på 1920-talet. Vinet har legat 20 månader på ekfat, till största delen amerikanska och en del av dessa var nya.
I doften har vinet en svag gummiton tillsammans med peppar och aningen mint. Här finns gott om både röda och mörkare bär som hallon, plommon och björnbär.
Smaken är ganska kryddig och har tydliga spår av mörk, bitter choklad. Vinet är fruktigt med körsbär, katrinplommon och björnbär och eftersmaken något eldig. Även om 2006 fortfarande är ungt för en bra Shiraz och vi inte ger det någon längre tid i karaff är tanninerna väldigt mjuka.
En god Shiraz som vi dricker till en nudelsallad med lövbiff och kantareller. En kombination som inte är mitt i prick men som får klart godkänt i alla fall.
Bland Sb:s billiga viner är jag mest svag för Cline Cellars Zinfandel California som ingår i bolagets BAS-modul. En blend med bara 75% Zinfandel. Däremot har jag inte blivit riktigt överväldigad av de vingårdsbetecknade och betydligt dyrare viner jag provat från Cline men Cashmere för 99 kr som släpptes 1 september (6000 flaskor) som tillfällig nyhet blev jag positivt överraskad av.
Rödfruktiga Cashmere är en Rhone-blend med 39% Grenache, 38% Syrah och 23% Mourvèdre. Druvorna kommer främst från olika vingårdar i Contra Costa County, bara någon halvmil inåt landet från San Francisco.
Doften är kryddig med mogna röda bär som körsbär och jordgubbe. Här finns choklad och vanilj och vi hittar också toner av Amaretto.
Röda bär återkommer i smaken men de känns inte lika solmogna som i doften och syran är ganska hög. Både i doft och smak finns spår av de 9 månader som vinet legat på fat (25% nya hårdrostade franska). Vinets enkelhet visar upp sig i en tunn och kort eftersmak men på det hela taget ett OK vardagsvin som vi säkert kommer att handla lite mer av.
2007 Cline Cellars Cashmere funkade bra till kantarellrisotto med köttdiskens minst trendiga styckningsdetalj; fläskfilé. Jag tycker mobbingen av denna är lite elak. Så länge man är noggrann med att inte steka den torr är det både billigt och gott.
Jag kladdar in filén i balsamvinäger och låter den ligga i någon timme innan jag kryddar med salt, peppar och peperoncino och ger den färg runtom på stekjärn med smör. Därefter får den fortsätta i ugn och eftersom vi hade lite snålt med tid blev det 200° i ca 15 min (innertemperatur 65°).
Risotto
4 pers
1 gul lök, finhackad
1 dl olivolja
4 dl arborioris (jag gillar egentligen carnaroli bättre men Jen håller inte med)
2 dl vitt vin
12 dl vatten
4 msk kycklingfond
2,5 dl parmesan (riven)
svartpeppar
Fräs löken mjuk i oljan. Tillsätt riset och fortsätt steka under omrörning i några minuter. Häll på vinet. När det ångat bort ska den heta buljongen (sjudande vatten + fond) tillsättas. Börja med ca hälften och sedan med någon dl i taget. Rör ofta i kastrullen. Koka i sammanlagt 15-20 minuter. Tillsätt parmesan. Smaka av med svartpeppar.
Vi gjorde kantarellrisotto genom att steka ca 3 dl kantareller i smör. Kom ihåg att lägga svampen i kall panna och sätt på värmen. Vänta med smöret tills svampen släppt ifrån sig allt vatten och detta ångat bort. Salta och peppra och stänk över lite balsamvinäger precis mot slutet av stekningen. Blanda svampen i risotton samtidigt med parmesanen.
Det är inte ofta ett öl letar sig in på den här bloggen men jag gillade denna friska veteöl av belgisk wit-typ med tydlig citruston och gör ett undantag.
Doften är fruktig av apelsin och svagt kryddig. Något grumliga Yttre Gaarden är smaksatt med apelsinskal och koriander och det har blommiga nyanser. En god ölsom något förvånande faktiskt fungerar utmärkt till kräftor.
Ölet har fått sitt namn efter ön Yttre Gården som ligger söder om Nynäshamn.
I dag blir det en enkel svampmacka med trattkantareller som jag fått av min snälla arbetskamrat Sandra. Vi gör på enklaste sätt genom att fräsa svampen med lite schallotenlök i smör och tillsätta en skvätt grädde som får koka in. Därefter placeras svampen på varsin skiva stekt levain som sedan gratineras i ugn. Lite västerbottenost stör vi förresten också på. Till detta en grönsallad samt lyxiga Kistler Chardonnay Dutton Ranch från 2003. Svårare än så behöver det inte vara.
Kistler Vineyards i Sonomas Russian River Valley startade 1978 och pysslar uteslutande med Chardonnay och Pinot Noir. Kistlers vinmakare Steve Kistler har ett förflutet bland annat som assisterande vinmakare på Ridge och i dag gör företaget sammanlagt cirka 25000 lådor vin om året.
Doften är härligt rik och full av tropiska frukter som mango och ananas men även citrustoner, närmast pomelo och nötkaka. Färska champinjoner dyker också upp tillsammans med en jordig ton.
Också i smaken hittar vi tropiska frukter tillsammans med grapefrukt och smör. Syran är frisk och vinet har en lång och rund smak som avslutas med popcorn. Faten är hela tiden närvarande, både i doft och smak men fint integrerade. Absolut strålande och en av de bästa Chardonnayer vi provat. Av med hatten för Kistler!
Fredag med klassisk Sauvignon Blanc från Marlborough på Nya Zeelands sydö. Cloudy Baysom startades 1985 har vineri och vingårdar iMarlboroughs Wairau Valley som ligger inklämt mellan regionens bergiga norra och södra delar och som blivit centrum för landets vinindustri.
De första vinrankorna planterades i Marlborough så sent som 1973 och Sauvignon Blanc är den vanligaste druvan. Klimatet i Marlborough är ypperligt för denna druva men det regnar alltför sällan och därför kostbevattnas en stor del av områdets 11 500 hektar druvodlingar. Förutom Sauvignon Blanc odlas också Chardonnay, Riesling och Pinot Noir med stor framgång. Cloudy Bays Chardonnay från 2007 hoppas jag förresten kunna testa inom kort.
2008 Cloudy Bay Sauvignon Blanc är ung, kanske alltför ung men trots varningar från flera vinskribenter väljer vi att dricka den redan nu.
Den har precis allt man förväntar sig i en Sauvignon Blanc från Nya Zeeland men utan överdrifter och med en hel del elegans. I doften hittar vi krusbär, nässlor, äpple, gräs och citrus, framför allt grape men ingen kattlåda.
Smaken domineras av citrus, både grape samt citronsaft och citronzest. Mineraltonerna är också tydliga. Imunnen är viner krispigt men smakerna är inte helt i balans. För det är syran alltför dominerande.
Vinet fungerar bäst med mat och vi äter slätvar med tomatrisotto och basilikabuljong efter ett recept i ”Allt om mat” och fortsätter med en jättefin Tomme de Chevre och galet gott knäcke från Hara Gård utanför Östersund.
Tomatrisotto
4 pers
250 g cocktailtomater
2 schalottenlökar, finhackade
1 vitlöksklyfta, finhackad
1 msk smör
2 dl avorioris
1 dl vitt vin
2 dl tomatjuice
5 dl vatten
2 msk kycklingfond
25 g smör
2 dl parmesanost, riven
Snitta och skålla körsbärstomaterna. Kyl dem i kallt vatten och dra av skalet och halvera tomaterna. Ställ åt sidan. Hetta upp smör i en rymlig kastrull, fräs ris och lök under omrörning ca 1 min. Häll i vinet och låt koka in och blanda sedan i tomatjuicen och rör om, sänk värmen. Blanda sjudande vatten med kycklingfonden. Sjud risotton på medelvärme, rör och späd lite åt gången med het kycklingbuljong tills all buljong har kokat in. Det tar ca 18 min tills risotton är klar. Blanda i parmesanost och smör samt de halverade cocktailtomaterna.
Basilikabuljong
4 pers
1 dl basilikablad, löst packade
0,5 vitlöksklyfta, finhackad
25 g smör
1,5 dl kycklingbuljong, av fond
Lägg basilikablad, vitlök och smör i en mixer och häll på het buljong. Kör ca 30 sek eller tills buljongen fått en fin grön färg.
